Rootsi kirjanduse ajalugu I osa (0)

Kirjandusajaloo eksam. Del I
Ni alla kommer att behöva ha särskilt god kännedom om utdraget ur "Frithiofs saga " av Tegnér som fanns med i kurslitteraturen.
Skrivningen innehåller
- 3 st. essäfrågor där längre svar förväntas,
- ett antal frågor om begreppsdefinitioner, författarnamn och verktitlar (med olika många poäng beroende på hur mycket ni förväntas veta),
- några utdrag ur texter som ni har läst och förväntas känna igen samt en lite svårare uppgift i anslutning till detta
- ett antal uppgifter om tidigare okända texter. En sådan text förväntas ni kunna placera in i en litteraturhistorisk epok eller riktning, alternativt - kanske, i något fall - även knyta till en särskild författare. När det gäller de okända texterna är det god argumentation som ger poäng. Ett felaktigt svar med god, rimlig, textnära argumentation ger sålunda fler poäng än ett enstaka författarnamn utan argumentation
Medeltiden
Rundiktning, runstenar
Stavrim, alliteration- gammal versmått; Slutrimmet från 1100-talet, Knittelvers, parrimmet ~ 1200 (Eufemia)
Rökstenen- är en av Sveriges mest kända runstenar och med sina 760 tecken anses den vara världens längsta runinskrift. Rökstenen sägs ibland vara startpunkten i den svenska litteraturens historia som det äldsta bevarade litterära verket. Konstnärlig ordföljd, versmåtten liknar isländisk.
Sparlösastenen- är till större delen ristad på 800-talet, men har även fått en senare textrad från tiden kring tusentalet.
Fornaldarsagor är en fornnordisk sagogenre som berättar om hjältar och kungar från folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid.
Gutasagan är den avslutande delen av huvudanskriften av Gutalagen, nedtecknad omkring 1350 och ingår i de svenska Landskapslagarna. Den handlar om Gotlands tillblivelse och forntida hävder och dess gutniska text innehåller folkliga överenskommelser med infogad episk diktning. Viktigaste delar handlar om öns rättsliga ställning i förhållande till Sverige, även om den innehåller flera sagolika avsnitt med episka inslag. Gutasagan kan alltså i första hand uppfattas som en slags självständighetsförklaring, än ett försök att skildra öns hävder. Gutasagan avslutas med en nedteckning av dessa överenskommelser med gutarnas, kungens och biskopens åtaganden gentemot varandra.
Landskapslagarna är de lagar som gällde på medeltiden i de olika delarna av Norden innan de ersattes av riksomfattande lagar: i Sverige Magnus Erikssons landslag (skillnader mellan samhällsklasser) Litteratur därför att: långa berättelser, berättarteknik!

• Äldre Västgötalagen
  
• Yngre Västgötalagen
  
• Östgötalagen
  

Pentateukparafrasen- översättning av Bibeln (5 Moseböckerna från GT), från 1300-talet som var andlig guldålder
Heliga Birgitta (Birgersdotter) 1303-1375 Fick uppenbarelser efter hennes man dog och de blev riktig succee, Medetida katolska världens mest inflytelserik gestalt. Förnyade bilder från Bibel , mest dem som behandlade moderskap, kroppsliga skildringar. Strängt teologisk men också politisk och lite manipulerande. Blev helgon Sancta Birgitta. Revelaciones- Uppenbarelser
Eufemiavisorna- första svenska romanen (hövisk versberättelsen) Inte direkt kopplad till musik . Tre svenska riddarromaner på knittelvers från 1300-talets början. De är uppkallade efter Norges drottning Eufemia av Arnstein
Hertig Fredrik av Normandie, saknar direkt förlaga, men antas vara baserad på en medelhögtysk efterbildning av franska roman bretons. Inslag av magi, trolldom. Herr Ivan lejonriddaren går tillbaka på motiv från Chrétien de Troyes, och samma motiv återfinns även i norska medeltida sagor. Höviska ideal (jungfru och riddare) Ivan är ett populärt gestalt, avviker från ideal. Flores och Blanzeflor är en ursprungligen sengrekisk kärlekshistoria som återfinns i varianter över hela Europa. Prints ja vanemateta tüdruk kasvavad koos üles, isa ei taha, et nad abielluks ja tüdruk saadetakse Babüloni, mees aga võitleb kõigiga ja päästab ta sealt.
Erikskrönikan är den äldsta i den svit av medeltida rimkrönikor som utförligt skildrar medeltidens politiska historia i Sverige. Krönikans hjälte och huvudperson är, som redan namnet antyder, hertig Erik Magnusson. Hnadlar om folkungaätten. Erikskrönikan är skriven på knittel och omfattar i sin äldsta version 4543 versrader. Den börjar under kung Erik Erikssons regeringstid men tyngdpunkten ligger i ett försök av författaren att ge en samlad bild av Sveriges politiska historia från ca 1250 till kungavalet 1319, då den treårige Magnus Eriksson utsågs till kung (Guds vilja). Författaren är okänd.
Biskop Thomas (Simonsson)- Han är författare till Engelbrektsvisan 1439, där de avslutande stroferna kallas Frihetsvisan. Engelbrektsvisan hyllar Engelbrekt som Guds redskap och behandlar dennes frihetskamp mot Erik av Pommerns fogdar. Mordet på Engelbrekt skildras åskådligt. Hyllar de som kämpade mot danskar. Frihet= ära, frihet är viktigare än materiell välfärd.
Jöns Budde- Han översatte till svenska och återberättade helgonlegender såsom Viridarium celeste sancte Birgitte och Själens kloster. Efter Jöns Budde finns hans egenhändigt skrivna volym, Jöns Buddes bok, innehållande översättningar av Lucidarius, Sankt Bernhards betraktelser... Budde översatte några av Gamla testamentets böcker till svenska: Ruts, Judits och Esters bok, samt Mackabéerböckerna.
De svenskspråkiga ”medeltida balladerna” nedtecknades från 1500-talet och framåt. De hade dessförinnan traderats i muntlig form, oklart under hur lång tid. Det äldsta belägget för en balladvers på svenska överhuvudtaget härrör från 1480, men bland annat vissa språkliga element tyder på ett betydligt äldre ursprung för åtminstone vissa ballader. Ett vanligt antagande idag är att balladerna har uppstått i högreståndsmiljöer men att de senare har spridits till andra skikt i samhället.
Teman, motiv, karaktärer och miljöer vandrar över språkgränser, särskilt i Norden, och dessutom vandrar enstaka formuleringar, omkväden, motiv och karaktärer mellan olika ballader. Där det finns olika nedteckningar av samma ballad kan man räkna med varianter (ställen i texten där nedteckningarna avviker från varandra). Observera att omkvädet här bara finns utskrivet i första och sista strofen, men att det i det muntliga framförandet har upprepats i varje enskild strof.
Baserat på innehållet brukar man räkna med ett antal olika sorters ballader:
- riddarvisor (adelsmiljö, höviskt beteende) "Ebbe Skammelsson"
- historiska visor (egentligen riddarvisor, men bygger ytterst på en historisk bakgrund)
- naturmytiska visor (innehåller naturväsen - älvor, troll, bergakungen, människor som förvandlats till djur etc.) "Herr Olof och älvorna" "Jungfrun i hindhamn"
- legendvisor (kristet, katolskt innehåll, bygger på helgonlegender) "Staffan Stalledräng"
- kämpavisor (västnordiska ballader med ”kämpar”, sagohjältar, mer burlesk stil - våld, folklig, direkt språk) "Holger Dansk och Burman"
- skämtvisor ( inga egentliga ballader; ställer ofta verkligheten, sådan som vi känner den, upp och ned, lustiga historier, ibland med erotisk tematik osv.) "Den bakvända visan"
1500-talet - Prägel på svensksråkig litteratur
Peder Månsson ( latin : Petrus Magni), ( 1460 – 1534) var en svensk katolsk präst, birgittinmunk, författare och biskop av Västerås. Han var senmedeltidens mest produktive svenske författare och översättare, och skrev främst om tekniska ämnen. Peder Månsson stannade i Rom som föreståndare för Birgittahuset, och det var där som han den 1 maj 1524 vigdes till biskop för Västerås stift .
Skrev serie översättningar och bearbetningar av texter. Hans mest självständiga verk är Bergsmanskonst (de äldsta tekniska beskrivningarna av utvinning av silver , koppar och järn i Sverige). Sjökonsulatet är en samling rättsregler som gällde för handel och sjöfart i Medelhavsområdet. Bondakonst och Stridskonst går tillbaka på antika auktoriteter, medan Barnabok är en översättning.
En stor del av hans verk består av samlingar av recept av kemisk-teknisk natur . Dessa är både på latin och på svenska. Bland övriga skrifter märks en Läkebok med recept på brännvin och avskrifter av latinska traktater om alkemi. De större skrifterna på svenska inleds med rimmade (knittelvers och slutrim) "förspråk", som beskriver författarens folkbildande program.
Reformationen- Martin Luther; människan är beroende av Guds vilja
Humanismen- bildningsideal, källkritik, den sökande, upptäckande människan. ; människan kan forma sitt liv (genom bildning)
Gustav Vasas tid – boktryckerier, censur, propagandalittaratur
Olaus Petri (1493- 1552 ) var en svensk reformator, humanist, bibelöversättare ( NT 1526), psalmdiktare, dramatiker (skoldrama Tobiae comedia äktenskapsfrågor, livvandringsmotiv) och historiker (En swensk krönika- negativ ton mot GV)
GV Bibel ( 1541 ) är den första översättningen av hela Bibeln till svenska, gjord under Gustav Vasas regeringstid. Den gjordes i två steg: Först utgavs Nya Testamentet år 1526 (Olaus Petri), sedan hela Bibeln år 1541. Det är främst 1541 års utgåva som avses med "Gustav Vasas Bibel". Den skapade svensk litteraturspråk, norm för skriftspråk, påverkad av Luthers Bibel, nya bokstäver: å,ö, ä
1600-talet
