Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia (0)

Instuderingsfrågor inför tentamen i fonetik och fonologi:
1. Definiera skillnaden mellan vokaler och konsonanter med avseende på: a) produktion och b) funktion . Fonetik light . s. 43.
Produktion- vokalerna har õppen ljudkanal längs en mittlinje genom svalg och mun. De är tonande, de har ingen spärr! Konsonanterna har avspärrad eller kraftig förträngd passage längs denna mittlinje.De har ngt hinder !! Vilken typ av hinder? Fullständigt stopp - p,
Funktion- Vokalerna utgör stavelsekärnor, men sonora konsonanter som l, r, m, n har också stavelsebildande eller syllabisk funktion. En stavelse består av en vokal och en eller flera konsonanter. Ibland kan vokalerna sakna stavelsebildane funktion- då är de osyllabiska. Konsonater bara fyller stavelser.
2. Ge exempel på svenska enstaviga ord som innehåller följande ljud (stryk under ljudet, dvs. här = grafemet, i ordet, samt det fonetiska tecken):
Vokaler : a) en rundad bakre halvöppen, månne, boss
b) en rundad främre halvöppen,
c) en orundad främre öppen val mat
d) en rundad bakre halvsluten; låg
Konsonanter: a) en tonlös bilabial klusil,
b) en tonlös dental frikativa, sal
d) en tonande bilabial nasal ,
e) en tonlös främre palatal frikativa kär
3. Rita en vokalfyrsiding. Identifiera sedan vokalerna i följande ord och placera dem i vokalfyrsidingen: rot, så, föl, rott, sått, föll, sil, fel, ful, sill , säl, russ , hal, här, behöva, hall
4. Vilka är de fyra viktigaste kriterierna för beskrivningen av en vokal?
Tungans vertikala läge (hög, mellanhög, mellanlåg, låg), tungans horisontala läge (främre, bakre), läpprundning och munnens öppenhetsgrad
5. Vad är främre i en främre vokal? Vad är halvöppet i en halvöppen vokal? (Avståndet mellan tungan och gomman) Fonetik light . s. 27f
Med en främre vokal menar man att tungan är framskjuten. Om vokalen är en främre, en central eller en bakre vokal bestäms av tungans läge i munhålan, eller mer exakt läget för tungryggens högsta punkt[5]. Är denna punkt nära svalget, det vill säga långt bak i munhålan, bildas en bakre vokal. Bakre vokaler i svenska är till exempel /å/ i "skål" [sko:l] eller i /o/ i "sol" [su:l]. Främre vokaler bildas med tungryggens högsta punkt långt bort från svalget, alltså i munhålans främre del. Exempel på sådana vokaler är [e:] och [ɪ:] som i svenskans "se" [se:] respektive "bil" [bɪ:l]. Mellan tungans främre och bakre läge finns naturligtvis mellanlägen, så kallade centralvokaler[6], exempelvis [ɘ], som i ordet i svenska ordet "beslag" [bɘslɑ:ɡ].
7. Identifierade understrukna konsonanterna och placera dem i schemat:
8. Vilka är (de sex vanligaste) artikulationsställena för konsonanter?
Artikulationsställe- pltsen för förtränging, ställen, som inte är rörliga
läpparna (labial) p, b, m
tänderna och underläpp (labiodental) v, f
tänder (dental) t, s, d, n, s
tandvallen (alveolar)
tandvallen och hårda gommen (palatal) j
mjuka gommen ( velar ) k g
palatoalveolar
stämläpparna (laryngal) h
9. Vilket artikulationsställe har: /p/ (labial), /g/ (mjuka gommen), /h/ (laryngal), /b/ (labial), /q/, /n/ (dental), /b/ (labial), /z/, /x/, /m /(labial) , /p/ (labial),
10. Skriv ett svensk ord där det första ljudet är en tonlös dental frikativ. stor , sal
11. Skriv det fonetiska tecknet för:
a) en laryngal frikativ
b) sex olika dentala ljud
c) sex olika nasaler
d) en uvular tremulant
12. I vilket avseende skiljer sig följande ljudpar från varandra:
a) /p/ och /b/ tonlös vs tonande
b) /d/ och /n/ klusil vs nasal
c) /k/ och /g/ tonlös vs tonande
d) /r/ och /R/ främre vs bakre
e) /s/ och /f/ dental vs labiodental
f) /t/ och /l/ Fonetik light s. 46 båda har samma artikulatsionsställning: apiko-dental. Men olika artikulatsionssätt
g) /b/ och /d/ Fonetik light s. 46 samma artikulatsionssätt, men olika artikulationsställningar (bilabial och apiko-dental)
13. Vad menas med en diftong ? Fonetik light s. 33
Diftongerna växlar mellan två olika vokalkvaliteter. I diftonger ändrar artikulatorerna läge så att ansatsrörets form förändras under loppet av vokalen. Diftong är definitionsmässigt en vokal. I svenskan finns det inga deiftonger (bara i Skåne och Gottland)
14. Vad kallas de ljud som uttalas med underläppen mot överkäkens framtänder?
labiodentaler
15. Hur många fonem innehåller ordet betydelseskillnad?
b, e, t, y, d, l, s, k, i, n, a 11
16. Vilken är relation mellan fonetik och fonologi? Fonetik light s. 18.
Med termen fonetik avser många läran on språkljudens artikulatoriska, akustiska och auditiva
egenskaper (vilka ljud finns det? hur bildas de?). Fonologi (del av grammatik) anses handla om ljudens relation till språksystemet i stort. I fonologin finner vi fonemanalysen och de fonotaktiska reglerna, distinktiva dragen och indelningen av språkljuden i naturliga klasser.
17. Vad är det för skillnad på ett fonetiskt och ett fonologiskt vokalschema?
Fonetsik beskrivning av vokaler och konsonanter kategoriserar fonemen efter deras uttal och utgår från en grundläggande skillnad mellan vokaler och konsonanter. Har allofonerna med, alla ljud som förekommer i språk!! En fonologisk beskrivning bygger förvisso på den fonetiska klassificeringen men bör vara mer ekonomisk- försöka minimera antalet olika diktinktiva drag och istäälet utnyttja dem så mycket som möjligt.
18. Vad är ett distinktivt drag och hur fastställer man distinktiva drag?
Distinktivt drag är den minsta kategorin i fonologisk beskrivning. Anger en egenskap (labial hos m,b,f,v,p). Det klassiska sättet att definiera ett fonem är att säga att det är den minsta betydelseskiljande enheten i ett språk. För att nu pröva egenskapen ’betydelseskiljande’ sätter vi upp s.k. MINIMALA PAR, som är fonologiskt identiska utom i ett fonem. Eftersom r[i:]s och r[ɑ:]s betyder olika saker så kan vi fastställa att /i/ och /a/ är olika fonem. I de två följande paren är det bara ett enda särdrag som skiljer orden åt. Detta är skälet till att dragen kallas just ’särdrag’ eller DISTINKTIVA DRAG. Om vi gör samma test med de olika uttalen av /Ø/ märker vi att vi knappast får samma effekt . Uttalar vi r[ø:]se och r[œ:]se får vi ingen uppfattning av att betydelsen ändras, eller att den skulle kunna ändras.4 Sådär kan vi nu forsätta med resten av språkljuden.
19. Varför är [a] och [ɑ] inte två olika fonem i svenskan?
De räknas som allofoner. Ena är främre, den andra bakre. Ljudskillnaden är dialektalt, och är därför inte förutsägbar. Minimalt par- vanligvis finns ingen skillnaden mellan far och far.
20. Vilka ljud aspireras i svenskan?
Klusiler k, p, t - de innehåller luftpuff. Bara i initialställning! (men lite också i mat)
21. Vad skiljer /ö/-ljuden åt i följande ord: snö och mör. Vad beror skillnaden på? Fonetik light s. 95.
Supradentalisering- (assimilatinstyp) artikulationsstället byter från dental position till ett läge bakom tändrna. Vissa vokaler kan också förändras som följd av supradentalisering. Ö sänks (blir öppnare) före r och supradentaler så att vi får uttal i mör (öppnare) annorlunda än i snö. Men skillnaden är dialektalt.
22. Hur kan det komma sig att ordet /verka/ uttalas [vœrka], men ordet /lera/ uttalas [le:ra].
Både finns före [r], men långa [e:] påverkas inte av .[r]. Kort e blir ä!!
23. Varför finns det inga långa vokaler i obetonade stavelser i svenskan?
Det är betoningen som gör en vokal lång!! Lång vokal och konsonant kan inte uppträda i samma stavelse. En av de måste vara kort!
24. När förekommer sk. bibetoning?
I beskrivningen av svenska betoningar behöver vi urskilja tre grader: huvudbetonad, bibetonad och obetonad stavelse. I ord som har fler än en betoning är alltid den första huvudbetoning, medan de efterföljande är bi-betoningar. Vid uttal av en lång sammansättning (´ stats , rådsbe,rednings,samman,träde) kommer vi att uppfatta den första betoningen som huvudbetonad och den sista betoningen som bibetonad, medan mellan-liggande betoningar kommer att uppfattas som obetonade. BARA i sammansättningar!!
25. Hur kan det komma sig att prosodin kan vara dels betydelsebärande, dels betydelseskiljande?
Svenskan har en rörlig betoning till skillnad från många andra språk där betoningen är bunden. Eftersom betoningen är rörlig betyder det också att den kan vara betydelseskiljande ve:t och vet: Och svenskan är ett av många språk i världen, där rõstens tonhõjd används till at skilja mellan ords betydelser. Svenskan har två tonala ordaccenter (akut och grav- tomten och tomten)
26. Varför behövs ett speciellt fonetiskt alfabet? Fonetik light s. 12f
Ljud och bokstäver är olika saker som inte får blandas ihop. Ett visst ljud kan stavas på olika sätt. (sje ljud osv.)
När man sysslar med uttalsfrågor behöver man kunna symbolisera ljuden på ett sätt som är oberoende av språk och stavningsregler. Man behöver fonetisk alfabet för fonetisk transkription.
27. Vad betyder retroflekteringsregeln? När inträffar retroflektering.
Retroflektering (även kallad supradentalisering) är en assimilation där ett /r/ smälter samman med ett påföljande koronalt segment .
a. Om vokalen är lång inträffar retroflektering alltid (bord, bär-stol)
b. Om vokalen är kort och koronalen är tonande (d, l, n) inträffar retroflekte-ring aldrig (kurd, spärr-linje)
c. Om vokalen är kort och koronalen är tonlös (t, s) inträffar retroflektering om segmenten står i samma morfem ( kurs , Kurt), men inte över morfem-gräns (bisarr-t, barr-s).
28. Varför uttalas /den boken/ som de[m] boken?
Nasal imitation. Om du försöker uttala /n/ som [n] i alla kontexterna kommer det snart kännas tröttsamt. Vad vi istället gör med /n/ är att anpassa dess uttal till det ljud som kommer efter. Det kallas för ASSIMILATION.
29. Vad kallas det organ som skiljer nasala ljud från orala? Fonetik Light s. 35
Artikulatorisk ligger skillnaden i mjuka gommens position. När mjuka gommen är neddragen, är det öppet till näshålan som ger upphov till den karakteristiska klangen i nasala vokaler.
30. Vilken företeelse i uttalet av havsörn kan vara orsak till en felstavning som hafsörn?
Därför att v och f har samma artikulationsställe, f och v är tonlösa
31. Varför uttalas namnet /Elis/som [ɛli:s] på svenska? Motivera svaret.
32. Vad innebär det att två ljud står i komplementär distribution? Fonetik light s. 15 och s. 17.
Med detta tar man reda på i vilka positioner ljuden kan förekomma. Där det ena står, står inte det andra; där det andra står, står inte det ena. Omgivningen bestämmer vilken allofon man måste använda, omgivningen orsakar en allofonisk variation
Två ljud (allofoner) som tillsammans fyller alla möjliga positioner för ljudtypen (fonemet), men aldrig uppträder i samma position
34) Redogör för r-ljudets förekomst i svenskan. Fonetik light s. 61f
Tremulant - bildas med vibartioner i tungspetsen (vid bakre realiseringar i uvula ) [r] som bakre [R]
Tonande eller tonlös frikativa- tonande [ɻ] ([ʐ]) förekommer ofta ordinitialt som i rad och efter annan tonande konsonant som i vrida. Tonlösa frikativreliseringar tenderar att utlösas av tonlös kontext som i prata.
Bakre r-varinater produceras med samma artikulationssätt som de främre. De kan vara tonlösa/tonande och är bakre velara/uvulara/faryngala. I final position realiseras de ofta som vokaler. Finns i sydsvenska dialekter [R]- bakre tremulantisk; [ʁ]- bakre approximantiskt/frikativt r-ljud
Approximant
Tremulant
Främre
r
Bakre
35) Redogör för sje- och tjeljuden i svenskan. Fonetik light s. 53 f , 57
36) Vad menas med tjockt /l/? Fonetik light s. 63
Vanlig l- tunspetsen most tandvalle, tjockt l- tungan går bakåt och uppåt