Plaanid puhkusele minna? Võta endale majutus AirBnb kaudu ja saad 37€ kontoraha Tee konto Sulge
Facebook Like

Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- (0)

1 Hindamata
Punktid
 
Säutsu twitteris
1880-1890 Åttitalet – städer, realism , naturalism , samhällskritik, politiska teman- syftet var att sätta samhällsfrågor i debatt
1890-1900 Nittitalet- från landsbyggnad, romantik , sagor, fantasi
1900-1920 Fin de siecle/ Tiotalister- pessimism, realism
1920-1940 Modernism , proletärrealism, lyriken (för att chokera) 30-talet självbiografi
1940-1950 Fyrtiotalim- efter andra världskriget
1950- .... periodbegrepp saknas, nyrealism, politiserad lyrik
Det moderna genombrottet
är en epok som inleds med en strejk_ Sundvallssteijken 1879 (abetare hade ingen politissk inflytande) och slutar med 1909 års storstreijk. Termen myntades av den danske litteraturkritikern Georg Brandes i en essäsamling 1883. Den kodifierade de nya polemiska normer för literaturen ( en realistisk tendensdiktning, problemdebatt på sociala och moraliska områden, naturalistisk samhälls- och själanalys samt en impressionistisk framställningsmetod) Det som låg bakom det moderna genombrottet i litteraturen var stora förändringar i samhället: kommunikationerna byggdes snabbt ut (järnväg, telegraf och telefon), och folkrörelserna, industrialiseringen och urbaniseringen ledde till snabba och djupgående förändringar i samhället. Tidens litteratur var i första hand realistisk och inriktad på samhällsdebatt..
Röda rummet
är en roman från 1879 av August Strindberg . Den kretsar kring den unge Arvid Falk och hans vedermödor i ett detaljrikt tecknat Stockholm . Röda rummet har ett detaljerat realistiskt och för sin tid nydanande språk och boken ses ofta som startskottet för 80-talet inom den svenska litteraturen.
genom naturalismen- förfäktad av den franske författaren Emilie Zola- kunde literaturen skildra livet som det var: brutalt och ominskat, utan förskönande effekter. Naturalismen är en radikalare form av realism som använde sig av manifest för hur litteratur skulle skrivas, medan realismen snarare är en litteraturvetenskaplig efterkonstruktion.
Åttitalets samhällsinriktning hade också alltmer övergått i en radikal individualism. Till stor del utgick den nya privatismen från den tyske filosofen Friedrich Nietzsche. Hans radikala individtro, viljekult och övermänniskolära.
Johan August Strindberg,
född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare).
Hans språk var något helt nytt: det var mer talspråkligt, konkret, uttrycksfullt, hade rytm och fart.
Pjäsen Mäster Olof, påbörjad 1872, är ett genombrott i svensk dramatik. Strindbergs genombrott kom 1879 med utgivningen av Röda rummet som skildrar hans bohemtid i Stockholm och gjorde Strindberg till en ryktbar författare, med denna roman bryter naturalismen in i Sverige och den är genombrottsverket för åttiotalet. Under de följande åren skrev han det historiska verket Svenska folket i helg och söcken, samt romanen Det nya riket, satiriska skildringar från attentatens och jubelfesternas tidevarv, som är ett av hans elakaste verk där han driver med "det officiella Sverige" i olika situationer.
Han blev så omdiskuterad och kritiserad att han såg sig nödsakad att lämna Sverige. Under utlandsvistelsen fortsatte Strindberg att skriva och publicera självbiografiska romaner som Giftas, Tjänstekvinnans son och En dåres försvarstal, skådespel som Fadren och Fröken Julie, samt samhällskritiska romaner som Utopier i verkligheten.
Strindberg skrev omkring sextio dramer, tio romaner, tio novellsamlingar och åtminstone åttatusen brev. Det gör honom utan tvekan till en av Sveriges mest produktiva författare. Med denna produktion omfattade Strindberg alla de större idéströmningar som fanns i slutet av 1800-talet.
August Strindbergs prosa
Strindberg förnyade den svenska prosan genom att ersätta det deklamatoriska och retoriska språket i tidigare prosa med talspråk och skarpa iakttagelser direkt från vardagen.
I tidiga verk som Röda rummet, Svenska folket och August Strindbergs lilla katekes för underklassen kombinerade Strindberg socialism och realism: kritiken av stat, kyrka, skola , press, näringsliv och andra samhällsinstitutioner. Perspektivet är ofta arbetarens och den ”oförstörde” ynglingens.