1600-talet är det århundrade då svenska språket på allvar etableras som ett litteraturspråk och kulturspråk bland andra. Det stora genombrottet för svenskan i dessa sammanhang kommer dock inte förrän på 1640-talet. Det har då ett samband med Sveriges politiska ställning som europeisk stormakt. Flera av författarna under denna tid reflekterar, delvis i litterär form, på olika sätt över svenska språkets situation och potential i stort.
Skoldrama med mer profan innehåll. Asteropherus- Tisbe, även om sexuell kärlek men det är rätt att leva dygdigt. Messenius- Disa, klok flicka. Hovdrama blev viktigare!
Renässansen- antika stoff och motiv
Stormaktstiden
-ordingens ide, regelbundenhet, enkelhet
- fast hierarki- det måste vara klar vem som styr
-korrespondenstanken mellan det lilla och det stora
-finalismen, ändamålsbestämdhet även i konsten
Göticismen- var en huvudsakligen svensk kulturell, patriotisk rörelse som anknöt till Nordens forntid, vilken uppfattades som en lycklig hjältetid: svear och göter är fornfäder till alla andra folk, betydelse för samhället, litteratur, politik.
Lars Wivallius (1605-1669) poetiska verksamhet tillhör hans ungdomstid. Hans första kända poem skrevs 1625 över en avliden student . Hans övriga dikter tillhör den tid då han satt fängslad i Nürnberg, Danmark, Stockholm och på Kajaneborg. Dessa stycken utmärks av en varm poetisk känsla, ett livligt natursinne och en för denna tid stor formell skicklighet. Sedan han frigetts ur fängelset och inte längre ägde någon yttre anledning att dikta , skrev han endast några latinska poem utan betydelse. Populära blev de dikter där hans frihetslängtan kom till uttryck, såsom "Ack, Liberias, tu ädle ting " (Frihetsvisa, satt i fängelse för bedrageri; fast meter, regelbunden, knittelvers; han är mer subjektiv än Biskop Thomas, riktad till „jag”; identifikation av fågel- burfågel är ledsen när den ser fria fåglar; Frihet är den högsta värde! ). Verkligt betydande är „Klage-Wijsa, Öfwer Thenna torra och kalla Wååhr”, vilken gör honom till den främste diktaren bland sina samtida. Önskan om freden, naturen ger bättre humör, befrielse från tvång (valig för W) imperativform- bön till solen och Gud. Versmått efter medeltida andliga visor.
individualism- renässansmänniska (humanismen också), kom från enkel bondesläkt, lurade att han var adel och därför satt i fängelse. Den oförfalskade naturen- civilisation som negativ. Anväder medvetet rytm och rim
"Sweriges Rijkes Ringmwr" – patriotisk dikt på aleksandrin
"Om Döden Til The Dödelige"- Döden är alltid närvarande (vanlig motiv för 1600-talet). Det spelar ingen roll om man är rik eller fattig, alla ska dö. Livet är kort som en dag, kvällen kommer mycket snart. Naturens gång. I dagh Vng, Skön, Karsk och Rijk,/ Morgon död och Kolnadt lijk.
Georg Stiernhielm- (1598 – 1672) var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald . Han har kallats den svenska skaldekonstens fader . Stiernhielms mest berömda poetiska arbete är den första dikten i Musæ Suethizantes, det på hexameter diktade Hercules, med namn och fabel lånade från de gamla grekerna. År 1631 adlades Stiernhielm.
Först skrev vers på latin, 1643 började skriva på svenska. Gambla Swea- och Götha- Måles fatebvr Ordbok (ofullbordad)- gamla dialektord
Hercules- 1648/1658 hexameterdikt , första dikten i Musæ Suethizantes, med namn och fabel lånade från de gamla grekerna. Ljudsymbolik, alliteration, assonants, ideén att ljud är symboler M= döden. Levande, realistisk allegori (gestalter är tydliga egenskaper), Moralisk, didaktiskt avsikt för unga svenska adelsmän, Konsten att övertyga, smala vs. breda vägen, Tematiserar det korta livet. Handlingen är mycket statisk.
"Emblema authoris" Sonett - ny versform Kling -Dicht” (sonett) A, B, C, D = kvinnliga (tvåstaviga) rim a, b, c, d = manliga (enstaviga) rim
(1. oktett) AbbAAbbA | CDECDE (2. sextett)
Emblematik- fullständig, satisk bild av ngt som verlkigen handlar om ngt annat. Silkmasken (nyttig och arbetsam men ful) förvandlar till vacker fjäril (självporträtt)
"Heroisch Jubel-Sång"- 1644 hyllningsdikt till Kristina
"Freds-Afl” Balett (hovbalett) . Westfaliska freden, skrev att förhålla sin position ?
"Discursus Astro -Poeticus” - makaronisk diktning- blandar olika språk (latin, svenska, finska ) skämtdikt, politisk budskap- mot Ryssland
Bröllops Beswärs Ihugkommelse - Georg Stiernhielm (?) episk hexameterdikt, drastisk humor , naturlyrik i början, skeptsikt mot äktenskapen.
Andreas Arvidi (1620 i – 1673) var en svensk kyrkoherde, rektor, folklorist, och författare. Arvidi studerade vid universitetet i Dorpat och blev magister där 1651. Arvidi författade den svenska litteraturens första poetik, „Manuductio ad poesin suecanam. Thet är, En kort handledning til thet swenske poeterij, versz- eller rijmkonsten” poesin är hantverk, skillnader mellan grekiskan och svenskan. Slutrimmet är centralt
Skogekär Bergbo – Thet Swenska Språketz Klagemål jag-dikt som försöker uppvärdera svenska språket. Wenerid (1680) - 100 sonetter smabundna med yttre handling, förebild: Petrarcas hövisk kärlek men också tematik av fritidsvision, kärleken (friare syn) , längtan, förgängligheten, melankoli. Diktningen måste berika språket, 100 sonetter att bevisa svenskans rikedom
Samuel Columbus – (1642 – 1679), var en svensk författare, språkteoretiker och språkforskare. Hade Stiernhielm som förebild, skrev på latin, svenska, franska, tyska. Odae Sveticae svenska sånger , 10 psalmer (1674) dödsmotivet, melodisk vers, föränderlighet, ren smal men också inslag av barock. "Lustwin Danssar en Gavått mäd de 5. Sinnerne"- dramatisering av Hercules
Barocken
Urban Hiärne (1641 – 1724), var en svensk läkare, författare och naturforskare, känd för sina insatser för att stoppa häxprocesserna. Hjärne anses ha varit den som införde den bukoliska diktningen till Sverige, samt konstprosan. Redan under studietiden började Hjärne författa romaner, av vilka den självbiografiska Stratonice (1666–1668) var en herdeskildring som handlar om hans försök att förföra den tolvåriga adelsdamen Margareta Bielke. Stratonice blev den första romanen på svenska språket. Rosimunda, som också handlar om Margareta Bielke, är den första regelrätta tragedin som författats i Sverige. Stycket bygger på den gamla longobardiska hjältesagan om Rosamunda, som dräper sin make kung Alboin efter det att han dödat hennes fader kung Kunimund och tvingat henne att dricka ur en bägare, som var gjord av faderns huvudskål.
Olof Rudbeck (1630 – 1702) var en svensk naturforskare, historiker med mera ; professor i Uppsala. Olof Rudbeck gav Sverige världsrykte i anatomi. Han var en föregångare till Carl von Linné. Hans namn har dock även blivit förknippat med hans förhärligande och överdrivet fantasifulla skildring av Sveriges storhet i verket "Atlantica" som gjorde Sverige till gudarnas boning och alla större folkslags ursprung. Denna historierevisionism, som kallas göticism, var Rudbeck en av de främsta förkämparna för och han var en av dem som drev det längst.
Agneta Horn (1629 – 1672) var en svensk memoarförfattare, mest känd för sin unika dagbok (privat skrivande) som ger en god inblick i den svenska högadelns familjeliv under stormaktstiden. Beskrifningh öfwer min wandringestidh (Hägg anger titeln "Angeta Horns leverne" Självbiografi), Den är inte bara moraliskt - historiskt uppbyggd utan även religiöst. Agneta jämställer sig med bibelns Job och ser sitt eget liv som en parallell till detta bibliska exempel med Guds hårda prövningskonst
VERKLIG BAROCK !
Lucidor (1638 – 1674) var en svensk lärare, lyriker, författare, vissångare. Uppvuxen i svenska Pommern (norra-Tyskland). Hans verkliga namn var Lars Johansson, men han blev känd som Lasse Lucidor, den olycklige. Blev känd som en tillfällesdiktare, använde mest alexandrin, värdslig/andlig lyrik, förnöjsamhetsvisor, dryckevisor. Lasse Lucidor satt en tid i fängelse för en bröllopsdikt (brudparet tyckte inte om den, ingen beställde den), "Gilliare Kwaal" (friarens kval) (barocka drag : hyperbol, överdrifter, franska ord, smyckad, irrelevanta argument, starka kontraster), symbolvärdet i att en diktare sätts i fängelse för vad han skrivit är stort och delvis baserat på denna händelse har eftervärlden kommit att uppfatta honom som en tidig representant för den frie poeten, som skriver efter sitt hjärta istället för på beställning. Lucidors mest kända visa „Skulle jag sörja då vore jag tokot”- positiv syn på livet, läsaren som en elev, intimt tilltal.
Tillfällesdiktning- för olika högtidliga evenemang- mycket produktiv genre . Skrevs nu på svenska (1670+) . Regler och decorum (det som passar sig) måste används vid olika tillfälle och publik: begravning/bröllop, ädel/enkel människa, ung/gammal osv. De lästes upp under måltiderna eller lämnades tryckt vid gåvan.
"It Samtaal emellan Döden och en säker Menniskia"- människan lyssnar inte till 10nde strof där dialogen verkligen börjar. Döden fyller i ofullständiga meningar, hela dikten vilar på antites. Religiöst tematik- människan ska tro redan i sin livstid, kroppen är svag men själen och tron är eviga. Hamnar du i Himlen/Helvete? (Detta buskapet var inte så tydlig hos Wivallius och Stiernhielm+ Döden är en konkret gestalt)
Stilmedel:

• stark , tydlig markering
  
• hyperboler, antiteser, kontraster, extremer
  
• anaforer, parallellismer (meningarna likadant uppbyggd)
  
• vardaglig /brulesk (tematik & språk)
  
• parentetiska inskott (viktig blandas med oviktig)
  

Haquin Spegel (1645 – 1714) var en svensk ärkebiskop, psalmförfattare och diktare. Skrev mer andliga visor, förnyade kristna diktningen- ny subjektivitet, den individuella gudsupplevelsen. Versepos "Guds Werk och Hwila" behandlande skapelsehistorien och var tänkt som ett slags religiös-didaktiskt universalepos. Stor stilvariation.
Sent 1600-tal, tidigt 1700-tal
Gunno Dahlstierna (Eurelius) (1661 – 1709) var en svensk lantmätare och skald, adlad 1702. Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad av tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland och då med idylliska förtecken i barockens anda och inspirerad av Rudbecks göticism. Han räknas därigenom som vår förste skald med provinsiell präglad diktning, den förste hembygdsdiktaren. Främst är han dock en politisk diktare som hyllade kung och fosterland (propagandadiktning). Populär blev hans 116 strofer långa folkviseliknande (försöker imitera) balladpastisch "Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar" (ca 1701) dvs allegori om konungen (Karl IX) och tsar Peter av Ryssland som i en allegori visar hur den vackra jungfrun Narva avvisar friaren Peter närgångna inviter eller påträngande propåer och räddas av sin trolovade kung Karl. Omkväden- propagandaelement. Ett typiskt exempel på svensk barockdiktning är hans 268 strofer långa dikt "Kunga-Skald" (1698) som är en äredikt till den döde kung Karl XI, där riksdagen med adel, präster borgare och bönder talar till kungen. Polyfoni, stilväxlingar
Sophia Elisabet Brenner opponerade sig mot 1700-talssamhällets kvinnosyn och var Sveriges första kvinnliga skönlitterära författare och också pionjär för kvinnornas intellektuella frigörelse. Abretade också som tillfällesdiktare. Första som skriver enbart på svenska. Korrekt lyrisk språk (bara några barocka drag). Själen har ingen kön! „Til Det Höga och Förnäma FRUEN-TIMBRET”
Johan Runius- Under sin levnad skrev Runius både dikter och visor. Han var framförallt känd för att använda sig av en rad olika versmått i sin diktning och han är sannolikt en av de skickligaste rimsmidare som den svenska litteraturen har begåvats med. Ett år efter Johan Runius död gavs den första delen av diktsamlingen Dudaim ut, innehållande skaldens andliga diktning. Året därpå publicerades den andra delen med bröllops- och gravskrifterna (tillfällesdiktning). Naivitet, livsnjutningförgänglighet, resignation, förtröstan. Öfwer Werldens Fåfängligheter : världen är diktjagets narr och diktjaget är världens narr
Sen barock
Jacob Frese (1690 – 1729) var en finländsk skald och kanslist. Påverkad av den samtida pietistiska riktningen, gav Frese i sina andliga dikter uttryck för en innerligare religiös uppfattning, ett personligare religiöst liv än den tidigare svenska psalmdiktningen i allmänhet hade ägt. Hans naturstämningar är veka och behagliga. Beundrare av Karl XII, hyllade han i sin tidigare alstring krigarkungen för att sedermera bli en övertygad förkunnare av fredens nödvändighet och välsignelser. I detta, liksom i sin subjektivitet och sin konstnärligt utarbetade, välljudande och uttrycksfulla form, visar sig Frese som en övergångsförfattare. Skrev om subjektiv längtan efter döden som ses som friare. Under den tid i vår litteraturhistoria, som ligger mellan Stiernhielm och Dalin, har Frese ansetts vara en av de få, som förtjänar namnet skald i detta ords verkliga betydelse. Hans dikter är av såväl religiöst som världsligt innehåll. Genom hans sånger, som i allmänhet utmärker sig för naturlighet, täckhet och ett oskuldsfullt behag, går en grundton av mild klagan, from försakelse och längtan från jorden. Vad som i väsentlig grad höjer Frese över mängden av sina samtida är det vårdade språket, i vilket han, liksom i känslans innerlighet, kan anses som en förebådare för sina landsmän, Creutz och Franzén.
Carl Johan Lohman- var en svensk skald, präst och riksdagsman. Skaldade gjorde Lohman främst till bröllop och begravningar och hans dikter samlades aldrig i bokform under hans livstid, men Tomas Tranströmer har gett ut ett urval av hans dikter.
Johan Gabriel Werving var en svensk poet , översättare och diplomat. Sitt författarskap bedrev Werwing som förströelse och tidsfördriv. Han skrev vers på svenska, franska, italienska, spanska och tyska. Även om Werwing var en amatördiktare så var hans vers klar, enkel och lättflytande (Den galanta stilen?- klarare formuleringar). Han diktade all slags lyrik, från psalmer och patriotiska sånger till dryckesvisor och lättsinniga pièces fugitives. Han översatte också utländska arbeten.
Jesper Swedberg redigerade och diktade texter till 1695 års Psalmbok. Dess psalmbok innehåller inget register som anger vilka psalmer författarna skrivit och inga noteringar vid respektive psalm heller. Swedberg gav först ut en egen utgåva med psalmer 1694 som refuserades i stora drag. Den förkastades och omarbetades på grund av barockdiktens för hög stil samt vissa teologiska anledningar. Nya psalmer var enklare
Pietism är en väckelserörelse som uppstod inom tysk lutherdom under sent 1600-tal. Enligt pietisterna hade betoningen av läran skett på bekostnad av det religiösa livet, vilket lett till att religionen övergått till en intellektualism och formalism. I opposition mot den lutherska ortodoxin betonade man lekmännens roll (det allmänna prästadömet) och individuell omvändelse. Man höll möten i hemmen (konventiklar) där endast omvända deltog. Andra viktiga drag var att man betonade Bibelns betydelse och höll sig med en sträng etik.
Mose och Lambsens wisor är en pietistisk sångbok som är ett exempel på en tidig version av väckelserörelsens och frikyrkornas psalmer. De övergripande rubrikerna berättar om vad man ansåg var viktigt att sjunga om i religiöst hänseende under denna tid. Den utkom första gången 1717
Mellan barock och klassicism
Israel Holmström (1661-1708) är ihågkommen som diktare och var, liksom Johan Runius, "en av de lyckligaste bärarna av den karolinska tidens muntra sällskapspoesi och röjer i sina kväden ett frimodigt och glatt sinne samt var utomordentligt populär." Bland hans mest omtyckta stycken är visorna Elin älskar jag rätt mycke samt En suputs försvar och även epigrammet över Karl XII:s hund, Pompe. Dessutom var han en av de första odlarna av den satiriska sedeskildringen efter franskt mönster. Humorist, parodiker och hyllningsdiktare till ädel.
Tidig klassicism
Petrus Lagerlöf (1600-talet) var en svensk professor i logik och poesi i Uppsala och rikshistoriograf. Inspirerad av renhet och klarhet i diktningen, dessutom tyckte han om alexandrin (fransk versmått). Föregångare till svensk klassicism.
Samuel Triewald- (början av 1700-talet) Han skrev poesi på både svenska och tyska. Han försökte reformera den svenska poesin och införa franskklassicistiska normer. Verssatirer, kritsik mot tillfällesdiktare och barocken. ”Om dem som inbilla sig wara Poëter”, Ett ofta antologiserat stycke är "SATYRE emot wåra dumma Poëter".
Stormaktstidens slut
Frihetstiden 1718-1772; hattarna och mössorna blev tongivande, svag stat, mer öppet kulturdebatt
Upplysningen- Dalin, Nordenflycht, Gyllenborg tar upp klassicismens idealer men har politiskt syfte:framstegstanken, rationalism, yttrandefrihet, individens rätt
Klassicismen (jfr franskklassicismen) reaktion mot barocken- rena former , fasta reglerm, klarhet
Rokokon- fortsättning av barocken- Creutz
Carl von Linné (1707 – 1778) var en svensk botaniker, läkare, geolog, pedagog, ornitolog och zoolog. Han lade grunden för den moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken, som grupperar växter och djur. Linné var sin tids främste botaniker men dessutom skrev han resedagböcker „Iter Lapponicum” och reseberättelser „Wästgöta-Resa” Använder litterära medel, drar avancerade paralleller, reflekterar över livet och döden.
Emanuel Swedenborg var en svensk vetenskapsman (främst inom naturvetenskap), filosof, bibeltolkare, teosof, kristen mystiker och teolog. Swedenborg hade en mångsidig karriär som uppfinnare och vetenskapsman. Under större delen av sitt liv publicerade han en mängd skrifter, huvudsakligen skrivna på latin. I skriftsammanhang formulerade han sig sällan på svenska. Han såg änglarna. I „Drömboken ”anger han hur han mötte dem, starka sinnesintryck, han grundade en religion .
Eric Julius Biörner Nordiska kämpadater Övers. från isländska, föremålet för Dalins satir.
Olof (von) Dalin (1708- 1763), var en svensk skald, prosaskriftställare och hävdatecknare. I och med moralisk veckoskriften (essäpress) Then Swänska Argus som han grundade anses den yngre nysvenska perioden ta sin början. (Ark I:45) [ur Then Swänska Argus] - tematiserar svenska språkets situation. Han var son till prästen, stod nära kungahuset och blev adlad. Sagan om hästen är en allegori från 1740 . En sådan har (liksom en metafor) dels ett sakled (Sveriges historia, omfattar drygt 200 år), dels ett bildled (häst Grolle som bytar ägaren, omfattar kortare tid). Sakledet skulle vara det som allegorin egentligen, på ett djupare plan, handlar om; bildledet är det som berättelsen på ett ytligt plan handlar om . Negativ mot Erik XIV, Sigismund; hyllar Gustav II Adolf och Karl XII. Är missnöjd med politisk situation (2 partier som bryr sig mer om egen prestige). Han tyckte att Sverige skulle styras av en säker hand och får inte vara beroende av främmande länder. "Wisdoms- Prof eller Herr Arngrim Berserks förträffeliga tankar öfwer et fynd i jorden" är en satir över göticismen.
Anders Odel skrev 1739 som student Sinclairsvisan, som i 90 strofer skildrar den av ryska agenter mördade, Malcolm Sinclair som möter bland andra Karl XII och uppmanar efterlevande svenskar att hämnas hans öde . Sinclairsvisan bidrog till att göra det påtänkta kriget mot Ryssland populärt.
Carl Gyllenborg - förutom flera politiska avhandlingar skrev han pjäsen Den Svenska Sprätthöken (komedi- Greve Hurtig beter sig som en franskman).
Reinhold Gustaf Modée var en svensk ämbetsman och komediförfattare, en av frihetstidens få dramatiker. Fru Rangsiuk var den första av Modées uppförda pjäser och den bästa (komedi).
Tankebyggarorden- var ett ordenssällskap i Stockholm 1753-1762, som anses som Sveriges första fast organiserade litterära sällskap. Nordenflycht, Creutz och Gyllenborg. De på sammanträdena föredragna diktverken gavs ut anonymt under titeln Våra försök (3 delar, 1753-1755), men man har trots detta kunnat bestämma författarna till de flesta. Samlingen innehåller frispråkiga satirer, mest av Gyllenborg, riktade mot åtskilligt gammalmodigt, vacker idyllisk poesi, såsom Creutz' "Sommarqväde", högstämt retorisk didaktik samt frivola småstycken. Man märker även ett engagemang för samtidens upplysning. Språkformen är i allmänhet tung
Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 – 1763) anses ibland ha varit Sveriges första feminist och betraktas som en av 1700-talets främsta svenska poeter. Hon är också unik i det att hon var en av de första svenska kvinnorna som kunde försörja sig själva på sitt skrivande. Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743) som författades under sorgearbetet efter hennes andra makes död. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Hon följde på ett engagerat sätt sin samtids debatter och många av hennes verk har karaktären av debattinlägg i politiska, filosofiska och religiösa frågor, samt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. I ”Skalde-Bref til Criton, om hvad som mera bidrager til Menniskians nöje och frid , antingen Kunskap eller okunnoghet?” uttrycker hon tvivel på nationalismen. Individuell lycka står i centrum och upplysningen anses vara som en läkemedel. Av hennes verk kan särskilt ”Fruentimrets försvar, emot J. J. Rousseau medborgare i Genève” (lärodikt) framhållas, i vilken Nordenflycht efter ett långt och indignerat förord försvarar det kvinnliga könet i vilket Rousseau klandrar kvinnan för teaterns fall. I Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, angriper hon kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning. Nordenflychts mest lästa dikt, Öfver en Hyacint, 1762 är en kärleksförklaring till en yngre man vid namn Johan Fischerström, fysiokrat och ekonom, som kom att bli hennes sista kärlek. I jämförelse med andra sena dikter är Nordenflycht i dikten ”Till ***” mer direkt i sin skildring av olycklig kärlek, frånsett att hon tar över namnet ”Damon” från herdediktningen. ”Sorge-rop öfver Eleantes bortgång”
Gustaf Philip Creutz var influerad av den franska stilen och upplysningens idéer. Han slog igenom med dikten "Sommar-Qväde", men är mest känd för skaldedikt /versepos Atis och Camilla . Herdemiljön men grekisk landskap- Arkadien. Naturskildringar, pastoral. 5 sånger- fransk klassicism men i fråga om stil och budskap är den snarare rokokon. Kärleken segrar över plikten! Naturen korresponderar emotioner. "Atis och Camilla" är skriven på det vanliga versmåttet vid denna tid, åtminstone i nästan alla mer ambitiösa diktverk, nämligen alexandrinen. Denna är (i sin svenska version) ett jambiskt versmått bestående av sex versfötter (tolv stavelser), eventuellt med en överskjutande trettonde stavelse. I mitten av raden, efter den tredje jamben, finns en cesur (en paus )
Första sången
Camilla är prästinna i jaktgudinnan Dianas tjänst. Hon har haft en ljuvlig dröm om Kärleksguden (Astrild), men känner fruktan över denna dröm. Då hon är prästinna kan hon omöjligen hänge sig åt kärlek. Sedan kommer Astrild till henne och låter ett regn av gnistor falla över henne.
Andra sången
Atis är en ung jägare som har skjutit ett lejon och kommer till Dianas tempel för att offra sitt byte. När de möts förälskar sig Atis och Camilla i varandra. Atis, som aldrig har älskat, förstår först inte känslan och tror att det är gudinnan Diana han har framför sig. Camilla känner en "eld" men samtidigt ett djupt "sår" i hjärtat. Diana visar först sitt missnöje med Atis och avvisar hans offer, men blir mildare då Atis förklarar att han är oskyldig.Atis börjar komma underfund med sina känslor, men han upprepar för sig själv att Camilla tillhör Diana och ingen annan. Camilla förundras och är skrämd över att hon kan känna kärlek, när hennes plikt är att tjäna en gudinna.
Tredje sången
Camilla ser hur jägare jagar en hind som sedan dör vid hennes fötter. Camilla lägger omedelbart skulden för detta på Atis; hon skäller ut honom och kallar honom "barbar". Atis blir förtvivlad och försöker ta sitt liv, men Astrild griper in och räddar honom. Så småningom inser Camilla att hon har anklagat Atis utan skäl och ångrar sig. Hon känner åter "Fröjas lågor"men är rädd för "Dianas hämnd" för att hon svikit gudinnan genom att bli förälskad i en människa. Atis söker upp Camilla, och ber om att få möta henne senare, men Camilla kastas fram och tillbaka mellan plikten och kärleken innan hon bestämmer sig för att trots allt möta Atis.
Gustaf Fredrik Gyllenborg- tillsammans med vännen Gustaf Filip Creutz var han en av de ledande medlemmarna i Tankebyggarorden från 1753, och var medarbetare i ordens publikation Våra försök . Gyllenborg började sin litteratära bana med satirer Verldsföraktaren (1754, omarbetad 1762). Mer pessismistiska syn på mänskligheten märks senare, bland annat vid omarbetning av Verldsföraktaren 1762, men även i lärodikten Menniskans elände (1762) skriven som motstycke till Menniskans nöjen, från samma år. Rosseauanskt influerad är även diktcykeln Årstiderna från 1759, med naturdikterna Vår-qväde och Vinter-qväde. I den senare förebådar han med sin hyllning till de nordiska förfäderna en senare tids götiska diktning.
Jacob Henrik Mörk och Anders Törngren skrev den fornnordiska romanen Adelriks och Giöthildas äfwentyr (1742-44). Den är en politiskt-moraliserande roman, som diskuterar aktuella frågor under historisk förklädnad och i fornnordiska miljön som är bara en kuliss (stämning var osäker). Om bekanskap med 1600-talets heroisk-galanta romaner vittnar det erotiska motivet, den kaotiska kompositionen och det preciösa språket.
Frihetstidens sista år- öppnare klimat, Riksdagen och kungen spelar mindre roll. Tillfällig tryckfrihet!
Utile Dulci var ett framstående vittert och musikaliskt ordenssällskap i Stockholm. Sällskapet stiftades år 1766 till minne av Olof von Dalin, och hade sin sista sammankomst 1795. Namnet kommer från latinets "det nyttiga förenat med det nöjsamma",
Johan Gabriel Oxenstierna Naturbeskrivande poesi- antikens förebild. Dagens stunder- olika versmått, delar av dagen och respektive atmosfär. Skördarne- episk lärodikt i 9 sånger, alexandrin. Pastorala stämningar, enkla människor, naturens lag, kärleken, herdetematik.
Gustavianismen
Den senare delen av 1700-talet präglades stilmässigt främst av klassicism och rokoko . Bellman, Kellgren och Lenngren var tre representativa författare under denna tid.
På grund av sitt stora kulturintresse – han instiftade bland annat Svenska Akademien – kallas han ibland "Teaterkungen".1772 genomförde han Gustav III:s statskupp, då regeringen avsattes, Sveriges första politiska partier tvångsupplöstes och kungen i praktiken blev enväldig. Hans upplysta despotism bekräftades senare genom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774 och förenings- och säkerhetsakten 1789, som kraftigt begränsade riksdagens makt. Samtidigt liberaliserades ekonomin och strafflagstiftningen, dödsstraffet beskars, tortyr under förhör förbjöds och tortyrkammaren i Stockholm stängdes för gott. Under inflytande av Voltaire och av svenska religiösa ledare tillät han också en ny typ av religionsfrihet.
Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustav III. Dess syfte är enligt stadgarna att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Den utser årligen mottagare av flera priser och stipendier, däribland Nobelpriset i litteratur.
Johan Henrik Kellgren var en ledande diktare i gustavianismen, svensk lyriker, prosaförfattare, dramatiker, kritiker och tidningsman samt docent i latinsk vitterhet. Sträng form, idédikting, upplysningen, förnuftstro. Har romantiska drag- hyllar erotiken. Han var medskrivaren i Stockholms PostenBland Kellgrens dikter märks kärlekslyrik som "Den nya Skapelsen eller Inbildningens Verld" (Hilma, det älskade gestalt, står i centrum) och "Til Rosalie" (Utvecklad metafor - bildspråket om blommor, fjärilar och nässla, jaget kommer in och begär sex), satirer, till exempel Dumboms lefverne (1791), där Salig Dumbom är huvudperson. Dumbom tros syfta på Per Enbom som klarar av trots sin dumhet. Kellgren skrev också Företal till Fredmans Epistlar, trots den tidigare aversion mot denne som han givit uttryck åt i dikten Mina löjen (1777). Kellgren tematiserar dock i båda fallen den grekiske diktaren Anakreon, som Bellman överhuvudtaget ofta jämfördes med ("Den svenske Anakreon" är en benämning på Bellman."). I allegorisk dikt Ljusets fiender argumenterar Kellgren för ett fasthållande av upplysningsidéerna, trots att ”ell’n är lös på Söder”, det vill säga att människor i och med franska revolutionen börjat missbruka dessa. Han slöt sig i filosofiskt avseende till Voltaire och den franska konstuppfattningen. "Våra Villor"
Skrev libretto och ballett som alla handlade om Sveriges historia. Operalibretto Aeneas i Karthago utspelas i antiken, Aenas och Jarabas är från gudaätten men de agerar som människor. Mänskligt vilja vs. gudarnas plan. Dido uppmanar: hör bara riktiga gudar. I ett operalibretto, där gestalterna i många fall tänks sjunga sina repliker, har man olika tekniker för att visa att två repliker, fraser eller ord sjungs simultant. Vanligt är också att enskilda textrader, fraser eller ord upprepas i näraliggande repliker, ibland med variation.
Stockholms-Posten grundades 1778 i Stockholm av Johan Henric Kellgren, magister vid Åbo universitet, bokhandlaren Johan Christopher Holmberg och kanslisten i kommerskollegium Carl Peter Lenngren (gift med Anna Maria Lenngren). Första numret gavs ut den 29 oktober 1778 och det sista 1833.
Anna Maria Lenngren var medlem i sällskapet Utile Dulci. Lenngren är en av den svenskspråkiga litteraturens främsta ironiker . Hennes främsta genre är satiren, riktad mot högfärdig adel såväl som de som fjäskade för den- t. ex. ”Portraiterne” (adeln är löjlig om tror att bara namnet gör dem viktig) och "Grefvinnans besök". Dessutom epigram "Epigram"- en riktig alkis behöver vatten bara när det brinner. Hon skrev också idyller, men vände sig mot den urvattnade form - "Et sätt at göra Herdaqväden" (Som vi redan har sett t.ex. hos Hiärne, Odel, Nordenflycht och Creutz var den pastorala miljön, herdemiljön, mycket ofta förekommande i 1600- och 1700-talslitteraturen. Lenngrens dikt tar avstånd från detta val av miljö. Skildrar herdemiljön mycket enkelt, realistiskt. Lägger läsaren i scenen- Placera vid en å, i skuggan under träden, Imperativ! Se det är en idyll Till hennes mest kända dikter hör "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon:" (1794) Dikten är svårtolkad och har lästs såväl som satirisk rolldikt som allvarligt menad som en blandning av de båda. Lenngren var skeptiskt mot lärdom, och uppmanar i dikten istället för bokstudier till studier av världen. Hon skrev samtida med den franska revolutionen och hade läst upplysningsförfattare som Voltaire och Rousseau.
Akademisk diktning
"Gamla skolan"
Carl Gustaf af Leopold var gustavian och rojalist- tog över Kellgrens position hos Gustav III. Det kanske mest kända av hans verk är versberättelsen Eglé och Annett (”saga” 2 erinevast klassist pärit tüdrukut saavad bestikateks, vaesem on lõpuks õnnelikum ) (1800). Även som psalmförfattare har han gjort insatser.Än mer betydelse fick af Leopold som estetiker – han skrev flera essäer och kritiska artiklar i olika tidningar om andra författare. I politiskt hänseende var han för en medelväg mellan revolution och reaktionism, och talade för upplysningstidens liberalism . I en strid med Thomas Thorild (1792) om kritikens uppgift försvarade han de klassicistiska idealen. Han är också stavningsreformator: försvenskade franska ord.
Carl Michael Bellman (1740 – 1795) var en svensk skald. Han etablerade sig som en författare under frihetstidens sista år. Hans mest kända verk är diktcyklerna Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder och har kallats "Nordens Anakreon". Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur. Bellmans produktion var synnerligen riklig och omväxlande; den omfattade bland annat dikter, visor, ordensparodier och psalmer. Bland figurerna i hans sånger märks urmakaren Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad, men även gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin. Berättande dikt/dramatik Bacchi Tempel (1779) avhandlade hans ordenssällskap. Han blandar hötidlig form (alexandrin) med delvis brulesk, karnevalisk innehåll.

