Lae alla rootsi_kirjanduse_ajalugu_i_osa.docx

Rootsi kirjanduse ajalugu I osa (0)

Kirjandus - Kirjandus

1 Hindamata

Kirjandusajaloo eksam. Del I
Ni alla kommer att behöva ha särskilt god kännedom om utdraget ur "Frithiofs saga " av Tegnér som fanns med i kurslitteraturen.
Skrivningen innehåller
- 3 st. essäfrågor där längre svar förväntas,
- ett antal frågor om begreppsdefinitioner, författarnamn och verktitlar (med olika många poäng beroende på hur mycket ni förväntas veta),
- några utdrag ur texter som ni har läst och förväntas känna igen samt en lite svårare uppgift i anslutning till detta
- ett antal uppgifter om tidigare okända texter. En sådan text förväntas ni kunna placera in i en litteraturhistorisk epok eller riktning, alternativt - kanske, i något fall - även knyta till en särskild författare. När det gäller de okända texterna är det god argumentation som ger poäng. Ett felaktigt svar med god, rimlig, textnära argumentation ger sålunda fler poäng än ett enstaka författarnamn utan argumentation
Medeltiden
Rundiktning, runstenar
Stavrim, alliteration- gammal versmått; Slutrimmet från 1100-talet, Knittelvers, parrimmet ~ 1200 (Eufemia)
Rökstenen- är en av Sveriges mest kända runstenar och med sina 760 tecken anses den vara världens längsta runinskrift. Rökstenen sägs ibland vara startpunkten i den svenska litteraturens historia som det äldsta bevarade litterära verket. Konstnärlig ordföljd, versmåtten liknar isländisk.
Sparlösastenen- är till större delen ristad på 800-talet, men har även fått en senare textrad från tiden kring tusentalet.
Fornaldarsagor är en fornnordisk sagogenre som berättar om hjältar och kungar från folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid.
Gutasagan är den avslutande delen av huvudanskriften av Gutalagen, nedtecknad omkring 1350 och ingår i de svenska Landskapslagarna. Den handlar om Gotlands tillblivelse och forntida hävder och dess gutniska text innehåller folkliga överenskommelser med infogad episk diktning. Viktigaste delar handlar om öns rättsliga ställning i förhållande till Sverige, även om den innehåller flera sagolika avsnitt med episka inslag. Gutasagan kan alltså i första hand uppfattas som en slags självständighetsförklaring, än ett försök att skildra öns hävder. Gutasagan avslutas med en nedteckning av dessa överenskommelser med gutarnas, kungens och biskopens åtaganden gentemot varandra.
Landskapslagarna är de lagar som gällde på medeltiden i de olika delarna av Norden innan de ersattes av riksomfattande lagar: i Sverige Magnus Erikssons landslag (skillnader mellan samhällsklasser) Litteratur därför att: långa berättelser, berättarteknik!

Äldre Västgötalagen
Yngre Västgötalagen
Östgötalagen

Pentateukparafrasen- översättning av Bibeln (5 Moseböckerna från GT), från 1300-talet som var andlig guldålder
Heliga Birgitta (Birgersdotter) 1303-1375 Fick uppenbarelser efter hennes man dog och de blev riktig succee, Medetida katolska världens mest inflytelserik gestalt. Förnyade bilder från Bibel , mest dem som behandlade moderskap, kroppsliga skildringar. Strängt teologisk men också politisk och lite manipulerande. Blev helgon Sancta Birgitta. Revelaciones- Uppenbarelser
Eufemiavisorna- första svenska romanen (hövisk versberättelsen) Inte direkt kopplad till musik . Tre svenska riddarromaner på knittelvers från 1300-talets början. De är uppkallade efter Norges drottning Eufemia av Arnstein
Hertig Fredrik av Normandie, saknar direkt förlaga, men antas vara baserad på en medelhögtysk efterbildning av franska roman bretons. Inslag av magi, trolldom. Herr Ivan lejonriddaren går tillbaka på motiv från Chrétien de Troyes, och samma motiv återfinns även i norska medeltida sagor. Höviska ideal (jungfru och riddare) Ivan är ett populärt gestalt, avviker från ideal. Flores och Blanzeflor är en ursprungligen sengrekisk kärlekshistoria som återfinns i varianter över hela Europa. Prints ja vanemateta tüdruk kasvavad koos üles, isa ei taha, et nad abielluks ja tüdruk saadetakse Babüloni, mees aga võitleb kõigiga ja päästab ta sealt.