Inspirerad av Nietzsche och Rousseau åskådliggjorde han naturalistiska och evolutionsteoretiska idéer i till exempel novellen Odlad frukt och romanen Hemsöborna: Arv och miljö driver personerna genom handlingen mot deras "naturliga" öden. I den historiska övermänniskoromanen Tschandala, utgiven på danska 1889 och på svenska 1897, hävdar han det relativa i människovärdet och de högre stående människornas rätt att undertrycka de lägre stående. Här har Strindberg övergivit sin socialistiska och demokratiska uppfattning.
Även tidens feminism återfinns som en tråd i hans författarskap. Han gick i polemik mot både sedlighetsvänner och, som han såg det, alltför radikala jämlikhetsidéer: bland annat var han starkt kritisk till Ibsens Ett dockhem. Strindbergs relationer till kvinnor var dock allt annat än oproblematiska vilket visade sig i Giftas: kritiken mot familjen som samhällsinstitution övergår i ett uttalat kvinnoförakt.
Strindberg återupptog sin tidigare roll som samhällskritiker åren efter 1900 med romaner som Svarta fanor där han angrep sina vänner, särskilt Gustaf af Geijerstam, och Götiska rummen, en fortsättning på hans stora verklighetsroman Röda rummet, men ännu mera grov. Både motdebattörer, kolleger och vänner utsattes för en skoningslös satir.
August Strindbergs dramatik
Strindberg skrev sammanlagt över 60 dramer, och det är främst för sin dramatik han uppskattats internationellt. Genombrottspjäsen var Mäster Olof, som var ett historiskt drama , inspirerat av Shakespeare och dennes snabba scenväxlingar.
Men Strindberg omdanande också dramatiken genom att låta skådespelarna använda ett naturligt talspråk. Med Fadren och Fröken Julie blev han banbrytande för det naturalistiska dramat. De naturalistiska pjäserna handlade ofta om ett slags psykologiska ställningskrig, som man kallat ”hjärnornas kamp ”. Strindberg kallade i ett brev Fröken Julie för "Svenska Dramatikens första naturalistiska sorgespel", och i förordet till pjäsen drar han upp principerna för just det naturalistiska dramat. Även här kan man dock se hur hjärnornas kamp ofta innefattar ett nietzscheanskt fattat "krig mellan könen". Att hjärnornas kamp inte är bunden till kampen mellan man och kvinna visar de två pjäser som Strindberg författade efter Fordringsägare: Den starkare och Paria. Båda är i det format som kort tidigare lanserats av Théâtre Libre i Paris, så kallade "quarts d'heure", det vill säga 15-minuters enaktare. I Den starkare förs kampen mellan två kvinnor, och i Paria mellan två män
Efter krisåren på 1890-talet fick Strindbergs dramatik delvis en annan inriktning. Han hade tidigare arbetat med sagospel, som stred mot realismens krav, men pjäser som vandringsdramat Till Damaskus för in ett helt nytt formspråk. Med religiösa idéer inspirerade av Emanuel Swedenborg och förtätade drömscener löste Strindberg upp den tidigare realismen för att ge plats åt det mer expressionistiska. Detta blir än tydligare i Ett drömspel. Drömspel gjorde honom världkänd, första modern drama, förnyade dialogen.
August Strindbergs lyrik
Strindberg utgav under sin livstid tre diktsamlingar: Dikter på vers och prosa (1883), Sömngångarnätter på vakna dagar (1884) och Ordalek och småkonst (1905).
August Strindberg porträtterad som naturalist, darwinist och symbolist. Karikatyr av OA (cirka 1900) som visar några av Strindbergs positioner i dåtidens samhällsdebatt.
Med sitt genombrott Röda rummet kritiserade och förlöjligade han samhällets etablerade institutioner, med Utopier i verkligheten förespråkade han en anarkism som varken tilltalade socialister eller konservativa och 1910 utlöste han med en debattartikel den så kallade Strindbergsfejden - en hetsig kulturdebatt som varade i ett par år i skuggan av unionsupplösningen, storstrejken och den framväxande socialdemokratin. Hans främsta mål var nittiotalisterna, då främst Verner von Heidenstam, Oscar Levertin och Ellen Key och förhärligandet av bland andra Karl XII, men även den svenska militären, monarkin, Sven Hedin och Svenska Akademien angreps i artiklar.
Kvinnofrågan
”Kvinnans rättigheter”, programförklaring tryckt i förordet till Giftas, 1884, framträder August Strindberg som en tidig förespråkare av kvinnlig rösträtt.
