Vajad kellegagi rääkida?
Küsi julgelt abi LasteAbi
Logi sisse

Slutuppgift (0)

5 VÄGA HEA
Punktid
Marlen Vaidla
Ek17b
Slutuppgift
Hej!
Jag har ansökt som en redigerare vikariat hos er och vill framförallt tacka för detta möjligheten ni har gett mig. Här kommer några förslag på hur ni borde ändra texten och meningar.
Mening ” Romanen slutar lyckligt. När Candide tillslut hittade sin kärlek.”
  • Man borde inte bryta meningen med punkt mellan lyckligt och när på grund av att det är konjunktions fel. Istället kan man ersätta punkten mot, för att därefter kunna ha när som fortsättning. Samtidigt ser vi att vid utbyte mot, uppstår ett till fel. När man lägger en . Mellan kommer bisats stå själv och detta är ett nytt fel. Samtidigt uppstår felet konjunkturen där närliggande ord står i olika form- ändra hittade till hittar!
    Gör meningen om till Romanen slutar lyckligt när Candide tillslut hittar sin kärlek.
    Mening” Candide på franska betyder typ trosskyldig och oskyldig. ”
  • Första felet som uppstår är tydligt användning av ordet typ. Detta är användning av slang. Ta bort. För det andrafinns det en felaktig sammansättning- Trosskyldig. Gör den om till troskyldig, alltså ta bort en s så ordet blir rätt igen .
    Gör om meningen till Candide betyder troskyldig och oskyldig på franska. Eller Candide på franska betyder troskyldig och oskyldig.
    Mening ”Mot slutet börjar Candide tveka på alla dem hemska moments han bevittnar runt om i världen och får senare en annan syn på det hela .
  • För det första finns det en inkorrekt användning av ”de” och ”dem”. Byt ut dem i meningen mot de. På grund av pronomen ska stå i subjektsform på grund av de snackas om hemska momenten. Pronomen ersätter substantiv i subjektsform här.
    Nästa fel vi ser är satsradnings fel. Börjar – huvudsats, bevittnar-huvudsats, får-huvudsats. Alltså finns det för många huvudsatser i meningen utan någon punkt eller konjunktion.
    Mot slutet börjar Candide tveka på alla de hemska moments. (sätt en punkt nu för att avsluta meningen och för att lösa satsradnings felet. Här uppstår även ett fel, moments. Moments borde stå i bestämd form alltså momentens för att ingen relativsats följer och substantiv styr ordet de.
    Nu när vi har löst första satsradningen har vi fått två olika meningar. Mot slutet börjar Candide tveka på alla de hemska momentens. Han bevittnar runt om i världen och får senare en annan syn på det hela. Gör om meningen till Mot slutet börjar Candide tveka på alla de hemska momentens. Han bevittnar runt om i världen och får senare en annan syn på det hela.
    Mening ” Dem träffas senare i romanen då Pangloss meddelar Candide om att Kunigunda är död, hon va Candides största kärlek.
  • Skriv de istället för dem på grund av om du ersätter De mot vi träffas senare eller ska den vara Oss träffas senare. Alltså här finns en inkorrekt användning av ”de” och ”dem”. Felet finns i att pronomen måste stå i subjektsform i en sats. De kan ersättas till vi träffas senare i romanen, alltså kan vi byta det.
    Nästa problem är satsradningen. I meningen finns det två huvudsatser. Träffas och meddelar. Man kan lösa problemet genom att ersätta då med där.
    Jag vill tacka er för möjligheten att kunna bevisa mina kunskaper och vikariat platsen. Texten var bra skriven men behöver en extra blick över innan ni släpper den, för det finns fortfarande olika grammatiska fel i era andra meningar.
    Mvh
    Marlen Vaidla
  • Slutuppgift #1 Slutuppgift #2
    Punktid 50 punkti Autor soovib selle materjali allalaadimise eest saada 50 punkti.
    Leheküljed ~ 2 lehte Lehekülgede arv dokumendis
    Aeg2019-01-22 Kuupäev, millal dokument üles laeti
    Allalaadimisi 1 laadimist Kokku alla laetud
    Kommentaarid 0 arvamust Teiste kasutajate poolt lisatud kommentaarid
    Autor lambadonsiin Õppematerjali autor

    Sarnased õppematerjalid

    Rootsi kirjanduse ajalugu I osa
    56
    docx

    Rootsi kirjanduse ajalugu I osa

    Kirjandusajaloo eksam. Del I Ni alla kommer att behöva ha särskilt god kännedom om utdraget ur "Frithiofs saga" av Tegnér som fanns med i kurslitteraturen. Skrivningen innehåller - 3 st. essäfrågor där längre svar förväntas, - ett antal frågor om begreppsdefinitioner, författarnamn och verktitlar (med olika många poäng beroende på hur mycket ni förväntas veta), - några utdrag ur texter som ni har läst och förväntas känna igen samt en lite svårare uppgift i anslutning till detta - ett antal uppgifter om tidigare okända texter. En sådan text förväntas ni kunna placera in i en litteraturhistorisk epok eller riktning, alternativt - kanske, i något fall - även knyta till en särskild författare. När det gäller de okända texterna är det god argumentation som ger poäng. Ett felaktigt svar med god, rimlig, textnära argumentation ger sålunda fler poäng än ett enstaka författarnamn utan argumentation Medeltiden Rundiktning, runstenar Stavrim, alliterati