Erikskrönikan är den äldsta i den svit av medeltida rimkrönikor som utförligt skildrar medeltidens politiska historia i Sverige. Krönikans hjälte och huvudperson är, som redan namnet antyder, hertig Erik Magnusson. Hnadlar om folkungaätten. Erikskrönikan är skriven på knittel och omfattar i sin äldsta version 4543 versrader. Den börjar under kung Erik Erikssons regeringstid men tyngdpunkten ligger i ett försök av författaren att ge en samlad bild av Sveriges politiska historia från ca 1250 till kungavalet 1319, då den treårige Magnus Eriksson utsågs till kung (Guds vilja). Författaren är okänd.
Biskop Thomas (Simonsson)- Han är författare till Engelbrektsvisan 1439, där de avslutande stroferna kallas Frihetsvisan. Engelbrektsvisan hyllar Engelbrekt som Guds redskap och behandlar dennes frihetskamp mot Erik av Pommerns fogdar. Mordet på Engelbrekt skildras åskådligt. Hyllar de som kämpade mot danskar. Frihet= ära, frihet är viktigare än materiell välfärd.
Jöns Budde- Han översatte till svenska och återberättade helgonlegender såsom Viridarium celeste sancte Birgitte och Själens kloster. Efter Jöns Budde finns hans egenhändigt skrivna volym, Jöns Buddes bok, innehållande översättningar av Lucidarius, Sankt Bernhards betraktelser... Budde översatte några av Gamla testamentets böcker till svenska: Ruts, Judits och Esters bok, samt Mackabéerböckerna.
De svenskspråkiga ”medeltida balladerna” nedtecknades från 1500-talet och framåt. De hade dessförinnan traderats i muntlig form, oklart under hur lång tid. Det äldsta belägget för en balladvers på svenska överhuvudtaget härrör från 1480, men bland annat vissa språkliga element tyder på ett betydligt äldre ursprung för åtminstone vissa ballader. Ett vanligt antagande idag är att balladerna har uppstått i högreståndsmiljöer men att de senare har spridits till andra skikt i samhället.
Teman, motiv, karaktärer och miljöer vandrar över språkgränser, särskilt i Norden, och dessutom vandrar enstaka formuleringar, omkväden, motiv och karaktärer mellan olika ballader. Där det finns olika nedteckningar av samma ballad kan man räkna med varianter (ställen i texten där nedteckningarna avviker från varandra). Observera att omkvädet här bara finns utskrivet i första och sista strofen, men att det i det muntliga framförandet har upprepats i varje enskild strof.
Baserat på innehållet brukar man räkna med ett antal olika sorters ballader:
- riddarvisor (adelsmiljö, höviskt beteende) "Ebbe Skammelsson"
- historiska visor (egentligen riddarvisor, men bygger ytterst på en historisk bakgrund)
- naturmytiska visor (innehåller naturväsen - älvor, troll, bergakungen, människor som förvandlats till djur etc.) "Herr Olof och älvorna" "Jungfrun i hindhamn"
- legendvisor (kristet, katolskt innehåll, bygger på helgonlegender) "Staffan Stalledräng"
- kämpavisor (västnordiska ballader med ”kämpar”, sagohjältar, mer burlesk stil - våld, folklig, direkt språk) "Holger Dansk och Burman"
- skämtvisor ( inga egentliga ballader; ställer ofta verkligheten, sådan som vi känner den, upp och ned, lustiga historier, ibland med erotisk tematik osv.) "Den bakvända visan"
1500-talet - Prägel på svensksråkig litteratur
Peder Månsson ( latin : Petrus Magni), ( 1460 – 1534) var en svensk katolsk präst, birgittinmunk, författare och biskop av Västerås. Han var senmedeltidens mest produktive svenske författare och översättare, och skrev främst om tekniska ämnen. Peder Månsson stannade i Rom som föreståndare för Birgittahuset, och det var där som han den 1 maj 1524 vigdes till biskop för Västerås stift .