Åttiotalet
är en litteraturhistorisk term för 1880-talets svenska litteratur och författare, men har också direkta motsvarigheter i till exempel dansk terminologi. Termen myntades av Verner von Heidenstam i en polemisk dikt från tidigt 1890-tal. Åttiotalsförfattarna själva talade om Det unga Sverige. I ett nordiskt perspektiv talar man om det moderna genombrottet. Dess värdeord var vetenskap, framsteg, förnuft. Åttiotalisterna tog itu med verkligheten efter ett skede av romantisk efterklang.
Den viktigaste förutsättningen för åttiotalet var utländska influenser. Den danske kritikern och essäisten Georg Brandes idéer, som han utvecklat under en resa ner i Europa, och Ibsens samhällskritiska dramer var viktiga för åttiotalet liksom de franska naturalisterna. Litteraturen skulle under åttiotalet bli mycket debattintiktad och det blev vanligt att författare skrev svar och fortsättningar på varandras verk. Åttiotalet var ett litterärt spretigt decennium. Första hälften präglas främst av kritiska realistiska dramer av kvinnliga dramatiker. Dessa diskuterade könsroller och äktenskapsfrågor ur ett kvinnoperspektiv. Mot slutet av decenniets går litteraturen mer över till undersökande naturalism med mindre uttalade ideologiska ambitioner.
Åttiotalet inleddes 1879 med Strindbergs Röda Rummet. Strindberg skulle prägla årtiondet, men förhållandet mellan honom och de övriga var ibland spänt. Han var den mest uppmärksammade, den som sålde mest och hade de mest ohejdade idéerna, han var dessutom flera år äldre, och de andra kom att ibland se det som riskfyllt att inför den konservativa allmänna opinionen förknippas med Strindberg och hans verk och uttalanden; denne i sin tur uppfattade efter hand somliga av 80-talisterna som otydliga, tråkiga och med mindre förståelse för vad den nya tiden krävde.
Typiska för tiden var t ex Strindbergs naturalistiska dramer Fadren (1887) och Fröken Julie (1888), satiren Det nya riket (1882) och romanen Tjänstekvinnans son (1886). Trots , eller kanske på grund av att, Strindberg vistades utomlands 1883-89, med undantag för ett besök i Sverige 1886 då Giftas kom, var han en viktig inspiratör under åttiotalet. Anne Charlotte Leffler spelade en viktig roll genom att hålla litterära salonger, och Gustaf af Geijerstam författade många av decenniets programskrifter och utgav viktiga tidskrifter. Ola Hansson, Tor Hedberg, Oscar Levertin (även om denne senare mer anknöt till nittiotalisterna) och Axel Lundegård var till olika grad knutna till honom. Ett nytt inslag i det svenska litterära livet var mängden betydande kvinnliga författare som Anne Charlotte Leffler, Alfhild Agrell, Mathilda Malling och Victoria Benedictsson. Vissa av dem skrev dock under manliga pseudonymer. De var också den första generationen i Sverige där flera av nyckelpersonerna försökte överleva som yrkesförfattare under sina verkliga namn (eller namn som var avsedda att låta som verkliga borgerliga namn, som Benedictsson/Ahlgren
Nationalromantism
Det Götiska förbundets saga blev kort, men författare som C.V.A. Strandberg följde upp det nationalromantiska arvet. Författare som Carl Snoilsky, Verner von Heidenstam, K.G. Ossiannilsson och Oscar Levertin under slutet av 1800-talet brukar betraktas som den svenska nationalromantikens huvudperiod. De flesta av "Nittiotalisterna" skrev nationalromantisk litteratur. Tanken att Sverige borde ha en nationalförfattare- Heidenstam ville vara den.
Nittiotalet
även kallat nittitalet är en litteraturhistorisk term för det svenska 1890-talet. Perioden efterträddes av dekadenslitteraturen som gjorde sitt första inträde i svensk litteratur 1895 med Hjalmar Söderbergs Förvillelser. Nittiotalet var en reaktion mot åttiotalets debattinriktade Brandes-inspirerade realism och naturalism. Eran inleddes 1888 med Verner von Heidenstams Vallfart och vandringsår.