• Rokoko – naturen är alltid befolkad, människor är viktiga, insalv av barock- intresset för döden och förgänglighet
  
• Gustavianism/nyklassicism – bra relation med kungen, Han levererade politisk propaganda till stöd för kungen och stod för poetisk och musikalisk underhållning vid hovet; hyllningsdikter till Gustav IIIje
  
• Svensk vistradition- enkla visor tas upp och omarbetas: melodierna i hans sånger lånade han liksom andra sångförfattare ofta från melodier som var populära i hans samtid. De kom från opera och operett, dansmusik, folkvisor med mera, och arbetade om dem så de passade hans syfte.
  

1790 kom äntligen Fredmans epistlar ut, med förord av den då omvände Kellgren, med en av visorna. Verket består av 82 visor, som skildrar livet i Stockholm på 1760- och 1770-talen. Det är uppkallat efter Jean Fredman, en försupen urmakare, ”utan ur, verkstad och förlag”. Det andra ordet i titeln, epistel betyder brev och Bellmans tanke var, att Fredmans epistlar skulle bli en parodi på aposteln Paulus brev i Bibelns Nya Testamente. Dessa planer genomdrevs endast delvis i verket; istället kom det att innehålla allt från burleska skildringar av supgillen till finstämd naturlyrik, via betraktelser över födslar, sjukdom, dödsfall och begravningar. N:o 1: "Gutår båd natt och dag"- I denna text skämtar Bellman med det ålderdomliga språket i den gällande svenska bibelöversättningen (i princip fortfarande Gustav Vasas bibel från 1541); N:o 9: "Käraste bröder, systrar och vänner"- Musiken, alkoholen och erotiken är viktiga element i denna dikt, I episteln återfinns - som så ofta hos Bellman - dels iakttagelser, referat, dels direkta tilltal med uppmaningar och delvis frågor. Referat och tilltal kombineras i långa stycken. Båda sorterna av talhandlingar hjälper till att skapa ett intryck av att diktens jag befinner sig mitt i ”allting”- tidsmarkeringar, detaljerad, fokusväxlingar; "N:o 23: "Ach du min Moder !"- han är bakfull tills kroget öppnas och anklagar sina föräldrar, moder är skyldig, fadern tackas; N:o 34: "Ach hvad för en usel koja" Huset brinner- djurvärldet vs. människovärldet. Fattiga har mer frihet, inga bekymmer över det materiella. Dödsmotivet, förgänglighets- och fåfänglighetsmotiven, kända från 1600-talslitteraturen, spelar en stor roll hos Bellman och har en betydelse även i denna epistel- motivet kommer ofta in i kombination med Movitz.; "N:o 54: "Aldrig en Iris på dessa bleka fält" Denna epistel anspelar på Nordenflychts sorgelyrik i en pastoral miljö, men denna stämning och denna miljö stöter här på helt andra inslag (herdenamn, fåglar). Som så ofta hos Bellman, innehåller även denna epistel kraftiga växlingar mellan olika stilar och stämningslägen. Episteln innehåller flera sinsemellan mycket olika stämningslägen (hög stil på början, mot slutet mycket vardaglig) Handlar om enkan- djupa känslor, men livet går vidare (samlag med henne); "N:o 79: "Charon i luren tutar" – cirkelkomposition, skriver testament och krögarmadam är som modergestalt.
Fredmans Sånger är en sångsamling som publicerades 1791. Den innehåller 67 sånger numrerade från 1 till 65. Verket har till skillnad från Fredmans epistlar inget sammanhållande tema (mer heterogen) utan är en samling av Bellmans mest populära sånger, från hans tidiga liv till de sista åren. Fredman berörs bara i tre av sångerna, varför sångsamlingens titel är något missvisande. Sångerna är tematiskt grupperade. Sång nr 1-6 är parodiska ordensvisor, 18-21 har döden som tema, 5-43 är parodier på berättelser ur Bibeln (skämtsamt menade, om GT) och nr 47-54 är ett sångspel om vinguden Bacchus konkurs Fredmans Sånger "N:o 21: "Måltids sång" ("Så lunka vi så småningom")- döden tar alla jämnlikt, det spelar ingen roll om du är rik eller fattig. Alkohol gör det hemska mindre hemskt. "N:o 35: "Gubben Noak"-
"N:o 64: "Fjäriln vingad syns på Haga"; "Vagg-visa för Auctors yngsta son Charles den 8 Augusti 1787"
Jacob Wallenberg var en svensk präst, författare, kåsör och poet. Han är främst känd för eftervärlden för sina humoristiska reseskildringar. 1769 reste Wallenberg med en ostindiefarare till Kina: Min son på galejan- resejournal, skepplivsskildringar- subjektiv, drastisk, humorisk. Sanfärdig resebeskrifning – resan till Europa, blandar prosa och vers, skämtsam : driver med genrer
Carl Israel Hallman var en svensk skald. Operalibretton; parodier; opéra-comique. Vaudevill (komedi) "Tillfälle gör tjufven”
Förromantiken
Göteborgs gymnasium
Thomas Thorild (1759 – 1808) i Greifswald, var en svensk författare, poet, filosof. Redan som gymnasist i Göteborg utmärkte Thorild sig framför sina skolkamrater, han torde där ha fått impulser av Leibniz och Swedenborgs filosofi. Vill ha tryckfrihet men ingen demokrati, därför att folket vet inte vad är bra för dem. Hade stark självkänsla- kallar sig för Author, en präst i naturens heliga sanning. Lärodikten Passionerna, författad med anledning av ett 1780 av sällskapet Utile Dulci utsatt pris i en poesitävling, skulle i sig sammanfatta Thorilds spekulativa system och tillika framträda som ett skaldestycke i helt ny form och anda. Hade oregelbunden hexameter, oändlig naturen står i centrum, extatisk hymnliknande stil. Kellgren, som var verksam in UD sa att Thomas har ingen smak, han följer inte skaldekonstens lagar. Thorild däremot tyckte att stor geni kan skapa egna lagar. "Harmen" var en brott mot sitt eget åsikt. Thor betraktade männikornas och gudarnas värld, han ställer sig utanför och ser andras brist (Mina Löjen) Versen är fri, ingen regelbundenhet. "En critik öfver critiker” (1791) väckte ett betydligt uppseende, inte endast genom sitt lysande, fastän deklamatoriska skrivsätt, sin flödande känsla och sina stora vyer, vilket inte bara gör den till Thorilds yppersta arbete i stilistiskt avseende, utan även för den stora egenkärlek och den föraktfulla behandling av Kellgren. 1. Att veta vad man dömmer 2. Ta varje sak för vad det är 3. Glöm egna estetiska värderingar 4. Sök inte fel.
Bengt Lidner var en svensk skald, hans minne lever kvar inte minst genom uttrycket Lidnersk knäpp, som syftar på en plötslig höjning av en persons intellektuella förmåga, som Lidner sade sig ha gått igenom under sin skolgång, efter att det bokstavligen ska ha knäppt till i hans huvud. Sentimentalismens rätt. Katastrofens, olyckans motiv, medlidande. Jaget står mitt i skeendet, upplever katastrofen. Verformen är regebunden tills katastrofen bryter ut. "Grefvinnan Spastaras död" [hos Hägg "Spastaras död"], "Yttersta domen"
Järnåren
Gustav III mördades, Reuterholms regim började med upphävandet av Gustav III:s censur, vilket skedde genom 1792 års tryckfrihetslag. Regimen kom emellertid allt mer att kännetecknas av en våldsam reaktion mot upplysningstidens och den franska revolutionens ideal. Bland Reuterholms mest uppseendeväckande åtgärder kan nämnas nedläggandet av Svenska Akademien. Gustaviaegne õitseng lõppeb, murelik aeg kirjanikele.
Frans Michael Franzén var en finlandssvensk skald, psalmdiktare och kyrkoman. Influerad av Herder, folkdiktning, uppenbarelsetron. Litterärt genombrott 1793 . Kellgren visade stor uppskattning för Franzéns poesi. I Stockholms- Posten publicerades 3 dikter: "Människjans anlete" - människan som skapelsens krona.
Johan Olof Wallin var en svensk präst och diktare. I grunden är han gustavian & klassicist. Kontakten med den tyska förromantikens dikter blev avgörande för hans estetik. Detta i kombination med hans patriotism gjorde att han kom att föregripa den götiska diktningen, som dock inte delade alla hans ideal, men som inspirerades av det storslagna och högstämda i hans skrifter vilket blev stilbildande och senare uppfattat som ”det typiskt svenska”. Han kan inte placeras i ngn epok, han står självständigt! Skrev själv och även omarbetade gamla psalmer "Dödens Engel"- dödens engel som lyrisk jag, andra dimensioner, tanken om förlösning. Genomgående tema: döden och befrielse.
Pehr Enbom var en svensk poet, översättare och dramatiker. Filantropiskt drama Fabriks-flickan (1769) var den första litterära handlingen av den nya fabriksmiljön och tidiga kapitalismen; behandlar samhällsproblem, men har en sentimentalisk slut.
Romantiken
Grundtanken
1) Det skapande jaget- genitanken, individend kreativitet
2) Världen, verkligheten som en helhet- organisk tanke. Realismens splittrande världsbild kritiseras
3) Verkligheten är historisk, Organisk historieuppfattning. Traditioner och folkdiktning. Antiken fick ny betydelse, Medeltiden lyfts fram (mystiken, antinationalism, fromheten)
4) Föreningstanken: naturen och friheten, gränsen mellan objekt och subjekt måste upphävas
5) Materien väcks till liv genom konsten
Litteratursyn
Under 1700-talet: repertoarsyn (snäv syn på genrer, förebilder, stoff, miljöer, poetiska regler)
Romantikes syn: verkdiktning, (diktens individualitet, uttryckets äkthet, geniets frihet, det organiska konstverket, brytning av genregränser. Fantasin fick ny betydelse. Dröm, minne, vision, inga logiska lagar, avancerad bildspråk (sak- och bildled blandas och kan inte skiljas), växling av olika verklighetsnivåer, polaritet: ljus-mörk liv-död. Motsättningen mellan yttre verklighet och fantasi, mellan det talat och outtalat kommer till uttryck genom ironi . Romantiska jaget är enam, isolerad och har en personlig universum och egna associationer och känner tomhet- allt är meninglöst och det finns ingen hopp). Viktigaste genren: lyriken (gudomligt inspirerad)
Första uppslaget till romantiken hos oss får sökas i det lilla studentsällskapet Vitterhetens vänner, som stiftades i Uppsala 1803 och bland vars medlemmar fanns L. Hammarsköld och C. Livijn, som emellertid till en början snarare stod under inflytande av "Sturm und drang". Då sällskapet upplöstes 1805, hade de emellertid tagit intryck av den tyska nyromantiken.
Uppsalaromantiken är verksamheten hos ett antal intellektuellt inflytelserika personer i Uppsala ca 1810–1850, samtliga födda i slutet av 1700-talet – bl a Geijer, Atterbom, Törneros, Boström och Hwasser. Omkring år 1800 hade andan hos studenter och yngre lärare varit radikal , under inflytande av franska revolutionen. Efter 1809 års omvälvningar blev den mera idealistisk, nationalistisk och rojalistisk. Det är betecknande att studentsången gör sin entré under dessa år. Rötter i tysk- och danskspråkig romantik
Auroraförbundet Uppsala var en litterär förening, som Atterbom och andra unga studenter stiftade 1807 i avsikt att främja "vitterhetens odling och sina talangers utbildning". Förbundet kallade sig i början "Musis amici" (sånggudinnornas vänner), vilket namn, liksom stadgarna, utvisar, att detta förbund kan anses som en fortsättning av sällskapet "Vitterhetens vänner", som Atterbom förut hade tillhört. "Aurora" - en ny "morgonrodnad" för den svenska vitterheten. Sällskapets ändamål förklarades nu vara "en evig förbrödring för sanning och skönhet, ett Ömsesidigt bildande och en allmän reformation i alla den högre litteraturens grenar". Detta mål ville man uppnå genom ömsesidig tävlan och kritik. Genom prisskrifter på vers och prosa samt inträdes-och högtidstal sökte medlemmarna utbilda sina skaldegåvor och sina åsikter i vittra frågor.
Ingen egentlig upplösning skedde; sammankomsterna upphörde på vintern 1810. I augusti 1810 utgavs av Atterbom och Palmblad första häftet av tidskriften "Phosphoros", som sedan upptog det bästa av de skrifter, som hört till Auroraförbundets arkiv.
Ordet Phosphoros betyder ljusbringaren, morgonstjärnan. Phosphoros var en litterär månadsskrift, som utgavs i Uppsala 1810-1813 av P.D.A. Atterbom och V.F. Palmblad. Denna tidskrift var det första organ, i vilket nyromantikerna i Sverige presenterade sin agenda. Efter "Phosphoros" kallades inom kort den svenska nyromantiken fosforism och dess anhängare fosforister. Phosphoros blev inte omtyckt inom akademiska kretsar, medan dess idéer vann många anhängare på andra håll. I vilket fall som helt uppnådde utgivarna sina mål: att väcka uppseende, att angripa den "franska smaken", hävda en mer ideell världsuppfattning och bidra till den patriotiska humanioran.
Poetisk kalender var en årligen utkommande litterär kalender, som utgavs i Uppsala av Atterbom
Motstånd: nya skolan (fosforister) och gamla skolan (gustaviansim, klassicism, ”akademisk” diktning; Leopaold, Wallin)
Stockholmsromantiken begynnelse Hammarsköld &Askelöf. Tidskrift Svensk Literatur- Tidning
Götiska förbundet bildades 1811 i Stockholm och där den nationella nyväckelsen hade sin härd; den gamla götiska (idealiserande urtid) rörelsen förknippades här med romantiska idéer och reaktion mot upplysningstidens idéer. Under det att en av göterna, Tegnér, ställde sig avvisande mot den mera utpräglade romantiken, intog däremot Geijer till den ett vänligt förhållande. Geijer gav också såväl i sin ungdomsdiktning som i sina tidigaste broschyrer uttryck för romantiska idéer. Inom Götiska förbundet arbetades även för samlande av folkvisor och folksägner och översatte fornordisk litteratur (mer intresse för stoff och tankevärld än form). Det nordisk sublima! Behov att definera Sverige igen efter förlusten av Finland . Naturmystiken blir viktigare: ballader, folkvisor och –sagor. Förbundet utgav tidskriften Iduna, där till exempel Erik Gustaf Geijers dikter ofta först trycktes
Manhemsförbundet, ett sällskap för patriotisk-moralisk uppfostran i götisk kristlig anda. Det stiftades i Stockholm den 18 november 1815 av skalden Carl Fredrik Dahlgren och A. J. D:son Cnattingius. tog sikte på medlemmarnas införande i studiet av den fornnordiska litteraturen. Carl Jonas Love Almquist blev förbundets ordförande, och man gjorde upp en detaljerad studieplan, som avsåg att tillämpa de götiska idéerna på skolans område. Man studerade nordisk mytologi och sagolitteratur, Nordens äldsta geografi och historia, antikviteter, landskapslagar, folkvisor osv. Vid sammanträdena tog man i fråga om ceremonier och övriga anordningar delvis Götiska förbundet till mönster (& Atterbom)
Åboromantiken är den intellektuella finländska rörelsen som hade rötter i den europeiska romantiken, framför allt i Tyskland och Uppsala. I Åbo fick denna rörelse en del lokalt betonade tilläggsdrag. Den inspirerades delvis av Henrik Gabriel Porthans forskning och Frans Michael Franzéns intresse för Finlands natur och folk. Den direkta impulsen var behovet att efter 1809 finna en ny grund för nationens liv. I Sverige gav samma händelse, förlusten av Finland, upphov till Götiska förbundet osv. Inom akademiska kretsar i Åbo väckte tankar på att endast en finsk nationalkänsla och kultur skulle kunna integrera samhället. Det var en tidig form av fennomani, som hade två linjer: en politisk-teoretisk och en konstnärlig-litterär (intresse för det finska språket, folkdiktningen och – kulturen) ; Zachris Topelius, Andreas Johan Sjögren, Reinhold von Becker. Under dess blomstringperiod under 1820-talet dominerade de politiska aspekterna. Åboromantiken fick ett visst stöd av de ryska myndigheterna eftersom dessa var intresserade av allt som kunde fjärma Finland från Sverige. De konstnärliga och litterära aspekterna dominerade under 1830-, 1840- och 1850-talen, då Helsingfors var händelsernas centrum. Detta kallas också för "den andra nationella väckelsens tid".
Lundaromantiken- ingen fast grupering
Per Daniel Amadeus Atterbom (1790–1855) var en prästson från Östergötland, som snabbt gjorde sig känd som brådmogen och lärd student, ett ledande kraft i Uppsalaromantiken. Canzone (stof med 13 rader, 7 stavelser i varje rad)”Gullåldren:” publicerades i Phosporus (Drõmmen om en ursamhälle där allt var harmonisk, en central roll i dikten spelar Barden eller Skalden; eviga våren, genitanke). Atterboms skönlitterära författarskap är synnerligen musikaliskt och känslosamt. Seriös poesi, satir, kritik mot gamla skolan. Diktsvit "Blommorna”. Mest känd är han för det poetiska eposet Lycksalighetens ö (sagospel, versdrama) och Fågel blå (versdrama, fragment) som han började arbeta på från 1811. Båda kallades sagospel av honom själv. Lycksalighetens ö (Astolf, drottningen Felicia, nattens gudinna Nyx och Tiden, ottaverime . Budskap: Astolf põgenes tegelikkuse ja oma kohustuste eest- allakäik nii temale kui ka ta rahvale) publicerades i två delar. Fågel blå publicerades från början 1814 som ett fragment i Poetisk kalender. Svenska siare och skalder, Sveriges första egentliga svenska litteraturhistoria, skrevs av Atterbom, och för den han fick sitt erkännande i den svenska estetiken. Senare kritiserade romantiker, fatasivärlden försvinner men han arbetar fortfarande med romantiska medel.
"Prolog"