Skrev serie översättningar och bearbetningar av texter. Hans mest självständiga verk är Bergsmanskonst (de äldsta tekniska beskrivningarna av utvinning av silver , koppar och järn i Sverige). Sjökonsulatet är en samling rättsregler som gällde för handel och sjöfart i Medelhavsområdet. Bondakonst och Stridskonst går tillbaka på antika auktoriteter, medan Barnabok är en översättning.
En stor del av hans verk består av samlingar av recept av kemisk-teknisk natur . Dessa är både på latin och på svenska. Bland övriga skrifter märks en Läkebok med recept på brännvin och avskrifter av latinska traktater om alkemi. De större skrifterna på svenska inleds med rimmade (knittelvers och slutrim) "förspråk", som beskriver författarens folkbildande program.
Reformationen- Martin Luther; människan är beroende av Guds vilja
Humanismen- bildningsideal, källkritik, den sökande, upptäckande människan. ; människan kan forma sitt liv (genom bildning)
Gustav Vasas tid – boktryckerier, censur, propagandalittaratur
Olaus Petri (1493- 1552 ) var en svensk reformator, humanist, bibelöversättare ( NT 1526), psalmdiktare, dramatiker (skoldrama Tobiae comedia äktenskapsfrågor, livvandringsmotiv) och historiker (En swensk krönika- negativ ton mot GV)
GV Bibel ( 1541 ) är den första översättningen av hela Bibeln till svenska, gjord under Gustav Vasas regeringstid. Den gjordes i två steg: Först utgavs Nya Testamentet år 1526 (Olaus Petri), sedan hela Bibeln år 1541. Det är främst 1541 års utgåva som avses med "Gustav Vasas Bibel". Den skapade svensk litteraturspråk, norm för skriftspråk, påverkad av Luthers Bibel, nya bokstäver: å,ö, ä
1600-talet
1600-talet är det århundrade då svenska språket på allvar etableras som ett litteraturspråk och kulturspråk bland andra. Det stora genombrottet för svenskan i dessa sammanhang kommer dock inte förrän på 1640-talet. Det har då ett samband med Sveriges politiska ställning som europeisk stormakt. Flera av författarna under denna tid reflekterar, delvis i litterär form, på olika sätt över svenska språkets situation och potential i stort.
Skoldrama med mer profan innehåll. Asteropherus- Tisbe, även om sexuell kärlek men det är rätt att leva dygdigt. Messenius- Disa, klok flicka. Hovdrama blev viktigare!
Renässansen- antika stoff och motiv
Stormaktstiden
-ordingens ide, regelbundenhet, enkelhet
- fast hierarki- det måste vara klar vem som styr
-korrespondenstanken mellan det lilla och det stora
-finalismen, ändamålsbestämdhet även i konsten
Göticismen- var en huvudsakligen svensk kulturell, patriotisk rörelse som anknöt till Nordens forntid, vilken uppfattades som en lycklig hjältetid: svear och göter är fornfäder till alla andra folk, betydelse för samhället, litteratur, politik.
Lars Wivallius (1605-1669) poetiska verksamhet tillhör hans ungdomstid. Hans första kända poem skrevs 1625 över en avliden student . Hans övriga dikter tillhör den tid då han satt fängslad i Nürnberg, Danmark, Stockholm och på Kajaneborg. Dessa stycken utmärks av en varm poetisk känsla, ett livligt natursinne och en för denna tid stor formell skicklighet. Sedan han frigetts ur fängelset och inte längre ägde någon yttre anledning att dikta , skrev han endast några latinska poem utan betydelse. Populära blev de dikter där hans frihetslängtan kom till uttryck, såsom "Ack, Liberias, tu ädle ting " (Frihetsvisa, satt i fängelse för bedrageri; fast meter, regelbunden, knittelvers; han är mer subjektiv än Biskop Thomas, riktad till „jag”; identifikation av fågel- burfågel är ledsen när den ser fria fåglar; Frihet är den högsta värde! ). Verkligt betydande är „Klage-Wijsa, Öfwer Thenna torra och kalla Wååhr”, vilken gör honom till den främste diktaren bland sina samtida. Önskan om freden, naturen ger bättre humör, befrielse från tvång (valig för W) imperativform- bön till solen och Gud. Versmått efter medeltida andliga visor.