Nittiotalet är väl avgränsat då det rör sig om en grupp jämnåriga diktare (de så kallade nittiotalisterna) som gett uttryck för sina åsikter i programskrifter. Heidenstam skrev 1889 i Renässans att en motreaktion mot naturalismen var på väg och i Pepitas Bröllop skrev han tillsammans med Oscar Levertin om "en skönhetens poesi, som ej går i sele framför nyttans lass". Andra programskrifter var Gustaf Frödings Naturalism och romantik och Om humor i Ur dagens krönika (1890) och Ola Hanssons Materialismen i skönlitteraturen (1892). Hans Larsson formulerade i Intution en helhetssyn för riktningen.
1891 blev året för riktningens genombrott inom riktningen inom svensk litteratur. Det största prosaverket Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga släpptes detta år, även Fröding, Hallström och Levertin fick sina genombrott detta år. Av de övriga nittiotalsförfattarna märks främst Erik Axel Karlfeldt som debuterade först 1895
Nittiotalismen hör samman med en större europeisk strömning av delvis romantisk karaktär, och uppvisar släktskap med den franska symbolismen och reaktionen mot Émile Zolas naturalism, något som är särskilt tydligt hos Oscar Levertin.
Nationalmedvetandet och bygderomantiken blev viktiga vilket kan märkas i Frödings och Karlfeldts dikter. Litteraturforskaren Levertin spelade en viktig roll och gjorde sin poetiska debut 1891 med Legender och visor. Diktsamlingen har starka medeltidsinfluenser.
Verner von Heidenstam
Carl Gustaf Verner von Heidenstam, född 6 juli 1859, död 20 maj 1940, var en svensk författare och poet . Han var ledamot av Svenska Akademien 1912–1940 och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1916.
Verner von Heidenstam debuterade som författare år 1888 med en diktsamling som bröt med den då rådande svenska litterära traditionen med realism och naturalism, för att istället innehålla romantik, individualism och sensualism. Detta kom att bli stilbildande för flera andra svenska författare under 1890-talet och åren därefter. Han kom därför att bli den främste företrädaren för dessa "nittiotalister" och hans böcker innehåller många nationella och historiska teman..
Det är troligt att publiceringen av August Strindbergs Det nya riket i oktober 1882 gjorde ett stort intryck på Heidenstam och påverkade honom i radikal riktning. Boken är ett angrepp på det oscarianska samhället
När diktsamlingen Vallfart och vandringsår publicerades i april 1888 väckte den en enorm uppmärksamhet. Den innebar ett brott med den dittills förhärskande naturalismen och istället för social misär och enformigt industriarbete skrev
På våren 1889 utkom Heidenstams roman Endymion, som han i ett brev till Strindberg beskrev som "ett sorgespel utan kulisser och ridå". Intrigen är enkel; en far och hans dotter från USA reser i Österlandet tillsammans med en doktor . De tre representerar olika urtyper; pappan är realisten, doktorn är en cyniker som ser Österlandet i ett perspektiv ovanifrån, medan dottern är en sökare och romantiker som träffar en nationalist och upprorsman och känner sig dragen både till honom och till hela Österlandet.
År 1889 kom von Heidenstams nästa bok, Renässans, som är en programförklaring där Heidenstam menar att den litterära naturalismen har spelat ut sin roll ("skomakarrealism"). Den som vill skapa något nytt måste opponera sig mot invanda uttryckssätt och en ung talang behöver inte upprepa sig. Underförstått i skriften är att Heidenstam ser sig själv som den nya litteraturens talesman och anförare
Heidenstam fortsatte därefter med historiska skildringar. Från sin barndom i Olshammar hade han hört berättelser om den heliga Birgitta och hon blev huvudperson i hans Heliga Birgittas pilgrimsfärd. I boken skildras Birgitta som en hänsynslös kvinna som sviker sin familj och vänner för att nå sina mål. Tydligen ansåg han att porträttet av Birgitta låg nära honom själv.
År 1906 hade Bonniers förlag börjat ge ut Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Denna skolbok i geografi blev en stor framgång och de två som stod bakom förslaget om en populär skolbok, Fridtjuv Berg och Alfred Dalin, ville att förlaget skulle ge ut en motsvarande bok om svensk historia , Svenskarna och deras hövdingar. Uppdraget gick till Heidenstam som visade sig vara foglig i arbetet med denna beställningsbok.
Då många av "nittiotalisterna" och de svenska kulturpersonligheterna rörde sig i samma kretsar var det naturligt att de lärde känna varandra. Två av de relationer som mest påverkade Heidenstam anses vara med Gustav Fröding och August Strindberg. Dessa var tidvis goda vänner till Heidenstam, men relationerna till både Fröding och Strindberg gick dock i vågor då de inte bara var kreativa kollegor utan också konkurrenter med olika bakgrund och livsåskådning.