Vilhelm Fredrik Palmblad var en svensk författare och översättare, docent i historia och professor i grekiska vid Uppsala universitet. Han blev under sina studier i Uppsala nära vän med Atterbom. Han valdes in i Musis amici 1808 och när sällskapet ombildades till Auroraförbundet var Palmblad den drivande kraften. Palmblad bidrog också själv som skribent till Phosphoros med såväl recensioner och översättningar som lyrik. Han ägde en akademisk tryckeri. Bland hans litteraturteoretiska texter kan nämnas Öfver romanen (Dialog) där han siade att romanen ska ta ledande roll i framtiden.
Fredrik Cederborgh Gamla skolan, tidig realism , liberalism. Debuten kom med samhällskritisk roman Uno von Thrazenberg, berättelse af friherre Dolk, som genast gjorde honom till en berömd författare
Clas Livijn (Vitterhetens Vänner) var en av de tidiga banbrytarna inom svensk romantik och är mest känd för sin roman Spader Dame. Den handlar om en student som inte kan få kvinnan han älskar och ondgör sig över, bland annat, det svenska rättsväsendet. Boken har formen av en brevroman. Stämningen, humorn och den lyriska prosan är mer framträdande än romanens handling.
Lorenzo Hammarsköld var en svensk litteratur- och konsthistoriker och -kritiker . Kämpade för romantiken men hade dels gamla skolans värderinagr
Hammarsköld, Livijn, Atterbom m.fl. satir Markalls sömnlösa nätter