individualism- renässansmänniska (humanismen också), kom från enkel bondesläkt, lurade att han var adel och därför satt i fängelse. Den oförfalskade naturen- civilisation som negativ. Anväder medvetet rytm och rim
"Sweriges Rijkes Ringmwr" – patriotisk dikt på aleksandrin
"Om Döden Til The Dödelige"- Döden är alltid närvarande (vanlig motiv för 1600-talet). Det spelar ingen roll om man är rik eller fattig, alla ska dö. Livet är kort som en dag, kvällen kommer mycket snart. Naturens gång. I dagh Vng, Skön, Karsk och Rijk,/ Morgon död och Kolnadt lijk.
Georg Stiernhielm- (1598 – 1672) var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald . Han har kallats den svenska skaldekonstens fader . Stiernhielms mest berömda poetiska arbete är den första dikten i Musæ Suethizantes, det på hexameter diktade Hercules, med namn och fabel lånade från de gamla grekerna. År 1631 adlades Stiernhielm.
Först skrev vers på latin, 1643 började skriva på svenska. Gambla Swea- och Götha- Måles fatebvr Ordbok (ofullbordad)- gamla dialektord
Hercules- 1648/1658 hexameterdikt , första dikten i Musæ Suethizantes, med namn och fabel lånade från de gamla grekerna. Ljudsymbolik, alliteration, assonants, ideén att ljud är symboler M= döden. Levande, realistisk allegori (gestalter är tydliga egenskaper), Moralisk, didaktiskt avsikt för unga svenska adelsmän, Konsten att övertyga, smala vs. breda vägen, Tematiserar det korta livet. Handlingen är mycket statisk.
"Emblema authoris" Sonett - ny versform Kling -Dicht” (sonett) A, B, C, D = kvinnliga (tvåstaviga) rim a, b, c, d = manliga (enstaviga) rim
(1. oktett) AbbAAbbA | CDECDE (2. sextett)
Emblematik- fullständig, satisk bild av ngt som verlkigen handlar om ngt annat. Silkmasken (nyttig och arbetsam men ful) förvandlar till vacker fjäril (självporträtt)
"Heroisch Jubel-Sång"- 1644 hyllningsdikt till Kristina
"Freds-Afl” Balett (hovbalett) . Westfaliska freden, skrev att förhålla sin position ?
"Discursus Astro -Poeticus” - makaronisk diktning- blandar olika språk (latin, svenska, finska ) skämtdikt, politisk budskap- mot Ryssland
Bröllops Beswärs Ihugkommelse - Georg Stiernhielm (?) episk hexameterdikt, drastisk humor , naturlyrik i början, skeptsikt mot äktenskapen.
Andreas Arvidi (1620 i – 1673) var en svensk kyrkoherde, rektor, folklorist, och författare. Arvidi studerade vid universitetet i Dorpat och blev magister där 1651. Arvidi författade den svenska litteraturens första poetik, „Manuductio ad poesin suecanam. Thet är, En kort handledning til thet swenske poeterij, versz- eller rijmkonsten” poesin är hantverk, skillnader mellan grekiskan och svenskan. Slutrimmet är centralt
Skogekär Bergbo – Thet Swenska Språketz Klagemål jag-dikt som försöker uppvärdera svenska språket. Wenerid (1680) - 100 sonetter smabundna med yttre handling, förebild: Petrarcas hövisk kärlek men också tematik av fritidsvision, kärleken (friare syn) , längtan, förgängligheten, melankoli. Diktningen måste berika språket, 100 sonetter att bevisa svenskans rikedom
Samuel Columbus – (1642 – 1679), var en svensk författare, språkteoretiker och språkforskare. Hade Stiernhielm som förebild, skrev på latin, svenska, franska, tyska. Odae Sveticae svenska sånger , 10 psalmer (1674) dödsmotivet, melodisk vers, föränderlighet, ren smal men också inslag av barock. "Lustwin Danssar en Gavått mäd de 5. Sinnerne"- dramatisering av Hercules
Barocken
Urban Hiärne (1641 – 1724), var en svensk läkare, författare och naturforskare, känd för sina insatser för att stoppa häxprocesserna. Hjärne anses ha varit den som införde den bukoliska diktningen till Sverige, samt konstprosan. Redan under studietiden började Hjärne författa romaner, av vilka den självbiografiska Stratonice (1666–1668) var en herdeskildring som handlar om hans försök att förföra den tolvåriga adelsdamen Margareta Bielke. Stratonice blev den första romanen på svenska språket. Rosimunda, som också handlar om Margareta Bielke, är den första regelrätta tragedin som författats i Sverige. Stycket bygger på den gamla longobardiska hjältesagan om Rosamunda, som dräper sin make kung Alboin efter det att han dödat hennes fader kung Kunimund och tvingat henne att dricka ur en bägare, som var gjord av faderns huvudskål.