Kvinnorna bakom Verner von Heidenstam
Heidenstam hade svårt att behålla relationen till de kvinnor han förälskade sig i och var gift tre gånger trots att han, främst av ekonomiska skäl, inte ville binda sig i äktenskap.
Radikalism
Under andra halvan av 1800-talet spreds i Europas länder ett framväxande intresse för den egna nationen. Denna rörelse kom till Sverige under 1890-talet och omfattade framför allt ett stort intresse för svensk kultur och natur . Vid sekelskiftet hade denna nationella tanke kommit att genomsyra hela samhället och omfattades av alla grupper. Även Heidenstam omfattade denna överideologi. I sin programskrift Renässans hade han påstått att naturalismen inte passade "det svenska lynnet". Medan hans första diktsamling var påverkad av hans resor utomlands är det i hans andra samling, Dikter, det svenska landskapet som står i centrum . Diktsamlingen inleds med Tiveden där han hyllade den egna hembygden.
Heidenstam såg sig själv som en anförare för ett fosterländskt program med mål att påverka kulturlivet i Sverige. Han var med och grundade Sveriges författareförening 1893.
Heidenstam var 1899 med och grundade Frisinnade klubben. Föreningen samlade Stockholms liberaler och det var främst medlemmar av föreningen som kom att grunda Liberala samlingspartiet som kom i regeringsställning 1905. Vid denna tid var det främsta diskussionsämnet den allmänna rösträtten och Heidenstam skrev flera artiklar till försvar för allmän och lika rösträtt.
Erik Axel Karlfeldt
född 20 juli 1864 i Karlbo i Kopparbergs län, död 8 april 1931 i Stockholm, var en svensk poet och författare. Han var ledamot av Svenska Akademien 1904–1931 och postum mottagare av Nobelpriset i litteratur 1931.
Under sommaren 1895 färdigställde Karlfeldt sin debutbok, Vildmarks- och kärleksvisor. Försäljningsmässigt blev boken ett fiasko med endast ett par hundra sålda exemplar. I boken använder Karlfeldt inga komplicerade versmått men däremot ofta omvänd ordföljd för att få rimmen att stämma. Den omvända ordföljden skulle Karlfeldt senare undvika. Han använde genomgående folkvise- eller balladstrofer. Detta innebar att dikterna är indelade i strofer med samma antal rader och med samma meter. Däremot kan strofernas längd, rytmens karaktär och rimmens antal varieras.
I början av 1913 blev Karlfeldt Svenska Akademiens ständige sekreterare. Under hösten 1927 publicerades diktsamlingen Hösthorn som lovordades av kritikerna.
Under sommaren 1895 färdigställde Karlfeldt sin debutbok, Vildmarks- och kärleksvisor. I debutboken använder Karlfeldt inga komplicerade versmått men däremot ofta omvänd ordföljd för att få rimmen att stämma, till exempel "om mig ska du drömma" istället för "drömma om mig". Den omvända ordföljden skulle Karlfeldt senare undvika. Karlfeldt använder genomgående folkvise- eller balladstrofer. Detta innebar att dikterna är indelade i strofer med samma antal rader och med samma meter. Däremot kan strofernas längd, rytmens karaktär och rimmens antal varieras.
Karlfeldts tredje diktsamling inspirerades språkligt av bland annat Bibeln i den tidens svenska översättning.
År 1898 publicerades Karlfeldts andra diktsamling Fridolins visor och andra dikter på Wahlström & Widstrands förlag. I den har Karlfeldt skapat Fridolin, sitt poetiska alter ego, en bondson som har studerat men blivit bonde och som skriver dikter på lediga stunder, en blandning av odalbonde och kulturmänniska. Fridolin har också gett namnet till Karlfeldts tredje diktsamling Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim men det mest anmärkningsvärda med denna diktfigur är att han förutom ett fåtal dikter inte förekommer i böckerna. Dikterna har en litterär prägel med ett språk inspirerat av Karl XII:s bibel och Bondepraktikan. I sin debutbok hade Karlfeldt förlagt några av dikterna till Dalarna och till Dalarna skulle Karlfeldt återvända i sina dikter. Dalarna hyllas inte bara för sin skönhet, det är också ett ideal , oberört av den moderna tiden, med dalkullor, fäbodar och fria bönder. Dalaromantiken låg i tiden, 1901 hade Selma Lagerlöf publicerat första delen av Jerusalem och målare som Anders Zorn och Carl Larsson hade gjort landskapet känt. För Karlfeldt var Dalarna hans Arkadien och dess herdar är Dalarnas oberoende odalbönder.