    Kirjandus
    Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-
    88
    docx

    Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-

    1880-1890 Åttitalet – städer, realism, naturalism, samhällskritik, politiska teman- syftet var att sätta samhällsfrågor i debatt 1890-1900 Nittitalet- från landsbyggnad, romantik, sagor, fantasi 1900-1920 Fin de siecle/ Tiotalister- pessimism, realism 1920-1940 Modernism, proletärrealism, lyriken (för att chokera) 30-talet självbiografi 1940-1950 Fyrtiotalim- efter andra världskriget 1950- .... periodbegrepp saknas, nyrealism, politiserad lyrik Det moderna genombrottet är en epok som inleds med en strejk_ Sundvallssteijken 1879 (abetare hade ingen politissk inflytande) och slutar med 1909 års storstreijk. Termen myntades av den danske litteraturkritikern Georg Brandes i en essäsamling 1883. Den kodifierade de nya polemiska normer för literaturen ( en realistisk tendensdiktning, problemdebatt på sociala och moraliska områden, naturalistisk samhälls- och själanalys samt en impressionistisk framställningsmetod) Det som låg bakom det moderna genombrottet i litteratu

    Rootsi keel
    Rootsi keel-foneetika ja fonoloogia
    12
    docx

    Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

    Instuderingsfrågor inför tentamen i fonetik och fonologi: 1. Definiera skillnaden mellan vokaler och konsonanter med avseende på: a) produktion och b) funktion. Fonetik light . s. 43. Produktion- vokalerna har õppen ljudkanal längs en mittlinje genom svalg och mun. De är tonande, de har ingen spärr! Konsonanterna har avspärrad eller kraftig förträngd passage längs denna mittlinje.De har ngt hinder!! Vilken typ av hinder? Fullständigt stopp- p, Funktion- Vokalerna utgör stavelsekärnor, men sonora konsonanter som l, r, m, n har också stavelsebildande eller syllabisk funktion. En stavelse består av en vokal och en eller flera konsonanter. Ibland kan vokalerna sakna stavelsebildane funktion- då är de osyllabiska. Konsonater bara fyller stavelser. 2. Ge exempel på svenska enstaviga ord som innehåller följande ljud (stryk under ljudet, dvs. här = grafemet, i ordet, samt det fonetiska tecken): Vokaler : a) en rundad bakre halvöppen, månne, boss b) en rundad främre

    Rootsi keel
    Selma Lagerlöf-En herrgårdssägen
    1
    docx

    Selma Lagerlöf "En herrgårdssägen?

    Selma Lagerlöf ,,En herrgårdssägen" (1899). Boken är en historia om den unge studenten Gunnar Hede. Hans passion i livet är att spela fiol. Han drömmer om att bli en känd musiker, men det blir han inte. Det finns en ekonomisk verklighet i familjegården(Munkhyttan). Han bestämmer att han ska göra allt som möjligt at rädda hemgården. Han går ut vandrar och handlar för att få pengar, men efter svåra händelser gör det honom sinnessjuk. Visserligen fortsätter han sin verksamhet och får snart in så mycket pengar att Munkhyttan kan räddas, men även efter det driver han runt i byarna med sin kappsäck och fiol. Ingrid är en föräldralös flicka som bor i en kärlekslös fosterfamilj som har tagit hand om henne sedan hon var 13 år och hennes morfar dött. Hon blir svårt sjuk och är döendes. Hon blir begravd skendöd. När Gunnar går förbi den nya graven får han höra ljud från graven. Han sätter sig och spelar fiol vid graven och det hörs mera ljud från gra

    Rootsi keel
    Rootsi keele konspekt algajatele
    58
    pdf

    Rootsi keele konspekt algajatele

    1 ROOTSI KEELE GRAMMATIKA SISUKORD Tähestik ja hääldus 3 NIMISÕNA & ARTIKKEL 6 Artikkel 7 Määramata artikkel 7 Nimisõna mitmus (määramata vorm) 8 Määratud (lõpp)artikkel 13 Määratud vaba artikkel 15 Käänded 16 ASESÕNA 18 Isikulised asesõnad 18 Enesekohased asesõnad 19 Näitavad asesõnad 19 Küsivad asesõnad

    Rootsi keel



    Kommentaarid (0)

    Kommentaarid sellele materjalile puuduvad. Ole esimene ja kommenteeri



    Sellel veebilehel kasutatakse küpsiseid. Kasutamist jätkates nõustute küpsiste ja veebilehe üldtingimustega Nõustun