Salongskulturen
Malla Silfverstolpe- var en svensk författare och den mest kända salongsvärdinnan i Sverige. Från 1820, ett år efter att hon blev änka, höll hon "fredagsafton" efter exempel från de franska salongsdamerna. I hennes hem samlades de vetenskapliga kretsarna, liksom den högre societeten och betydelsefulla personer från utlandet. Salongen var under ett par årtionden, inte bara en sällskaplig medelpunkt, utan även en samlande och sammanhållande makt inom de svenska romantiska kretsarna
Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var en av de största estetikerna och idégivarna under den svenska romantiken. Han betraktas som en av den svenska nationalismens fäder, och efter 1838 blev han också en betydelsefull förespråkare av liberalism (blev skeptiskt mot göticismen, människan ska stå i centrum inte gudar, enkel och ren form). Han tillhörde som ung det forntidssvärmande Götiska förbundet, där han redigerade Iduna, skrev poesi och komponerade. Som historiker var han en engagerad deltagare i samhällsdebatten. Som historiker var han mycket konservativ: nationen har en själ & ett minne. Fornordiska motiv/ nationalistisk agenda, samlade in svenska ballader- Svenska folkvisor från forntiden (Geijer var redaktör tillsammans med Afzelius). Romanska versmått, nordisk stoff, tysk idealistisk filosofi, engelska poetiska och teatrala effekter. Förmedlare mellan gamla och nya skolan. "Vikingen" havets betydelse understryks genom det minimala omkvädet ”Uppå hafvet”- havet står för livet och frihet- det förändras, är obunden av tvång, men blir också graven. "Odalbonden" bondens levnadssätt förbundet med nationens välstånd- bönderna födar alla, när krigen kommer ska de dö på landet. "Manhem" norden är den äkta, man ska inte vara påverkad av söderns glädje och njutning. Nordens värdig allvarsamhet är bortglömd. AbAbAbCC ett romanskt versmått. ”Den lilla Kolargossen”Inflytandet från medeltida ballader : hotande nauren, som innehåller även det övernaturliga, slutomkväde „mörkt... i skogen” Geijer var interesserad av dessa tema. Medeltida ballader som levande inspiration.
Geijers avfall föregreps av ett intresse för medelklassen. "Avfallet" kan sägas bestå i att han inte längre trodde på den organiska samhällsordningen. Hans historiesyn stämde dåligt överens med det samtida samhället, liberal samhällsegangemang. I senare dikter lämnar han det episka och hedniska, och övergår till den centrallyrik med dess kortare format som han alltid skrivit, och som han brukade tonsätta. Dit hör dikten "På Nyårsdagen 1838" romantikens individualism bryts mot framstegstro. Handlar om en ensam man i en bräcklig båt- en poetisk metafor.
Esaias Tegnér var en svensk skald och kulturpersonlighet. Han var splittrad mellan
romantik och nyklassicism.
människan i en högre verklighet retoriska, argumenterae dikter
dikten gudomligt inspirerad/dikten som religion traditionförbundenhet,
Den försonande skönhet kända föreställningar, antiken
Fågelperspektiv avvisade gentemot medeltidsdyrkan, folkdiktning
ljuset (kopplad till upplysningen) inte nattdyrkan
1812 tog Tegnér inträde i Götiska förbundet och i dess tidskrift, Iduna, offentliggjorde han under årets lopp flera dikter från denna tid "Skidbladner" (Motsatsen mellan Norden och Södern spelar en viktig roll för dikten men den viktigaste är faktiskt konsten- Selle asemel, et unistada soojast lõunast, saab kõrgustesse tõusta ka kunsti abil siinsamas põhjas. Skalden styr skeppet, en central figur), "Flyttfåglarna" (på jorden finns oron, bekymmer och döden, i himmelen är de fria. ) "Det eviga" våldet vs. sanningen, mot Napoleons krig. Sanningen, rätt och skönhet är eviga. Våldet kan segra men det är alltid tillfälligt. Man kan skapa ngt evigt som aldrig dör. Blanding av metonymer, metaforer. Retoriska medel. "Svea"- ”den sista stora alexandrindikten i svensk litteratur” , byte av versmått; två varianter. 1811- en jätte hotar, mer agressiv hållning till Ryssland, inte godkänt i SA >> ny verison 1812- stilistiska förändringar, skydda vad du äger, panorama över det som vi har. "Hjelten" hållning till Napoleon har ändrats > krigtåg som positiv makt ”Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820” Stora delar av denna dikt är en (nyklassicistiskt färgad) polemik mot ”nya skolan”, dvs. Uppsala- och Stockholmsromantikerna. Polariteten ljus – mörker. "Frithiofs saga” första gången publicerades i bokform 1825; delar av verket hade tidigare publicerats i Götiska Förbundets tidskrift Iduna. Verket är inspirerat av Fritjof den djärves saga som är en isländsk så kallad fornaldarsaga. 24 sånger. Fornnordisk stoff (dansk förebild). Många olika versmått: hexam, blankvers, trimeter, blandad vers. F och Ingeborgs kärlek. Nya drag: huvudpersoners karaktärsdrag bestämmer handlingen. Typisk romantisk: bryter mot normer, individualistisk, många intriger, försoningstanke "Mjeltsjukan" pessimism, depression, melankoli, svartsyn, personligt dikt. Betraktas ibland som en självbiografisk, naken, psykologisk dikt, ibland som ett retoriskt paradnummer "Sång den 5 April 1836" tillfällesdikt, reflextionspoesi, gustaviansimen (SENT) skildrar Gustav III:s tid, Viimane salm - konstateerib, et kõik kaunis kunst on tegelikult tulnud kuskilt mujalt, Rootsi on laenanud ja ok siis lõpuks on midagi ilusat tulnud.
Erik Johan Stagnelius (1793 -1823) var en betydande svensk poet och författare under romantiken. Han skrev i alla genrer: lyrik, epik, dramatik. Motiv: förändring, förvandling, förrutnelse, förnedring,. Natten = spännande, Stagnelius tidigaste diktning anslöt sig till vår gustavianska diktning (Oxenstierna, Lidner med flera) och antikens latinska skalder. Han besjöng liksom dessa "dygden" och den klippfaste stoikern och samtidigt även nöjet, vällusten; som ram kring scenerna av njutning och kärlek valde han med förkärlek idylliska situationer och landskap. Under de tydliga påverkningarna visar sig här hans slitning mellan religiöst färgad asketism och starkt utpräglad sinnlighet. En rik romantisk diktning uppstod i skiftande former, vilka Stagnelius under sina läroår med oavlåtlig arbetsflit tillägnat sig. Ypperst är kanske hans romanser, i vilka stilens musikaliska välklang och stämningens dunkla behag försinnligar en yppig, av starka svallningar upprörd känslovärld. Sagornas och myternas gestalter lämnar ofta symbolerna: älvorna, fiskaren, Näcken, Endymion med flera. Formfulländade elegier och sonetter finns också i rikt antal bland hans kortare poem. Wladimir den store är, i mönstergill episk form, ett katolskt religiöst, nyromantiskt versepos, med utpräglad sympati för Heliga alliansen. Om den rad dikter, i vilka diktjaget besjunger sin obesvarade kärlek till en ung kvinna vid namn Amanda, är meningarna alltjämt delade, i det att många anser att denna kärlekshistoria endast är en fiktion, under det att andra är övertygade om att en verklig lidelse till en bestämd kvinna ängslat Stagnelius. „Amanda”- den älskande som en gudomligt getalt, lyriska jaget har stark begär men det ska aldrig förverkligas. Amanda är överallt närvarande men i sista strofen konstanterar han att han kan aldrig vara nära henne, hon är ouppnåelig och högdragen. Romantiska kontrast : fantasievärld vs verklighet (elände). I alla händelser skedde omkring 1818 en förändring i Stagnelius diktning. Liljor i Saron rymmer en huvuddel av hans hithörande dikter- religiös omvändelse. "Flyttfåglarne"- efter döden finns det ett alternativ, vision av paradiset. Stagnelius diktion är praktfull, med ett överflöd av ofta återvändande karakterismer, med ord för välljud, glans, rikedom, yppighet, vällukt rikligt brukade. Han har utövat starkt inflytande på en mängd senare svenska skalder genom sin lidelse och sin prunkande, suggestiva form. "Vän! i förödelsens stund"- Natten är dagens mor. Chaos är granne med Gud. Efter natten kommer dagen, Gud är en vän som hjälper, med dödet förenas skräckupplevelsen. "Till Förruttnelsen"- processen får erotisk innebörd, bild- och sakled blandas. Jaget är olycklig på jordet men blir lycklig efter döden när han förenas medjorden. Dödslängtan- den ger lungt tillvaro. Bacchanterna eller fanatismen – Sorgespel
(tragedi)
Carl Jonas Love Almqvist skrev i en rad olika genrer, såväl prosa, dramatik och lyrik, som andra, till exempel journalistik och läroböcker. Han är den första stora prosaförfattare. Hade kärlek för landsbygden: Rousseau, hernhutismens känsloreligion, swedborgianism, götisk kristendom. En stor del av hans skönlitterära produktion samlades inom ramberättelsen Törnrosens bok. Utgångspunkten för Almqvists spekulation och diktning var romantiken, och dess poesi hade utövat starkt inflytande på honom. Men han hade hämtat bildningselement från de mest skilda håll och undgick därigenom faran att allt för nära sluta sig till en bestämd skola . Tidigt försökte Almqvist att göra sin dikt till ett troget uttryck för sitt eget själsliv, oberoende av vittra maner, och hans självständighet i konstnärligt avseende är därför också synnerligen stor. Ingen svensk skald har så utförligt och upplysande som Almqvist redogjort för sin konstuppfattning och sitt sätt att dikta. De mera mystiska och romantiska av hans skrifter, är skrivna långt före utgivandet, så är till exempel den först 1845 utgivna Murnis- erotisk präglad skildring av livet efter döden. Amorina är en genreöverskridande roman på läran om viljans frihet, där framhålls, att brottslighet är en själens sjukdom, ofta ärvd, att människan måste handla så och så, eftersom hon, bestämd av det medfödda anlaget, vill så. Blandar episka och dramatiska drag, vers och prosa. Komplicerad intrig, sensationer, starka känsloyttringar, vansinne, självmord, incest, spökerier, förebäddar liberalismen. Naturbarnet Amorina- tabula rasa. Nu blev han mer förankrad i verkligheten. Ormus och Ariman Törnrosens bok samlar inom en ramberättelse ett stort antal texter i olika genrer: prosa, dramatik, essäistik, med mera. Verket utkom i två delvis samtida upplagor med delvis överlappande innehåll. Den har mer realistisk människoskildring, mindre känslosam stil Inledningsberättelsen, Jagtslottet, lämnar den yttre ram, i vilken de olikartade delarna av Törnrosens bok infogas. Hos hovmarskalken herr Hugo Löwenstjerna på Jaktslottet i Närke samlas varje kväll hans konstnärligt begåvade och intresserade familj, och dess medlemmar föredrar av dem själva författade opus. Drottningens juvelsmycke - Roman med den originella "androgyna" figuren Tintomara. Spännande händelseutveckling, egendomliga sinnesintryck och stark tidsstämning. Songes- (kristen) mystik: "Den lyssnande Maria" Dikten bygger på ”de herrnhutiska mysterierna. Maria blir havande genom att ängeln sjunger och berättar om det. Kroppsliga upplevelser. "Antonii Sång" kontrast mellan vanliga värld och paradiset. "Häxan i Konung Carls tid" om 1600-talets häxjakt. Sympati för ”häxan” vems egna brott var att hon ville föda hungriga barn . Pästens vred- barn fick stå vid moderns brännande bål. "Marias häpnad" ett religiöst laddat ögonblick men mer verklighetsförankrad; Marjam Pjäsen utgör en fortsättning på Isidoros af Tadmor, och utspelar sig till en början utanför Jerusalem.Förutom de personer som är med i den föregående pjäsen ingår även ”Marjam”, det vill säga Jungfru Maria , samt Josef från Arimataia. Troskonflikt-, den enkla, naiva tron mot de skriftlärda. Versepos- kvinnans rätt till självständighet, kritik mot äktenskapet som institutsionSkällnora Qvarn, en livlig & tragisk allmogeberättelse med hemska och dystra partier. Svenska fattigdomens betydelse är en essä som ingår i Törnrosens bok. Texten utgör ett försök att bestämma svenskhetens väsen, bland annat genom en analys av samhällsklasser, och leder till en karakterisering av svenskheten som att vara fattig. Detta definieras i sin tur med en ofta citerad formulering: ”Att vara fattig, det betyder att vara hänvisad på sig sjelf.” Det går an är en klassiskt enkel, åskådlig och realistisk berättelse ur medelklassens liv, med tendens emot de bestående formerna för äktenskapet. Den är det främsta uttrycket för hans liberal/radikal ideologi. Hans uttalanden och syften förvrängdes och misstänkliggjordes. Boken handlar om hur sergeanten Albert och glasmästardottern Sara Videbeck på en färd med ångbåten Yngve Frey, förälskar sig i varandra. Istället för att gifta sig kräver Sara att de skall leva i ett jämlikt äktenskap utan formell vigsel och utan delad egendom (det vi idag kallar ett särboförhållande). Sara: självständig, fri, affärsmänniska, arbetsmoralen. Albert: „Yrke och flit... du Sara har lärt mig de rätta orden !” Han var ju lite slapp. Signerier är skadliga, äktenskapet som en fängelse. Almqvist var 150 år före sin tid! Klassproblemet för Albert- Mellanting (fönstret- mellan det yttre och inre, som skyddare; tähelepandamatu aga siiski oluline). Berättarteknik: Alberts synpunkt är fokaliserad, Saras synpunkt vid begarvniingen + berättare (geografi osv.). Romaani mõte on õppida tundma Sarat- Alberti piiratud vaatepunkti mõte. 2 versiooni, esimese palju rohkem vandesõnu. I den andra versionen försökte han förmildra med stilistiska medel. Om svenska rim- Verslära med dikter. Var utomlands, hemlängtan och stark naivitet. Blott Sverige svenska krusbär har.
Skifte i svenskspråkig litteratur under 1830-talet, där romantiken förlorar i betydelse och en realistisk litteratur, präglad av liberala idéer, träder fram. Geijer och Almqvist kommer båda från den romantiska rörelsen men tänker om och blir i stället ledande gestalter i den nya litterära riktningen. Till dessa ledande gestalter hör även Fredrika Bremer, den första realistiska svenskspråkiga romanförfattaren.
Realismen
Realismen som litterär epok varade från omkring 1830 till 1860. Den betecknas av en strävan efter att skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, det vill säga ur ett mer eller mindre objektivt och vetenskapligt perspektiv. Realismen uppkom som en direkt opposition mot romantiken och dess fantasi och naturmystik. Carl Jonas Love Almqvist, August Blanche, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring och Emilie Flygare-Carlén dominerade 1830- och 1840-talens svenska realistiska roman.
Liberalismen
är en politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde. Exakt betydelse varierar med tidsepok och världsdel. Liberalism förknippas dock allmänt med individuella fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet, och demokrati.
Aftonbladet är en regimkritisk tidning med liberala drag Lars Johan Hiertas egen tidning, vars första nummer kom ut i december 1830. Den nya tidningen stödde den liberala oppositionen mot kungamakten men Hierta drev tidningen på ett sätt som gjorde att den snabbt kom att få inflytande.
Fredrika Bremer (1801 – 1865) var en svensk författare, kvinnorättskämpe och välgörenhetsidkare. Hon anses vara kvinnorörelsens främsta pionjär och som författare introducerade hon den realistiska romanen i Sverige. Borgelig realism- miljöerna i romanen präglas av hennes egen uppväxt och upplevelser: instängdheten i den borgeliga miljön; drömmar om frigörelse; far - dotter relation i centrum; vardagslivet, fysiska handikapp- särskilt blindhet; naturligt språk; symbolism & psykologi. Redan under sin livstid var hon internationellt uppmärksammad och hennes böcker såldes över hela Europa. Hennes idéroman Hertha eller En själs historia (huvudpersonen, Hertha, för en kamp mot sin förmyndare och försöker slippa att bli bortgift) blev opinionsbildande vilket efter en livlig debatt medförde att riksdagen 1858 beslöt att ogifta kvinnor skulle få rätt att ansöka om att myndighetsförklaras (gifta kvinnor blev myndiga först genom 1921 års lag). Berättelser Teckningar utur hvardagslifvet . "Famillen H***” genombrottsroman. Bildungsroman- hur man utvecklar. Metaroman- kritik mot kärleksromaner. Min läsarinna!- populaarne lugemine just naiste seas. Husrådinna har betraktande rollen, men också påverkar händelser. "Grannarne ” brevroman teatraliska effekter, intrigrik. "Hemmen i den nya verlden” Reseberättelse om amerikaners pirvata liv. Möter slavar, indianer. Individualism. Ingen drömsamhälle. "Hemmet eller familjesorger och” – fröjder Roman.
Sophie von Knorring debuterade anonymt 1834 med romanen Cousinerna, en realistisk skildring i herrgårdsmiljö där kärleken ställs mot pliktens krav. Mer känslosam än Bremer. Romantiska och realistiska drag. Hon är en av pionjärerna för den realistiska romanen på svenska.
Melodramatisk epik influenser från fransk- och engelskspråkiga epik. Sensationer, sociologisk intresse, samhällsegangemang. Almqvist & Flycare-C
Emilie Flygare-Carlén – Det var efter 1836 – och därmed efter de många tragiska händelser som skett i hennes liv – som hon började skriva på allvar. Tidiga verk- starkt melodramatiska. Passioner leder till katastrofer. Hon influerades även av Sophie von Knorrings författarskap, men saknade dessas inblick i de högre ståndens liv, och kom i fortsättningen att fokusera på att skildra allmogens och medelklassens liv. Hon skrev för att överleva, med det självförtroende som hennes far gett henne. Av sin bror vice häradshövding Edvard Smith fick hon ämnet till den roman som blev hennes litterära mästerverk, Rosen på Tistelön (1842). Det var en mordhistoria från västkusten, som han funnit i några rättegångshandlingar och av den skapade Flygare-Carlén en frisk och levande skildring av människor och natur. Ett köpmanshus i skärgården- roman
August Blanche skrev främst skådespel, sociala tendensromaner och senare de så populära folklivsskildringarna i stockholmsmiljö, till exempel Hyrkuskens berättelser. Sannolikt var han sin tids mest spelade dramatiker i Sverige med bland annat det välkända lustspelet (komedi) Ett resande teatersällskap (1848), som gjordes som TV-serie i Sveriges Television år 1972. Repliken "Fan skall vara teaterdirektör" ur denna pjäs har ofta citerats i teatersammanhang genom seklerna.
Johan Ludvig Runeberg ses ännu idag som Finlands nationalskald. Hans dikter markerade en nystart för den svenskspråkiga lyriken i början av 1830-talet och det är en utveckling som delvis går i samma riktning som den mer realistiska, samhällsengagerade och radikala prosalitteratur, som vi redan talat om och delvis läst. Samtidigt som Runeberg på många sätt bryter med romantiken finns det fortfarande kvar många motiv - flyttfåglarna är ett "Flytt-foglarne" (den saknande Nord, polaritet hem – främmande; Speciell: Man behöver ingen hjälp, ingen vägvisning, man klarar av själv, romantisk: naturen besjälade, längtan, nationalism,) - och stoff i hans diktning som pekar bakåt mot de romantiska föregångarna. 1830 utkom första samlingen av Runebergs dikter- Dikter. Första häftet, och året därefter gav Svenska akademien skalden sitt andra stora pris för dikten Graven i Perrho. "Trefaldig sorg "- översättningslitteratur; Runeberg har översatt en serbisk folkdikt (via tyskan), men det var ett översättningsarbete som också fick konsekvenser för Runebergs sätt att skriva svenskspråkig originalpoesi. De första dikter som Runeberg offentliggjorde var övervägande lyriska; i diktcykeln (diktsvit) Idyll och epigram, som kan sägas stå på gränsen mellan lyrik och epos , låter han emellertid ana vad han skulle bli som episk skald, (1: "Flickan kom ifrån sin älsklings möte"- upprepningar, parallelt konstruerade fraser, viktiga skeendet står utanför dikten, neutrala och torra beskrivningar av stora känslor. "13: "Lutad mot gärdet stod" - ironisk struktur: hösten> flickan fortfarande blomstrar, våren > flickan död, naturen blomstrar, naturen får sista ord, människolivets korthet. "25: "Högt bland Saarijärvis moar bodde" - socialt engagerade Runeberg; rokokons och romantikens idylliserande bild av livet på landet är långt borta, kampen med naturen, grym verklighet, kristen moral: man måste hjälpa medmänniskor, förtröstan att Gud aldrig lämnar dem. ) och snart framträdde han som sådan i de natursanna, folkmässiga och hjärtligt naiva idyllerna Hanna (versepos, idyll: kärleksintrig, vardagsskildring, natur, kärleken vs plikten), Elgskyttarne (versepos, hexameter: mindre jakt, mer kärleksintrig, man har bara en chans, romantisk harmonitanke: nationell sammanhållning) . Kung Fjalar, ett storslaget fornnordiskt ämne (överraskande, var ju kritisk mot göticismen) Oidipus-motivet, Kungens heder, stolthet i centrum; "Vårt land" (fattigdom, rikedom i naturen, idealiserad finsk natur. Ambition: nationell frigörelse "Sven Dufva" (fumlig men djärv och modig Sven. Ironi- han gör exakt tvärtom men ändå lyckas han att vinna striden. Vanlig i R-s diktning- ka see, kellest midagi ei oodata, võib midagi suurt korda saata; paralleel Soomega. ) "Sandels" "Landshöfdingen" (inre moraliska kompassen) är ur diktcykeln (alternativt verseposet) "Fänrik Ståls sägner" som är ett nationellt epos i romansform. Verket utkom i två band, 1848 respektive 1860. Dikterna skildrar händelser och framför allt (verkliga och fiktiva) personer under det så kallade "finska kriget" mellan Sverige och Ryssland 1808-1809, det som avgjorde att Finland, dittills en del av det svenska riket, hamnade under ryskt styre. Hymnartade & anekdotiska, idealisering av kriget, ingen realistisk ambition.."Svartsjukans nätter" Diktsvit som står nära romantiken. Dikter. Andra häftet (1833) - drag av centrallyrik. Rolldikter. "Den enda stunden"- mycket som outsägs, öppen till tolkningar. Rolldikt. kvinnans perspektiv. Ett kort möte.
Fredrika Runeberg var en finlandssvensk författare. Fredrika Runeberg anses vara Finlands första kvinnliga journalist och den första kvinnliga författaren som kritiskt analyserat kvinnans ställning i hem och samhälle. Den opp- och nedvända verlden- pöörab meeste argumendid enda kasuks: mees on ju tugevam, tehku väljas tööd ja jätku haridus naiste hooleks.
Efterromantiken/romantisk efterklang/senromantik
Fennomani är en språkligt nationell rörelse i Finland. Vaknande intresset för finska språkets uppodling och för insamlandet av den finska folkpoesin, som ännu levde endast i muntlig form. Litterär rörelse erhöll 1831 ett centralt organ genom grundandet av Finska litteratursällskapet. Genom att utge verk såsom Kalevala och Kanteletar med flera, bidrog detta till att på ett märkbart sätt främja den finska litteraturen.
J. V. Snellman
Zacharias Topelius (1818 – 1898) var en finlandssvensk författare, historiker, tidningsman och poet. Fennomani återspeglar i val av versform, motiv, stoff, bildspråk. Efterromantik- nationalism, längtan, vemod, ensamhet, naturen och folket är nationens ursprung. Hans första diktsamling Ljungblommor (väike kahvatu, tähtsusetu lilleke on Soome, siiski väga ilus ja väärtuslik. Alliteration. Objektiv besjälning. Symbol - kasvab metsikult, üksinda koos marjadega) kom ut 1844. "På Roines strand", "Kantele" Topelius räknas också som en förnyare av sagogenren – han skrev , sagor som var särskilt avpassade för och riktade till barn. Hans första samling av Sagor, som han inte egentligen hade menat för barn utan för vuxna. Topelius var intresserad av folksagor, och hans främsta förebild var den danske författaren H.C. Andersen. Topelius första sagor var direkta imitationer av tidigare, men småningom utvecklade Topelius sin egen stil. Den mest kända av hans historisk romancyckel, Fältskärns berättelser, påbörjades redan år 1851 som en följetong i Helsingfors Tidningar. Topelius visade tydligt i sin bok hur kristen fromhet vann över de andra irrlärorna, såsom denna alkemistiska spådom. Barnlitteratur (sagor, skådespel, dikter m.m.) Läsning för barn muntlighet, humor. "Naturens hemlighet" barnens känsla får auktoritet. Gråskägg står för empirisk naturvetenskapsman som står utanför människolivet. Operalibretto Kung Karls jagt handlar om Sveriges och Finlands historia. "Kommunismens vagga" en dikt från 1884. Stark egangemang för de svaga, mycket medveten av sociala skillnader. Egendom är stöld! Ironisk budskap.
Carl Wilhelm Böttiger var efterromatiker. Han översatt från romanska språk. Han förnyade biografiskrivandet- var mer objektiv, inte starkt idealiserande.
Bernhard Elis Malmström- weimarklassicism (större objektivitet, buskapet viktigare än formuleringarna), efterromantik (idealism) "Hvi suckar det så tungt uti skogen?" pastisch påballad och folkvisa. Älvavärlden blev avdemoniserad. Osentimental, enkel, vardaglig, folklig dikt
Talis Qualis (C. V. A. Strandberg) var en av de främsta skalderna inom Sveriges landamären under efterromantikens tid. Lyriker, översättare. Radikal kritik mot romantiken. Det mänskliga förnuftet, rationalism är viktigt. "Ur svenska hjärtans djup"är en svensk hyllningssång till Sveriges kung
Gunnar Wennerberg var en svensk skald, inspirerad av Bellman. Hans Gluntarne är en sångsamling som består av 30 duetter för baryton och bas med pianoackompanjemang. Duetterna skildrar episoder ur Uppsalas studentliv och tillkom 1847–50. Akademisk miljö, mer fest än studierBland dem kan nämnas En kväll på kyrkogården
Namnlösa sällskapet är ett kamratsällskap i Uppsala på 1860-talet för idkande av vittra "idrotter", huvudsakligen skaldekonst. Signaturlyriken- man skrev under signatur. Realism: skildra vardagen, det enkla livet, hemmet, landsbygden. Idealism: snannings- och skönhetsideal, fromhet. Förebilden: Runeberg. Medlemmar: Wirsén, Bäckström , Snoilsky
Carl Snoilsky- konventionalist, både form och idémässigt. Sonetten förblev hans älsklingsform Sonetter 1865. Nya dikter försök till tendensdiktning. "Svenska bilder" diktsvit som ingår i Nya dikter- Sveriges hitoria, personporträtt. "Stenbocks kurir" "På Värnamo marknad"
Carl August Hagberg- Under 1840-talet utförde Hagberg sitt livs storverk, nämligen översättningen av William Shakespeares samlade dramer. Hamlet är en viktig text i svenskspråkig 1800-talslitteratur. Givetvis är det fråga om en översättning av William Shakespeares drama från sekelskiftet 1600. Hagberg är som översättare ihågkommen för att han behärskade Shakespeares blankvers nästan perfekt och att han även försökte återge även de sidor hos Shakespeare , som andra översättare hade undvikit - grovt språk och sexuella anspelningar etc. Som mål för sina översättningar hade Hagberg att integrera Shakespeares skådespel i den svenska litteraturen, och faktum är att många av Hagbergs formuleringar ur Shakespeareöversättningarna har blivit till s. k. "bevingade ord", som används i vardagsspråket, som ofta citeras eller används som talesätt i svenskan. I varje versrad skall det normalt finnas 10 eller 11 stavelser. Hagberg behärskade versmåttet väl, men ibland uppstår det problem även för honom. Dessutom har Hagberg ibland beskyllts för att vissa formuleringar känns onaturliga på svenska.
Josef Julius Wecksell var en finländsk poet och dramatiker, främst känd för sitt sorgespel Daniel Hjort från 1862. Dramat framställer Åbo slotts belägring och intagande av hertig Karl 1597 och poängterar särskilt förräderiet bland besättningen, vilket Wecksell psykologiskt förklarar och motiverar i Daniel Hjorts person . Skildringen av Hjort är helt ohistorisk, men är starkt påverkad av de demokratiska strävanden som pågick i Wecksells samtid. Daniel Hjort har kallats den svenska dramatikens främsta verk före August Strindberg.
Göteborgsliberalismen
Viktor Rydberg (1828-1895) etablerade sig som författare på 1850-talet och är en av de få svenskspråkiga författarna ur denna generation som har fått en plats i litteraturhistorien. Han var verksam i flera olika genrer, såväl skönlitterära (lyriska, episka och dramatiska) som vetenskapliga (filosofiska och kulturhistoriska) och politiska. En stor del av hans produktion kan betecknas som efterromantisk. Rydberg var en av Sveriges viktigaste författare under slutet av 1800-talet, mellan Almqvist och Strindberg. Några av hans mest berömda verk är romanen Singoalla och dikten Tomten (samband mellan reflektionerna och diktens cirkelkomposition). "Hvadan och hvarthän?"övergången/övergångarna mellan natur- och vardagsscenerier och filosofisk , metafysisk reflektion- kui inimesel (lapsel) on kindlustunne, pole oluline kust ta tuleb ja kuhu ta läheb. Använde klassicistik form, var radikal liberal. Idéromanen Den siste Athenaren var också en följetongroman (utveckling). Detta verket gjorde att följetonger fick intellektuell idéinnehåll. Historisk roman Vapensmeden- det oskuldsfulla barnet. "Gläns över sjö och strand" ("Betlehems stjärna")- utopi av bondesamhället. ”Kantat vid jubelfest-promotionen i Upsala den 6 september 1877” – tillfällespoesi. "Den nya Grottesången” – antikapitalistisk satir, fornnordisk stoff. Kritik mot socialismens materialiska sida .
Carl David af Wirsén (1842-1912) var en oerhört inflytelserik person på den svenska litteraturscenen under flera årtionden, långt in på 1900-talet. Främst som ständig sekreterare i Svenska Akademien motarbetade han den litteratur som vuxit fram under 1880- och 1890-talen och som ni tidigare läst om; han var alltså motståndare både till det radikala åttiotalet och det nyromantiska nittiotalet (där i synnerhet Selma Lagerlöf). Idealism och religiositet. Wirsén var även poet, men det är bara en enda dikt av honom som är ihågkommen idag. Den är å andra sidan mycket välkänd: "Sommarpsalm"- "En vänlig grönskas rika dräkt". Idag sjungs oftast bara de tre första stroferna, sest lõpus räägib sellest et suvi on vaid ajutine, kuid lõpuks saame igavese elu ning see lihtsalt ei toimi sekualiseerunud ühiskonnas.
28