Gustaf Fröding
född 1860 på 1911, var en svensk författare, journalist och poet. En av hans mest välkända diktsamlingar är Stänk och flikar från 1896 som bland annat innehåller dikten En morgondröm vilken fick honom åtalad men friad. Han är även känd för att ha publicerat ett antal dikter på onomatopoetiskt nedskriven värmländsk dialekt. Han tillbringade långa tider på olika vårdinstitutioner på grund av sin psykiska ohälsa, men vad han faktiskt hade för diagnos är mycket omdiskuterat. Han avled till följd av sin alkoholism och diabetes.
En fattig munk från Skara (munken är också utsparkad från det normala samhället. Han kan inte vara med- står vid sidan)
År 1891 utgav han, med mycken tvekan, sin första diktsamling "Guitarr och dragharmonika", som emellertid vann en snabb och ovanligt vidsträckt popularitet. Den följdes 1894 av "Nya dikter" och 1896 av "Stänk och flikar". Till dessa kom ytterligare ett par små dikthäften, innan den länge lurande nerv- och sinnessjukdomen 1899 bröt ut och kom hans lyras strängar att brista. Han blev, tack vare omsorgsfull vård, småningom bättre, men fullt återställd blev han aldrig. Han var och förblev en bruten man, och som sådan framlevde han i stillhet och tillbakadragenhet sina sista år på lantstället "Gröndal" ute på Djurgården i Stockholm. Han avled i Stockholm den 8 februari 1911.
Frödings tidigare dikter ger prov på rik humor, en sällsynt iakttagelseförmåga och gestaltningskraft och en förbluffande teknisk skicklighet, som med humoristiskt behag övervinner alla svårigheter. Senare, kanske delvis på grund av sin sjuklighet, drogs han alltmera till det bisarra och tungsinta, och hans dikter omfattar de mest skiftande sinnestillstånd: sorglös ungdomsglädje, stolt patos, grubblande allvar, svårmod, hån och satir. Hans poesi tillhör det som mest bidragit till den svenska diktkonstens psykologiska fördjupning.
I formellt hänseende har Fröding en alldeles särskild betydelse. En fenomenal virtuositet i det språkliga uttrycket har låtit honom uppnå de största verkningar genom suggestivt ordval och en nära nog enastående rytmisk fulländning. Han ägde absolut suveränitet över rimmen, och hans öra var särskilt känsligt för ordens välljud och klang. Trots ett outtröttligt medvetet arbete på formen och trots alla nybildningar både i fråga om ord och versmått, förlorar hans stil aldrig sin enkelhet och naturlighet.
I maj 1891 publicerades Frödings debutbok Guitarr och dragharmonika på Albert Bonniers förlag; med sin förening av folklighet, värme, musikalitet, romantiska motiv och teknisk virtuositet blev den en betydande framgång både hos kritik och publik. Fröding var inspirerad av Verner von Heidenstam och så småningom skulle de få kontakt med varandra.
När Stänk och flikar publicerades hösten 1896 väckte dikten En morgondröm stor uppmärksamhet.
Under resten av sitt liv vistades han ofta på olika vårdhem och mentalsjukhus för att söka hjälp för sin alkoholism och mot sina psykiska problem. Från och till under den första halvan av 1890-talet tillbringade han flera år på anstalten Suttestad i Lillehammer i unionens Norge, där han bland annat kom att sammanställa sin tredje diktsamling Stänk och flikar som publicerades 1896.Fröding har kallats en "tillvarons utlänning". Hur det kan kännas att stå utanför, att vara en utomstående vid sidan av livet, kan man läsa i dikten En ghasel som han skrev under sin vistelse i Suttestad. I den skrev han bland annat:
Många känner till att Fröding skrev en del dikter på en blandning av olika värmländska dialekter, men faktum är att denna poesi nästan bara finns i två tunna diktsamlingar, som författaren inte ens räknade med i sin utgivning.
De dikter som är mest kända och lästa är alla skrivna på rikssvenska, om än med ett och annat värmländskt uttryck. Fröding beskriver ofta den vackra värmländska naturen i sina dikter, en miljö han kände väl från sin uppväxt. Ett genomgående drag i Frödings diktning är sympatin för de svaga och utstötta, dikter som "Si drömmaren kommer där" och "Världens gång" är exempel på denna tendens.
Genom hela sitt författarskap fortsatte han att utvecklas och upphörde aldrig att experimentera med språket. Hans senare produktion blev allt mer filosofiskt inriktad med dikter om ont och gott och om teologiska problem. Under sin tid på Uppsala hospital skrev han den experimentella diktsviten "Mattoidens sånger", som rönt långt större uppskattning i våra dagar än då den gavs ut kort efter hans död. I Prästen Bodenius har han skildrat sin farmors bror, den försupne prästen Emanuel Branzell som antagits vara förebild för Gösta Berling i Gösta Berlings saga.
(Karl Mikael Bellman 1700-talet började vistraditionen- skrev text till gitarr eller luta. Efter honom finns det traditionenatt skriva visor. Många vill idenfiera sig med Bellman. Fröding är också knuten till honom. Hans debutsamling heter ju Guitarr och dragharmonika . Han skrev dikter som kunde tonsättas.)
Selma Lagerlöf
född 20 november 1858 på Mårbacka i Östra Ämterviks församling i Värmland, död 16 mars 1940 på Mårbacka, är en av Sveriges mest framgångsrika och uppskattade författare. Selma Lagerlöf var 33 år när hennes debutroman Gösta Berlings saga utgavs 1891. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909.
Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinna som fick Nobelpriset i litteratur. Hon var även en av ursprungsledamöterna i Samfundet De Nio.
Även om Lagerlöf förknippas med Mårbacka bodde och verkade hon i Falun under många år, och det var där hon skrev några av sina främsta verk. Även sedan hon flyttat tillbaka till Mårbacka återvände hon flera gånger om året till Falun.
År 1891 debuterade Lagerlöf med romanen Gösta Berlings saga efter att ha vunnit en pristävling i tidningen Idun. Gösta Berlings saga är en av svensk litteraturs största klassiker – en rik och fantastisk skröna om kavaljererna och livet i Värmland på 1800-talet. Den bröt mot dåvarande stilideal som förespråkade realistisk saklighet. Boken fick ett blandat mottagande av kritikerkåren.
1895 lämnade Lagerlöf sin lärarinnetjänst. Från den tiden försörjde hon sig helt på sitt författarskap, och 1897 flyttade hon med sin faster till Falun för att vara närmare sin syster Gerda.
Lagerlöf gjorde tillsammans med Sophie Elkan flera längre resor i Europa och år 1899–1900 en längre resa till Mellanöstern. Väl hemkommen skrev hon romanen Jerusalem som blev hennes stora internationella genombrott.
Lagerlöfs internationellt mest kända bok är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som ursprungligen var tänkt som en läsebok för folkskolan. Den kunde dock inte användas som sådan, eftersom Lagerlöf hade glömt landskapet Halland. I den får vi uppleva Sverige genom en fjortonårig pojke (Nils Holgersson) som flyger på en gåsrygg över landet.
År 1914 blev Lagerlöf som första kvinna invald i Svenska Akademien.
Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt, bland annat som talare på den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911[6] och vid segerfesten 1919. Hon blev medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut.
Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet. Det ledde till en tysk bojkott men Lagerlöf lät sig inte påverkas, även om det fanns de som ville att hon skulle engagera sig än mer
Sekelskifte
Hjalmar Söderberg och Hjalmar Bergman , de två främsta svenska författarna vid sekelskiftet 1900. Den här tiden framstår som helhet, som Europas glanstid, en period av ohämmad framstegsoptimism. Men filosofer, författare och konstnärer såg med förakt på det som skedde och kulturpessimismen växte. De vände sig emot att marknaden satte prislappar på allt och pekade på den själsliga tomhet bakom den välklädda fasaden. Den här pessimistiska livshållning hade även Hjalmar Söderberg och Hjalmar Bergman.
Allt är meningslöst- vi kan dricka och knarka. Man trodde att världen ska gå under.
Hjalmar Söderberg
född 2 juli 1869 i Stockholm, död 14 oktober 1941 i Köpenhamn, var en svensk författare, skribent och översättare. Hjalmar Söderbergs melankoli är av den art, att den förklarar och försvarar hans placering inte enbart som en "nittiotalets realist" utan också som en av det nya århundradets portalfigur
Han har skrivit dikter, noveller, kåserier, litteratur- och teaterrecensioner, romaner och dramatik, men också samtidskritiska kommentarer och flera religionshistoriska arbeten. Pälsen (illustrerar sekelskiftets attityd, mycket kort och tydlig, inga låa beskrivningar, snabbt tempo, koncentrerad). Historieläraren
Borgelig ung man- målöst, desorienterad flanör. Skandaliskt! Spleen, influencer frn Paris
Hjalmar Söderbergs författarskap räknas som ett av de största i modern tid. Han var omdebatterad under sin livstid, men har med åren fått ett allt större erkännande från såväl läsare som litteraturvetare. Göran Hägg skriver om Söderberg i sin "Den svenska litteraturhistorien":[9]:
"Ensam bland mer framstående sekelskiftesförfattare valde han att berätta om den samtida verkligheten. Därför är vår bild av sekelskiftets Sverige i hög grad hans. På lång sikt är det till slut kanske bara som de historiska förebilderna till ett par medarbetare i "Nationalbladet" som Levertin och Heidenstam kommer att bli ihågkomna".
