Övningar till adjektiver 1. Välj rätt adjektiv! (Vali õige om.s.) vackra dåligt stor ny goda kall smal varm trött lång gammal grön a) Thomas är 1.83 m ______ b) Hans mage är ganska ________ c) Det här är en ______bok. Den heter Bibel. d) Jag har en _____väska. e) ,,Impossible" är en ganska ____film. f) Vädret är_________ i dag! (Ilm....) g) Katarina jobbar jätte mycket. Hon är ofta ________ h) Rosor är_____blommor.
Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas till viss del av väderförhållanden och snöläge. Dock begränsas verksamhetsrisken genom att drygt 78% (78) av liftkapaciteten på SkiStars destinationer säkras med snö från snötillverkningssystem. SkiStars destinationer utvecklar i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet. Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m,
En dialog S:Hej! Vad heter du? K:Hej! Jag heter Kätriin.Och du själv?Vad heter du? S:Jag heter Silva. K:Hur stor det till? S:Tack, bra!Och du själv do? K:Tack,det gor bra.Vad bor du? S:Jag bor i Stockholm.Och du? K:Jag bor ockso i Stockholm.Hur gammal är du? S:Jag är arton or gammal.Är du äldre än jag? K:Nej,jag är ockso arton or gammal.Vad gör du här i Stockholm? S:Jag läser svenska vid universitetet.Är du ocksa student? K:Jag,det är jag.Jag läser engelska vid universitetet. S:Vad gör du i kväll? K:Jag gor po bio.Vill du kommer med? S:Ja gärna.När ska vi gor? K:Klockan otta.
esta qual te re it y r to in lated eal vest 2015 ors s service . Pro ince s qual ity a fessiona inno nd c lism vatio o ns t , one n ma ant of th inve e lea kes us stor ding esta orien te co ted Esto mpa real n ia . nies in Locat Tallin ed in th n–J e do apar ahu w n to tme stre wn Close nt 2b et 12, seas proxim
Mycket vackert Gamla Stad(Reval) KUMU Songfestival Vackrastrander i Pärnu Peipsi sjö UniversitetsstadTartu (Torpat) Haanja högland Suur Munamägi Valgedaami päevad(Vit damdagar) PÖFF 1. Mycket vackert Gamla Stad (Reval) · Äldst del av staden · Medeltidamiljö 2. KU MU Estnisk Konstmuseumshuvudbyggnadi Kadriorg Arkitekt Pekka Vapaavuori planeradeden byggnad Den byggde4år Den har 7våninger ochden är 5000m² stor 3. Songfestival Där visaskörer ochorkestrar Det blev början i 19. talet andra halvåret Folk sam manhållningexponent Gem ensammasånger är påverkatsbetydligt utvecklingav musikkultur (ühisedlauludon märkimisväärselt mõjutanudmuusikaarengut) 4. Vackra strander i Pärnu Där är alltid påsomrarna mångamänniskor medvemkan du kommunicera Där är säker att sim ma Där kan du också köpa någontinggod att äta ochdricka
blir det. Huvudperson Gunnar Hede är en ung student på 1830-talet som hellre spelar fiol än studerar. Han ser ut som normal, anständig och ren person. Men efter han blev galen ser han ut som en luffare, skrämmande och smutsig. Tack för Ingrid blir han frisk igen. Andra huvudperson Ingrid är en smal och vacker flicka. Hon har haft ett ganska hårt liv. Efter Gunnar räddas henne, blir hon kär i Gunnar. Det finns några bipersoner i boken, men de spelar inte stor roll. Boken är en berättelse. Jag tror att författaren är den som berättar. Det finns bara några dialoger. Romanen utspelas under flera år. Trots att miljö är inte mycket beskirivit, får man ha bra föreställning av det. Skogar är mörkta och tjoka. Hus ofta trista och tystnad. Atmosphare lite deprimerande och ledsen. Boken var inte enkelt att läsa, får att det är skrivit redan 1889 och så gammalt språket är liten annarlunda än språket idag
NORRA Fjordide ja trollide maa Tere tulemast kontrastide maale! Sissejuhatus 1. Üldinfo 2. Kesk-Norra 3. Põhja-Norra 4. Mida teha Norras 5. Mõned vajalikud norrakeelsed väljendid 6. Kliima 7. Söök ja jook Norras ÜLDINFO Riik:Norra Kuningriik (Kongeriket Norge) Pindala:323 802 km² Rahvaarv: 4 950 000 inimest (juuli 2011.a.) Riigikeel:ametlikud keeled - norra keel (bokmål ja nynorsk), kuues kohalikus omavalitsuses ka saami keel Riigikord: konstitutsiooniline monarhia Riigipea:Kuningas Harald VValitsusjuht:peaminister Jens Stoltenberg (alates 17.10.2005) Pealinn:Oslo 590 041 elanikku, pealinna regioonis (Stor-Oslo-regionen) 1 422 442 elanikku juuni 2010 Rahaühik:Norra kroon, NOK (norra k. krone või krona), 1 kroon = 100 ööri (øre) Vahetuskurss:1 EUR ~ 7,86 NOK; 1 EEK ~ 0,5 NOK (22.12.2010) Kesk-Norra Põnevaid maastikke pakkuv piirkond, alustades hommikul oma teekonda Oslo fjordi kaldalt võite olla kolme tunni p...
litteraturen. genom naturalismen- förfäktad av den franske författaren Emilie Zola- kunde literaturen skildra livet som det var: brutalt och ominskat, utan förskönande effekter. Naturalismen är en radikalare form av realism som använde sig av manifest för hur litteratur skulle skrivas, medan realismen snarare är en litteraturvetenskaplig efterkonstruktion. Åttitalets samhällsinriktning hade också alltmer övergått i en radikal individualism. Till stor del utgick den nya privatismen från den tyske filosofen Friedrich Nietzsche. Hans radikala individtro, viljekult och övermänniskolära. Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Hans språk var något helt nytt: det var mer talspråkligt, konkret, uttrycksfullt, hade rytm och fart. Pjäsen Mäster Olof, påbörjad 1872, är ett genombrott i svensk dramatik. Strindbergs
e c a pital of th e R e p u blic of E stonia. T h e m e di ev al c e ntr e of Tallinn is s aid to b e th e m o st b e a utiful a n d attra ctiv e city c e ntr e in th e Baltic c o u ntri e s.T h e hi stor Old Town wa s d e cl ar e d th e UNE S C O World H erita1997. g e Sit e in
aboriginal people, or about 2% of Australia's total population. Music Aboriginal music is often recognizable for its most famous instrument, the didgeridoo. A wind instrument typically made from bamboo, it extends about five feet and produces a low, vibrating hum. Aborigines use didgeridoos in formal ceremonies at such events as sunsets, circumcisions, and funerals. Stor ytelling The oral tradition of storytelling informs aboriginals' vibrant cultural life. Songs illustrate the Dreamtime and other tales of the land, while dances and diagrams drawn in the sand accompany oral tales. Art In the Northern Territory, aboriginal art includes sculpture, bark and rock paintings, and baskets and beadwork. Rock carvings and paintings
vigdes till biskop för Västerås stift. Skrev serie översättningar och bearbetningar av texter. Hans mest självständiga verk är Bergsmanskonst (de äldsta tekniska beskrivningarna av utvinning av silver, koppar och järn i Sverige). Sjökonsulatet är en samling rättsregler som gällde för handel och sjöfart i Medelhavsområdet. Bondakonst och Stridskonst går tillbaka på antika auktoriteter, medan Barnabok är en översättning. En stor del av hans verk består av samlingar av recept av kemisk-teknisk natur. Dessa är både på latin och på svenska. Bland övriga skrifter märks en Läkebok med recept på brännvin och avskrifter av latinska traktater om alkemi. De större skrifterna på svenska inleds med rimmade (knittelvers och slutrim) "förspråk", som beskriver författarens folkbildande program. Reformationen- Martin Luther; människan är beroende av Guds vilja
läpparna (labial) p, b, m tänderna och underläpp (labiodental) v, f tänder (dental) t, s, d, n, s tandvallen (alveolar) tandvallen och hårda gommen (palatal) j mjuka gommen (velar) k g palatoalveolar stämläpparna (laryngal) h 9. Vilket artikulationsställe har: /p/ (labial), /g/ (mjuka gommen), /h/ (laryngal), /b/ (labial), /q/, /n/ (dental), /b/ (labial), /z/, /x/, /m /(labial) , /p/ (labial), 10. Skriv ett svensk ord där det första ljudet är en tonlös dental frikativ. stor, sal 11. Skriv det fonetiska tecknet för: a) en laryngal frikativ b) sex olika dentala ljud c) sex olika nasaler d) en uvular tremulant 12. I vilket avseende skiljer sig följande ljudpar från varandra: a) /p/ och /b/ tonlös vs tonande b) /d/ och /n/ klusil vs nasal c) /k/ och /g/ tonlös vs tonande d) /r/ och /R/ främre vs bakre e) /s/ och /f/ dental vs labiodental f) /t/ och /l/ Fonetik light s. 46 båda har samma artikulatsionsställning: apiko-dental. Men olika
???) Omistusstiil Püsivad omistused ("seda teen ma tavaliselt hästi") Ebastabiilsed omistused ("seekord õnnestus", "pingutasin, seepärast õnnestus" ·"depressiivne" õpitud abitus Fundamentaalne atributsioonihälve ·Põhjendused teiste inimeste toimingutele erinevad oluliselt oma toimingutele antavatest põhjendustest ·Fundamentaalne atributsioonihälve esineb tugevamini, kui olukord puudutab isiklikke huve Põhjused: · Näitlejapealtvaataja · Stor ms, 1973 eksperi ment vestlusest pealtvaatajaga · Ülekuulamise videosalvestus (Lassier & Irvine, 1986) · Ajaline distants kui ainult kord nähtud ini mese kuvand ununeb, arvatakse rohke m p õhjus olevat situatsioonis (Burger, 1991) · presidendivali miste edu põhjused · Enesevaatlus kui tähelepanu on suunatud endale, o mistatakse endale suure m vastutus toi · munus kultuurierinevused
24 Denna övning är enkel. See harjutus on lihtne. Förra övningen var enklare. Eelmine harjutus oli lihtsam. Första övningen var enklast. Esimene harjutus oli kõige lihtsam. w Mõningate ebareeglipäraste omadussõnade võrdlusastmed Algvõrre Keskvõrre Ülivõrre Tõlge hög högre högst kõrge stor större störst suur dålig sämre sämst halb tung tyngre tyngst raske (kaalult) ung yngre yngst noor bra bättre bäst hea få färre - vähem (loendatav)
Superstore Sales [1] Row ID Order ID Order Date Order Priority Order Quantity 1 3 10/13/2010 Low 6 2 6 2/20/2012 Not Specified 2 3 32 7/15/2011 High 26 4 32 7/15/2011 High 24 5 32 7/15/2011 High 23 6 32 7/15/2011 High 15 7 35 10/22/2011 Not Specified 30 8 35 10/22/2011 Not Specified 14 9 36 11/2/2011 Critical 46 10 65 3/17/2011 Critical 32 11 66 1/19/2009 Low 41 12 69 6/3/2009 Not Specified ...
pidama, siis see piirab sessioonide arvu, mida server suudab korraga pidada. Samas HTTP on olekuta ja ei pea jälgima kasutajat. Käsud saadetakse 7-bit ASCII formaadis, seega nii nagu HTTP käsud, on ka FTP käsud meile loetavad. Iga käsk koosneb neljast ASCII tähest, mõnel võivad veel mingid argumendid juures olla. Tüüpilised käsud: USER username: PASS password: LIST: Küsid kõikide failide nimistut RETR filename: Küsid konkreetset faili STOR filename: Failide üleslaadimise käsk Tavaliselt saab igale FTP käsule vastuse. Server vastab kolmekohalise numbriga, iga numbriga võib olla seotud veel mingi sõnum (kinda nagu HTTP status koodid) Nt 331 Username OK, password required 125 Data connection already open; transfer starting 452 Error writing file 15. Elektronpost, SMTP ja MIME Nagu tavaline post on ka elektronpost asünkroone kommunikatsiooniviis - inimesed
saada, siis luuakse uus ühendus selle faili lugemiseks või kirjutamiseks. Kui see fail on ära transporditud, siis andmeühendus pannakse kinni ja juhtinfoedastus jääb lahti. FTP erineb HTTP-st selle poolest, et luuakse kaks erinevat ühendust, mitte kogu info ei lähe läbi ühe ühenduse. Näited käskudest: kõigepealt tuleb ennast identifitseerida (sisestada kasutaja ja parool), LIST käsuga saab vaadata, mis failid on olemas, RETR käsuga saab faile küsida ja STOR käsuga saab faile saata. Serveri poolt vastatakse mingite koodidega, kas näiteks selline kasutaja ja parool on olemas jne. 15. Elektronpost, SMTP, MIME Elektronpost on selline süsteem, kus kasutajad saavad elektroonseid kirju saata. E-posti süsteem koosneb kolmest komponendist: kasutajaagendid (meiliprogramm), e-maili serverid, SMTP (protokoll). Kasutajaagent on meiliprogramm, kus saab kirju koostada, lugeda, vastata ja kogu kirjakasti hallata
annaabi.ee 
Sisene Facebook'ga
Sisene Google'ga
Sisene LinkedIn'ga
