Min dag Jag skriver om en dag i mitt liv. På lördag har jag sovmorgon. Jag vaknar mellan klockan tio och tolv. Sedan klär jag på mig och bäddar sängen. Då går jag till köket och pratar med mamma och pappa: ,,God morgon! Idag är det fint väder, vill ni gå och promeneda eller cykla?" Ibland går vi till parken. På morgonen äter jag en smörgås eller två och dricker juice. Mitt rum är musik rum. Jag älskar lyssna på jazz. Jag gör min hemläxa efter frukost. Då ringer jag till en väninna eller en vän och vi går ut. Ibland går vi på bio. På kvällen gör min familj bastu. Vi bjuder vänner också. Jag gå och somnar mellan klockan elva och ett. Ibland pratar Jag och
I vårt samhälle det är vanligt att medmänniskors åsikter, som är ledare i gruppen, är accepterade och respekterade. Och därför det det finns så många fördomsfull människor, som låter någon annan kommer att påverka deras tankar. Exempelvis om ledaren i gruppen inte hade tyckt om en person, skulle de andra också bli intoleranta mot den personen. Den sortens beteende kan orsaka mycket misförstånd, det är också mycket hänsynslös och det är tyvärr mycket vanligt idag. Är det verkligen sant att tolerant attityd till andra människor är glömt? Om människor hade förstått tidigare att detta beteende är intoleranta, det inte skulle finnas sådan problem nu. Men tyvärr vi har det problemet ändå. Den enda ändringen att förbättra något just nu är att förlora fördomar. När fördomar tappas, det är redan bättre. Nästa steg är att du måste inte lyssna någon andras åsikt - du
Boken är en berättelse. Jag tror att författaren är den som berättar. Det finns bara några dialoger. Romanen utspelas under flera år. Trots att miljö är inte mycket beskirivit, får man ha bra föreställning av det. Skogar är mörkta och tjoka. Hus ofta trista och tystnad. Atmosphare lite deprimerande och ledsen. Boken var inte enkelt att läsa, får att det är skrivit redan 1889 och så gammalt språket är liten annarlunda än språket idag. Det finns till exempel bokstav ,,o" i slutet av ord var-varo, föll- föllo. Men fraser var ganska enkla att läsa. Inte förmycket långa eller komplexa. Jag valde den här boken för att jag har läst Selma Lagerlöfs ,,Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" och jag tyckte mycket om det. Den här boken är annarlunda. Det är mer psycologisk och har mer djupgående inehållet. Jag rekomenderar det inte till någon som har läst inte mycket böker på svenska
till höger om ...-st paremal om Kristel. paremal pool. Kristel sitter till vänster Kristel istub Annest till vänster om ...-st vasakul om Anne. vasakul pool. alates ... ja ... alates tänasest ja från och med från och med idag kaasa arvatud täna kaasa arvatud kuni homseni ja kuni ... ja ... till och med till och med imorgon homme kaasa kaasa arvatud arvatud u Eessõnad aega tähistavates väljendites
och Esters bok, samt Mackabéerböckerna. De svenskspråkiga ”medeltida balladerna” nedtecknades från 1500-talet och framåt. De hade dessförinnan traderats i muntlig form, oklart under hur lång tid. Det äldsta belägget för en balladvers på svenska överhuvudtaget härrör från 1480, men bland annat vissa språkliga element tyder på ett betydligt äldre ursprung för åtminstone vissa ballader. Ett vanligt 2 antagande idag är att balladerna har uppstått i högreståndsmiljöer men att de senare har spridits till andra skikt i samhället. Teman, motiv, karaktärer och miljöer vandrar över språkgränser, särskilt i Norden, och dessutom vandrar enstaka formuleringar, omkväden, motiv och karaktärer mellan olika ballader. Där det finns olika nedteckningar av samma ballad kan man räkna med varianter (ställen i texten där nedteckningarna avviker från varandra). Observera att omkvädet här bara
nazismen men bödeln höjer sig till sist över detta förfall. Boken var också en av de skrifter som brändes av de tyska nazisterna 1933; i Der Stürmer kallades Lagerkvist en "judenknecht" (judedräng), något han enligt sonen Ulf tog som en hedersbetygelse. Den väckte starkt gensvar i Sverige. Dess reflektioner över våldet som en del av människans villkor och av religionen ansågs svårbegripliga, och är inte så klart formulerade i boken, men visar idag intressanta paralleller till René Girards teorier om våld, offer och den mänskliga kulturen i La Violence et le sacré (Våldet och det heliga, 1972). I Den knutna näven (1934) beskriver han sina möten med Aten, Delfi och Jerusalem och formulerar samtidigt kraftfulla appeller gentemot fascismens våldsdyrkan, inhumanitet och antiintellektualism - och mot den senfärdighet att ta detta på allvar som han såg omkring sig.
annaabi.ee 
Sisene Facebook'ga
Sisene Google'ga
Sisene LinkedIn'ga