När han debuterade som romanförfattare hade han redan gjort sig ett namn som journalist och skriftställare. (Svenska Dagbladet osv. )
Att Hjalmar Söderberg fortfarande engagerar så många läsare - och vinner nya också utanför Sverige - måste i hög grad bero på vad han uttrycker med sitt språk: Tankar och erfarenheter, värderingar och insikter, känslor och stämningar."[27] Holmbäck fortsätter: "Hans stilkonst präglas inte bara av kvickhet, eftertanke och intellektuell skärpa utan också av fin känsla för stämningar, i andra sammanhang av en träffsäker polemik och elegant ironi , av allvar och humor och alltid av hans omutliga ärlighet."[28]
Hjalmar Söderberg debuterade med romanen Förvillelser, som utkom 1895. Boken väckte stor debatt, och ansågs omoralisk. Den gav Söderberg epitetet ”ungdomens förförare”. Den handlar om medicinstuderande Tomas Weber, som flyter omkring i tillvaron och gör en överklassflicka med barn samtidigt som han har ett förhållande med en flicka i en handskbutik.
Historietter (småhistorier, prosadikter), som kom ut 1898, är Söderbergs mest lästa och omtyckta novellsamling. En Söderberg är mest känd för sina romaner, men han skrev också ett stort antal noveller. Samtliga noveller i hans fem novellsamlingar tas upp i avhandlingen, från Historietter till Resan till Rom. Utvecklingsromanen Martin Bircks ungdom, från år 1901, är delvis självbiografisk.
En höjdpunkt i författarskapet är dagboksromanen Doktor Glas (1905), som beskriver hur titelpersonen dödar pastor Gregorius , som han finner vara en helt omoralisk person . Romanen belyser den eviga frågan
80% sisust ei kuvatud. Kogu dokumendi sisu näed kui laed faili alla
Vasakule Paremale
Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #1 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #2 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #3 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #4 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #5 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #6 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #7 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #8 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #9 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #10 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #11 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #12 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #13 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #14 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #15 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #16 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #17 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #18 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #19 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #20 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #21 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #22 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #23 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #24 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #25 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #26 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #27 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #28 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #29 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #30 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #31 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #32 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #33 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #34 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #35 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #36 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #37 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #38 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #39 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #40 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #41 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #42 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #43 Rootsi kirjanduse ajalugu 1880- #44
Punktid 100 punkti Autor soovib selle materjali allalaadimise eest saada 100 punkti.
Leheküljed ~ 44 lehte Lehekülgede arv dokumendis
Aeg2018-03-10 Kuupäev, millal dokument üles laeti
Allalaadimisi 5 laadimist Kokku alla laetud
Kommentaarid 0 arvamust Teiste kasutajate poolt lisatud kommentaarid
Autor Liizbeth Õppematerjali autor

Kommentaarid (0)

Kommentaarid sellele materjalile puuduvad. Ole esimene ja kommenteeri


Sarnased materjalid

56
docx
Rootsi kirjanduse ajalugu I osa
32
doc
Eesti kirjanduse ajalugu I
42
docx
Eesti kirjanduse ajalugu II
27
doc
Soome kirjanduse ajalugu
10
docx
Eesti kirjanduse ajalugu
26
doc
Eesti Kirjanduse Ajalugu II
9
doc
Eesti kirjanduse ajalugu I
15
doc
Eesti kirjanduse ajalugu





Faili allalaadimiseks, pead sisse logima
Kasutajanimi / Email
Parool

Unustasid parooli?

UUTELE LIITUJATELE KONTO MOBIILIGA AKTIVEERIMISEL +50 PUNKTI !
Pole kasutajat?

Tee tasuta konto

Sellel veebilehel kasutatakse küpsiseid. Kasutamist jätkates nõustute küpsiste ja veebilehe üldtingimustega Nõustun