Olof Rudbeck (1630 – 1702) var en svensk naturforskare, historiker med mera ; professor i Uppsala. Olof Rudbeck gav Sverige världsrykte i anatomi. Han var en föregångare till Carl von Linné. Hans namn har dock även blivit förknippat med hans förhärligande och överdrivet fantasifulla skildring av Sveriges storhet i verket "Atlantica" som gjorde Sverige till gudarnas boning och alla större folkslags ursprung. Denna historierevisionism, som kallas göticism, var Rudbeck en av de främsta förkämparna för och han var en av dem som drev det längst.
Agneta Horn (1629 – 1672) var en svensk memoarförfattare, mest känd för sin unika dagbok (privat skrivande) som ger en god inblick i den svenska högadelns familjeliv under stormaktstiden. Beskrifningh öfwer min wandringestidh (Hägg anger titeln "Angeta Horns leverne" Självbiografi), Den är inte bara moraliskt - historiskt uppbyggd utan även religiöst. Agneta jämställer sig med bibelns Job och ser sitt eget liv som en parallell till detta bibliska exempel med Guds hårda prövningskonst
VERKLIG BAROCK !
Lucidor (1638 – 1674) var en svensk lärare, lyriker, författare, vissångare. Uppvuxen i svenska Pommern (norra-Tyskland). Hans verkliga namn var Lars Johansson, men han blev känd som Lasse Lucidor, den olycklige. Blev känd som en tillfällesdiktare, använde mest alexandrin, värdslig/andlig lyrik, förnöjsamhetsvisor, dryckevisor. Lasse Lucidor satt en tid i fängelse för en bröllopsdikt (brudparet tyckte inte om den, ingen beställde den), "Gilliare Kwaal" (friarens kval) (barocka drag : hyperbol, överdrifter, franska ord, smyckad, irrelevanta argument, starka kontraster), symbolvärdet i att en diktare sätts i fängelse för vad han skrivit är stort och delvis baserat på denna händelse har eftervärlden kommit att uppfatta honom som en tidig representant för den frie poeten, som skriver efter sitt hjärta istället för på beställning. Lucidors mest kända visa „Skulle jag sörja då vore jag tokot”- positiv syn på livet, läsaren som en elev, intimt tilltal.
Tillfällesdiktning- för olika högtidliga evenemang- mycket produktiv genre . Skrevs nu på svenska (1670+) . Regler och decorum (det som passar sig) måste används vid olika tillfälle och publik: begravning/bröllop, ädel/enkel människa, ung/gammal osv. De lästes upp under måltiderna eller lämnades tryckt vid gåvan.
"It Samtaal emellan Döden och en säker Menniskia"- människan lyssnar inte till 10nde strof där dialogen verkligen börjar. Döden fyller i ofullständiga meningar, hela dikten vilar på antites. Religiöst tematik- människan ska tro redan i sin livstid, kroppen är svag men själen och tron är eviga. Hamnar du i Himlen/Helvete? (Detta buskapet var inte så tydlig hos Wivallius och Stiernhielm+ Döden är en konkret gestalt)
Stilmedel: