Agrokliimavöötmed 1. Polaarkliima külm, põllumajandusega tegelemine võimatu 2. Lähispolaarnekliima lühike vegetatsiooniperiood, kasin soojushulk 3. Parasvööde kõige ulatuslikum a. Jahe parasvööde vegetatsiooni periood 3-5 kuud, põllumajanduslikku maad vähe b. Mõõdukas parasvööde vegetatsiooniperiood 5 või rohkem kuud. 3 valdkonda: mereline, mandriline ja Kaug-Ida mussooni. c. Soe parasvööde vegetatsiooniperiood 6 või rohkem kuud. 2 valdkonda: parasniiske (viljakad ja püsivate mustmuldadega), kuiv mandriline (viljakad mustmullad). 4. Lähistroopiline vegetatiooniperioodi lühendab kuiv kliima. 3 valdkonda: läänerannikute vaheline, mandriline, idaranniku niiske. 5. Troopiline temperatuur ei lange kunagi alla nulli. Neil aladel on suurimad kõrbed. Põllumajandusega on võimalik tegeleda ainult oaasides. Tegeletakse kaameli- ja ...
Kometer En rask gjennomgang av kometer.
Loodusvöönd Geograafiline Kliimavööde Mullad Elustik Inimtegevus Probleemid asend Taimed Loomad 1.Jää ja Põhjapoolkera Polaarvööde Igikelts Taimestik on Morsk, Eskimod Hiiglaslikud külmakõrbed ümbruses. kidur. Elustik jääkaru, sooritavad toidu jääkamakad a)Arktikas (hõlmab Põhja- on Antarktikas Weddeli otsinuil retki. ohustavad Jäämere koos liigivaene. hüljes, Gööni Töötavad laevu, seal on sealsete väikeste (lumejääväljad hüljes, vahelduvate palju ja suurte ...
Ett telefonsamtal Daniel ska åka på semester på fredag. Han ringer till mamma Margit på tisdagen. Mamma 1112 13 Daniel Hej, mamma. Det är Daniel. Hur är det? Mamma Bara bra, tack. Och du själv? Daniel Bra. På fredag åker jag till Jonas i Göteborg. Jag stannar där över helgen, och sedan åker vi till Abisko. På torsdag kväll ska jag äta middag med sa. Jag sitter just nu och skriver en lista på vad jag behöver på semestern. Vad gör ni? Mamma Vi ser en film på TV. Du, glöm inte en varm tröja. Det är kanske kallt i Abisko. Och skriv ett vykort. Daniel Javisst, då säger vi det. Jag skriver från Abisko. Hälsa pappa! Hej då!
Kahepoolne pilu: z = c * s * √σl = 0,035 * 5 * √ 21 ≈ 0,80mm Kus z-kahepoolse pilu suurus (mm); s- materjali paksus (mm); σ 1 - materjali lõiketakistus (kgf/mm2); c- mis arvestab stantsitava detaili täpsust ja lõikepinna pinnakaredust. Valin c=0,035 kuna tolerantsi järk on IT14 Sisemise ava matriitsi mõõt. + 0,110 d m = (d det + σ det + z )+σ m = (12+0,430+0,80)+H 11 = 13,230 H 11 ( 0 ) mm kus dm – matriitsi ava läbimõõt (mm), ddet - stantsitava ava läbimõõt (mm); δ det - stantsitava ava tolerantsimäär (mm) Sisemise ava templi mõõt: d 0 dt = (¿ ¿ det +σ det )−σ
DEF 1: Eeskirja f, mis seab hulga V igale elemendile x vastavusse hulga W teatava elemendi y nim kujutuseks hulgast V hulka W ning märgitakse üles järgmiselt: f:VWvõi V (f)W või xy või y=f(x) DEF 2: Kui iga x korral hugast V on eeskirja f abil vastavusse seatud üks kindel y hulgast W, siis öeldakse, et tegemist on ühese kujutamisega hulgast V hulka W Determinant reaalarv, millele on vastavusse seatud ruutmatriks. DEF 3: Determinandi arvutuseeskiri: Determinantide omadusi 1) Det väärtus ei muutu, kui tema read ja veerud vastavalt ümber paigutada (transponeeritud maatriks) 2) Kui det teatavad 2 rida/veergu omavahel ümber paigutada, siis muutub det märk vastupidiseks 3) Det mingi rea/veeru kõigi elementide läbi korrutamisel ühe ja sama arvuga korrutub kogu det läbi sama arvuga 4) Kui det on teatavad kakse rida/veergu kas võrdsed või võrdelised, siis võrdub kogu det väärtus nulliga
Var utan fördomar! I vårt samhälle det är vanligt att medmänniskors åsikter, som är ledare i gruppen, är accepterade och respekterade. Och därför det det finns så många fördomsfull människor, som låter någon annan kommer att påverka deras tankar. Exempelvis om ledaren i gruppen inte hade tyckt om en person, skulle de andra också bli intoleranta mot den personen. Den sortens beteende kan orsaka mycket misförstånd, det är också mycket hänsynslös och det är tyvärr mycket vanligt idag. Är det verkligen sant att tolerant attityd till andra människor är glömt? Om människor hade förstått tidigare att detta beteende är intoleranta, det inte skulle finnas sådan problem nu. Men tyvärr vi har det problemet ändå. Den enda ändringen att förbättra något just nu är att förlora fördomar. När fördomar tappas, det är redan bättre. Nästa steg är att du måste inte lyssna någon andras åsikt - du
Selma Lagerlöf ,,En herrgårdssägen" (1899). Boken är en historia om den unge studenten Gunnar Hede. Hans passion i livet är att spela fiol. Han drömmer om att bli en känd musiker, men det blir han inte. Det finns en ekonomisk verklighet i familjegården(Munkhyttan). Han bestämmer att han ska göra allt som möjligt at rädda hemgården. Han går ut vandrar och handlar för att få pengar, men efter svåra händelser gör det honom sinnessjuk. Visserligen fortsätter han sin verksamhet och får snart in så mycket pengar att Munkhyttan kan räddas, men även efter det driver han runt i byarna med sin kappsäck och fiol. Ingrid är en föräldralös flicka som bor i en kärlekslös fosterfamilj som har tagit hand om henne sedan hon var 13 år och hennes morfar dött. Hon blir svårt sjuk och är döendes. Hon blir begravd skendöd. När Gunnar går förbi den nya graven får han höra ljud från graven. Han
Jag talar estniska, engelska och lite svenska. På fritiden brukar jag: fotografera, läsa böcker, resa och gå ut med mina vänner. Jag bor i Tallinn men min hemstad är Vändra. Det är litet men gulligt för mig. Där bor min familj: mor, far och bror. Förra året bodde jag i Sverige, i Stockholm. Jag var personlig assistent och hjälpte en pojke. När jag bodde i Stockholm sen läste svenska på SFI kurs (6 månader). Jag har många svenska och estniska kompisar i Sverige. Efter det jag älskar att titta på Melodifestivalen. Jag gör det varje år. Sen jag kan lyssna på svenska och praktisera. Jag läser svenska därför att jag älskar Sverige, svenska och människor som bor i Sverige. När jag var 15 år gammal sen jag hade en resa till Stockholm. Stockholm är mycket vacker! Det är mitt favorit stad. I framtiden jag vill flytta tillbaka till Sverige. Jag gillar svenska traditioner också. Förra sommaren jag var i Sverige och firade Midsommar med mina vänner
Templi lõikejoone laius btl = (bdet+det)- t = (100+0,054)h6(-0,022) = 100,054h6(-0,022) Templi raadius rt = (rdet + det) = (3+0,4) = 3,4(-0,4) mm Matriitsi lõikeava pikkus amp = (atp+z = adet+det+z) +m = (30+0,039+0,09) =(30+0,039+0,09)H6(+0,016) = 30,129H6(+0,016) +m Matriitsi lõikeava laius bml = (btl+z = bdet+det+z) = (100+0,054+0,09)H6(+0,022) = 100,144H6(+0,022) Matriitsi raadius rm = (rdet + det + z/2) = (3+0,4+0,09/2) = 3,85H6(+0,022) mm 2) Väliskontuuri stantsimine Kahepoolse pilu suurus matriitsi ja templi vahel: Z = CxSx l = 0,035x3x36,12 0,6 mm Kus, c-tegur mis arvestab stantsitava detaili täpsust ja lõikepinna pinnakaredust, c=0,035 sest ava täpsusklass on h12 l-lõiketakistus S-materjali paksus z-pilu suurus Matriitsi lõikeava pikkus amp= (adet-det)+ t = (60-0,3)H9(+0,074) = 59,7H9(+0,074)
Marlen Vaidla Ek17b Slutuppgift Hej! Jag har ansökt som en redigerare vikariat hos er och vill framförallt tacka för detta möjligheten ni har gett mig. Här kommer några förslag på hur ni borde ändra texten och meningar. Mening " Romanen slutar lyckligt. När Candide tillslut hittade sin kärlek." 1. Man borde inte bryta meningen med punkt mellan lyckligt och när på grund av att det är konjunktions fel. Istället kan man ersätta punkten mot, för att därefter kunna ha när som fortsättning. Samtidigt ser vi att vid utbyte mot, uppstår ett till fel. När man lägger en . Mellan kommer bisats stå själv och detta är ett nytt fel. Samtidigt uppstår felet konjunkturen där närliggande ord står i olika form- ändra hittade till hittar! Gör meningen om till Romanen slutar lyckligt när Candide tillslut hittar sin kärlek.
hinder!! Vilken typ av hinder? Fullständigt stopp- p, Funktion- Vokalerna utgör stavelsekärnor, men sonora konsonanter som l, r, m, n har också stavelsebildande eller syllabisk funktion. En stavelse består av en vokal och en eller flera konsonanter. Ibland kan vokalerna sakna stavelsebildane funktion- då är de osyllabiska. Konsonater bara fyller stavelser. 2. Ge exempel på svenska enstaviga ord som innehåller följande ljud (stryk under ljudet, dvs. här = grafemet, i ordet, samt det fonetiska tecken): Vokaler : a) en rundad bakre halvöppen, månne, boss b) en rundad främre halvöppen, c) en orundad främre öppen val mat d) en rundad bakre halvsluten; låg Konsonanter: a) en tonlös bilabial klusil, b) en tonlös dental frikativa, sal d) en tonande bilabial nasal, e) en tonlös främre palatal frikativa kär 3. Rita en vokalfyrsiding. Identifiera sedan vokalerna i följande ord och placera dem i vokalfyrsidingen: rot,
...........................................................................(lisage ise sobiv variant) 3. Esitage iteratsioonimeetodile vastav koonduvushinnang Harilik iteratsioonimeetod............................................................................................... Newtoni meetod.............................................................................................................. 4. Crameri valemid on võrrandisüsteemi Ax=b lahendamiseks kujul det A ... x j = det A , j=1,2,... j det A j ... x j = , j=1,2,... det A Det A on ......................................................................................................................... Det Aj on......................................................................................................................... 5
Igal lvs-l kas lahend puudub, on ühene lahend või on lõpmata palju lahendeid. Cramer. Def. Öeldakse, et lvs-i korral on tegemist Crameri peajuhuga, kui 1)tundmatute arv võrdub võrrandite arvuga 2)võrrsüs kordajate maatriksi determinant erineb nullist. Crameri peajuhul {a11x1+.. +a1nxn=b1 ..;.. an1x1+.. +annxn=bn kusjuures süsteemi maatriksi determinant D=/0. Crameri peajuhul on lvs-il üks lahend, mille saab valemiga Xi=Di/D, i=1...n kus Di on det, mis on saadud det-s D i-nda veeru asendamisel lvs-i vabaliikmete veeruga. LVS lahendamiseks kasutatakse põhiliselt meetodit, kus olemasolev lvs asendatakse uue lihtsama lvsiga, millel on sama lahendihulk. Def. Öeldakse, et kaks lvs-i on ekvivalentsed, kui neil on samad lahendihulgad. Eesmärgiks on saada selline lvs, kust lahend oleks kohe välja loetav. Uus lvs saadakse tundmatute järk-järgulise süstemaatilise elimineerimise teel
Det moderna genombrottet är en epok som inleds med en strejk_ Sundvallssteijken 1879 (abetare hade ingen politissk inflytande) och slutar med 1909 års storstreijk. Termen myntades av den danske litteraturkritikern Georg Brandes i en essäsamling 1883. Den kodifierade de nya polemiska normer för literaturen ( en realistisk tendensdiktning, problemdebatt på sociala och moraliska områden, naturalistisk samhälls- och själanalys samt en impressionistisk framställningsmetod) Det som låg bakom det moderna genombrottet i litteraturen var stora förändringar i samhället: kommunikationerna byggdes snabbt ut (järnväg, telegraf och telefon), och folkrörelserna, industrialiseringen och urbaniseringen ledde till snabba och djupgående förändringar i samhället. Tidens litteratur var i första hand realistisk och inriktad på samhällsdebatt.. Röda rummet är en roman från 1879 av August Strindberg. Den kretsar kring den unge Arvid Falk och hans
Vackrastrander i Pärnu Peipsi sjö UniversitetsstadTartu (Torpat) Haanja högland Suur Munamägi Valgedaami päevad(Vit damdagar) PÖFF 1. Mycket vackert Gamla Stad (Reval) · Äldst del av staden · Medeltidamiljö 2. KU MU Estnisk Konstmuseumshuvudbyggnadi Kadriorg Arkitekt Pekka Vapaavuori planeradeden byggnad Den byggde4år Den har 7våninger ochden är 5000m² stor 3. Songfestival Där visaskörer ochorkestrar Det blev början i 19. talet andra halvåret Folk sam manhållningexponent Gem ensammasånger är påverkatsbetydligt utvecklingav musikkultur (ühisedlauludon märkimisväärselt mõjutanudmuusikaarengut) 4. Vackra strander i Pärnu Där är alltid påsomrarna mångamänniskor medvemkan du kommunicera Där är säker att sim ma Där kan du också köpa någontinggod att äta ochdricka Pärnu strand är m ycket förfarande 5. Peipsi sjö
- ett antal frågor om begreppsdefinitioner, författarnamn och verktitlar (med olika många poäng beroende på hur mycket ni förväntas veta), - några utdrag ur texter som ni har läst och förväntas känna igen samt en lite svårare uppgift i anslutning till detta - ett antal uppgifter om tidigare okända texter. En sådan text förväntas ni kunna placera in i en litteraturhistorisk epok eller riktning, alternativt - kanske, i något fall - även knyta till en särskild författare. När det gäller de okända texterna är det god argumentation som ger poäng. Ett felaktigt svar med god, rimlig, textnära argumentation ger sålunda fler poäng än ett enstaka författarnamn utan argumentation Medeltiden Rundiktning, runstenar Stavrim, alliteration- gammal versmått; Slutrimmet från 1100-talet, Knittelvers, parrimmet ~ 1200 (Eufemia) Rökstenen- är en av Sveriges mest kända runstenar och med sina 760 tecken anses den vara världens längsta runinskrift
Kirsika Jürisson, KaiaLiisa Laaniste Tallinna 37. Keskkool 11.A Uppsala universitet är ett svenskt statligt universitet i Uppsala Det grundades 1477 och är därmed Nordens äldsta Teologiska fakulteten Juridiska fakulteten Historiskfilosofiska fakulteten Språkvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten Medicinska fakulteten Farmaceutiska fakulteten Teknisknaturvetenskapliga fakulteten Det grundades 1666uppemot 40 000 studenter Det erbjuder utbildningar i teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin,
Filtri sageduskarakteristiku ja parameetrite mõõtmine siduanalüsaatoriga. Kasutatavad seadmed: 1. Personaalarvuti ML330V 2. USB siduanalüsaator miniVNA 3. Mõõteobjektid: madalpääsfilter, pikk koakskaabel 4. Ühendusjuhtmed Töö käik: 1. Käivitasime arvutis siduanalüsaatori juhttarkvara vnaJ.2.8.0x ning tutvusime ahelaanalüsaatori kasutusvõimalustega. 2. Kalibreerisime siduanalüsaator sobituse mõõtmiseks. Selleks ühendasime DUT ja DET külge mõõtmistel kasutatavad juhtmed kuid jätsime juhtmete teised otsad lahti. "Calibration" menüüs valisime "Create", vajutasime avanenud aknas "Read OPEN" nupule ning ootasime kuni kalibreerimine on lõppenud. Seejärel vajutatime "Update" nupule. Ühendasime siduanalüsaatoriga uuritav madalpääsfilter (filtri sisendport on J1 ja väljund J2). Seadistasime vaadeldavaks sagedsuvahemikuks 0,1-27MHz. Käivitasime skaneering ("Single") ja nägime ekranil
Detaili valmistamise omahind 6. Tootmise ettevalmistuskulud a) Konstruktiivne 1/10000 1200 0,12 b) Tehnoloogiline 1/10000 35 0,0035 Hind kokku 8,420 Toode: Reduktor TR - 04 Det. tähis: TR-04-12-001 TTÜ ME TEHNOLOOGIAKAART Det. nimi: Vahevõll Dok. tähis: MH- 920155-001 Materjali nimetus ja mark Detail kg Det. arv Toorik kg Norm.ühik Kulunorm Kulukoef.
Hemsedal och Trysil i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden; Destinationerna bestående av skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning samt Fastighet som bl a har till uppgift attt skapa vinster och frigöra finansiella resurser genom försäljning av äldre boende och utnyttja frigjorda resurser till att utveckla och bygga nytt modernt boende på SkiStars destinationer. SkiStar är det företag som till största del driver turistdestinationen Åre och dess utveckling i och med att de äger bolaget Åre Resort Enterprise AB. Deras verksamhet inkluderar ett flertal olika områden. De fyra största områdena som de har hand om är utförsåkning och liftverksamhet, logiförmedling, skiduthyrning och skidskola. Sedan har de också några sportbutiker och fastighetsservice på deras olika destinationer. Deras
Svenska. Första lektion: esimene tund 1) Hej! Tere God dag! [Gu da!] Tere päevast! Hur är det? [Hür ee det?] Kuidas läheb? Tack, bra! Tänan hästi! En gång till! [en gong till] Korda! Üks kord veel. Hejdå! =Vi ses! Nägemiseni! 2) Namn nimi Vad heter du? [Va heter dü] Vad är ditt namn? [Va e: ditt nam?] Vem är du? [Vem e: dü?] Jag heter....[Ja heter....] Mitt namn är.... Jag är... Hur stavar du ditt namn? [ Hür stavar dü ditt namn?] kuidas sa ütled täht haaval oma nime? M-A-R-I Vad betyder det? [Va betüder de
OMADUSSÕNA 22 Määramata omadussõna 22 Mõned ebareeglipärased omadussõnad 22 Reeglipäraste omadussõnade võrdlusastmed 23 Mõningate ebareeglipäraste omadussõnade võrdlusastmed 24 Määratud omadussõna 25 Den / det / de + määratud omadussõna 25 Omastav asesõna + määratud omadussõna 25 Ülivõrde määratud vorm 26 MÄÄRSÕNA 27 Omadussõnadest tuletatud määrsõnad 27 2 Iseseisvad määrsõnad 28 Määrsõnade võrdlusastmed 30
Tartu Ülikool Filosoofia teaduskond Germaani, romaani ja slaavi filoloogia instituut Skandinavistika osakond Skandinaaviamaade kultuur I 05.11.2011 Katrin Kampura Ingmar Bergmani ,,Det sjunde inseglet" Fimianalüüs ,,Ingenting undgår mig. Ingen undgår mig." (Surm) ,,Det sjunde inseglet" või eesti keeles ,,Seitsmes pitser" on Ingmar Bergmani, Rootsi ja terve maailma kinokunsti suurkuju, üks tuntuimatest teostest. Vägagi filosoofiline film linastus esimest korda aastal 1957 (www.ingmanbergman.se, 5.11.2011). ,,Det sjunde insegleti" tegevustik toimub keskaegses Rootsis. Äsja on puhkenud katk ning inimesed räägivad maailmahukust ja igavesest kannatusest. Rüütel Antonius Block (Max von Sydow) naaseb ristiretkelt ning kohtab oma teel Surma (Bengt Ekerot). Rüütel pakub välja mängida malet ja ku...
En dialog S:Hej! Vad heter du? K:Hej! Jag heter Kätriin.Och du själv?Vad heter du? S:Jag heter Silva. K:Hur stor det till? S:Tack, bra!Och du själv do? K:Tack,det gor bra.Vad bor du? S:Jag bor i Stockholm.Och du? K:Jag bor ockso i Stockholm.Hur gammal är du? S:Jag är arton or gammal.Är du äldre än jag? K:Nej,jag är ockso arton or gammal.Vad gör du här i Stockholm? S:Jag läser svenska vid universitetet.Är du ocksa student? K:Jag,det är jag.Jag läser engelska vid universitetet. S:Vad gör du i kväll? K:Jag gor po bio.Vill du kommer med? S:Ja gärna.När ska vi gor? K:Klockan otta.
(-)mõõdetud (-)teoreet Zn|ZnSO4 ||KCl|| CuSO4 |Cu 1,072V 0,324+0,746=1,07V 0,284+0,817= 1,101 Tabel B. Elektroodide potentsiaalide mõõtmine Jrk. Element ' E mõõ det ud mõõ det ud = Ag |AgCl|KCl ±mõõ det ud -teoreet E mõõ det ud 1. Zn|ZnSO4 ||KCl||AgCl|Ag 0,987V 0,241-0,987=-0,746V -0,746+0,817= 0,071 2. Ag|AgCl||KCl||CuSO4 |Cu 0,083V 0,241+0,083=0,324V 0,324-0,284=
ÜLESANNE NR.2 Varjant Nr.12 Kirjeldus: Määra järgmiste detailide stantsimiseks lõikestantsil matriitsi ja templi mõõdud, pilude suurused matriitsi ja templi vahel ning teha matriitsi ja tempili eskiisid. Kasutatud valemid: d m=d det +δ det + z (1) d t =d det −δ det−z (2) z=c∗s∗√ σ 1 (3) Kus dm - matriitsi mõõde, mm; dt - templi mõõde, mm; s - materjali paksus, mm; σ1 - materjali lõiketakistus, kgf/cm2. ddet - kontuuri mõõtmed, mm; δdet - kontuuri toleransid, mm; z - pilu templi ja matriitsi vahel, mm;
Töö esitamise tähtaeg 27.10.2017. kella 23.59-ni. Töid palun saata meilile: RA-11 m p On antud maatriksid 6 6 4 m 5m-p A= 2m+5p 2mp Ülesanne 1. Arvutada 1) 2) ...
Ülejäänud reavektorid (veeruvektorid) avalduvad nende r vektori kaudu 1 0 ... 0 0 1 ... 0 En = R n× n ... ... ... ... 0 0 ... 1 Maatriksid Ruutmaatriksid m = n Peadiagonaal Diagonaalmaatriksid, Ühikmaatriksid det A = a11a22a33 + a12 a23a31 + a13a21a32 - - a13a22a31 - a11a23a32 - a12 a21a33 A R 3×3 det A = a11a22 - a12a21 A R 2×2 Ruutmaatriksi determinant Determinant on ruutmaatriksit iseloomustav arv Pöördmaatriks AA-1 = A-1 A = E det A 0 Ruutmaatriks on regulaarne, kui Regulaarse ruutmaatriksi pöördmaatriks on sama järku ruutmaatriks. Maatriksi ja tema pöördmaatriksi korrutis on ühikmaatriks. Pöördmaatriksit võib leida, kui: -transponeerida maatriks
Kui summas on n! liidetavat, liidetavas arvu -1 aste on korrutise a1i1 a 2 i2 ...a nin märgi määramiseks. Summat tähistatkse veel ja seda nimetatakse ka n-ndat järku determinandiks. 3. Determinantide 10 omadust. Omadus 1. Maatriksite A ja AT determinantide väärtused langevad kokku, s.t. determinandi D väärtus ei muutu, kui tema read paigutada vastavateks veergudeks ja vastupidi. Omadus 2.Kui determinandil D = det A vahetada omavahel kaks rida (või veergu), siis saadud determinandi väärtus on D (determinant muudab märki). Omadus 3. Kui determinandis kaks rida (või veergu) langevad omavahel kokku, siis selle determinandi väärtus võrdub nulliga. Omadus 4. Determinandi mis tahes rea (või veeru) arvudest võib ühise teguri tuua tegurina determinandi märgi ette. Omadus 5. Kui determinandi D mingi rea, näiteks k-nda rea arvud avalduvad kahe liidetava summana siis
.. ... ... a an2 ... a nn Ruutmaatriksile A= n1 saab panna vastavusse arv : a11 a12 ... a1n a 21 a 22 ... a 2 n ... ... ... ... A a n1 an 2 ... a nn det A = ==D= (2.1) mida nimetatakse determinandiks (ja arvutatskse kindlate reeglite kohaselt), arve aij nimetatakse determinandi elementideks. Determinandi tähistatakse tavaliselt püstjoontega . 11. n = 1 . A = ( a1 ) ; det A = a1 a11 a12 a11 a12 = a11 a 22 - a12 a 21
.. ... ... a an 2 ... a nn n1 - 11 - Lineaaralgebra elemendid. M.Latõnina a11 a12 ... a1n a 21 a 22 ... a2n det A = A ==D= (2.1) ... ... ... ... a n1 an2 ... a nn mida nimetatakse determinandiks (ja arvutatskse kindlate reeglite kohaselt), arve aij nimetatakse determinandi elementideks. Determinandi tähistatakse tavaliselt püstjoontega .
Dif-kse piirväärtustena. Integ. Saab olla päratu ka lõplike rajade korral: siis kui integreeritav saab lõpuks[a,b]-1. 8)1. 2. Järku tuletised (osatuletise ja dif kaudu, hessiaani kaudu)- esimest järku tingimus: tarvilik dz=0; f´(x)=0 piisav: dx<0 =>f´(x) max, dx>0 => f´(x)<0 min II j tingimus: tarvilik d(dz)=d2z, z=f(x,y) piisav: d2z>0 min, d2z<0 max. Osatuletise kaudu: fxx< 0 f yy<0 ja fxx f yy> fx2y=> d2z<0 max punkt, fxx>0 f yy>0 ja fxx f yy> fx2y => d2z>0 min.punkt II j tingimus det.abil: H= [fxx fxy / fxy fyg ] | H1|= | fxx|= fxx , |H2| =| fxx fxy / fxy fyy | = fxx f yy - fx2y>0, fx=fy=0 ja |H1|<0 |H2|>0 =>max , fx=fy=0 |H1|>0 |H2|>0 => min n-järku: tarvilik ting z=f(x1...x2), dz=f1dx1...+ fndxn dz=0 piisav tingimus: d2z>0 D1>0, D2>0, D3>0..min d2z>0 D1<0, D2>0, D3<0... max. 9)Täisdif- kirjeldab fn-i kõigi argumentide nullist erinevatele muutustele vastava fn-i väärtuse muutust. Näitab fn-i väärtuste kogumuutust kõigi argumentide lõpmata väikeste muutuste korral
Ø38 Ø38H8 Ø38s7 s7 +0,039 +0,068 Ø38H8/s7 Ø38H8 0 Ø38H8 +0,043 +0,039 Ø38,039 Det.1 Ø38H8 0 Ø38,068 +0,068 Ø38 Det.2 Ø38H8 +0,043 Ø38,043
Hotellituru statistika Sissejuhatus Eesti majutusettevõttes ööbis 2004. aastal 1 922 126 turisti ja 2009 aastal 2 147 133. Majutusettevõtetes olid 2004. aastal ülekaalus väliskülastajad. Majutatud Eesti külalisi oli 547 712 ja turiste 1 374 414. 2009. aastal oli majutusettevõtetes Eesti elanikke 766 593 ja väliskülastajaid 1 380 540. Majutusettevõtetesse saabusid kõige rohkem külalisi Soomest, Lätist, Rootsist ja Venemaalt. Reisi eesmärgid Puhkusereisil Lääne Eestis peatusid 2009. aastal 43 106 inimest ja kogu Eestis 1 387 909. Tööreisi Lääne Eestis 11 936 inimest ja kogu Eestis 497 324 Osavõtt konverentsist Lääne Eestis 901inimest ja kogu Eestis 94 320 Muu reisi pärast Lääne Eestis 25 507 ja kogu Eestis 261 900 Majutuskohad Lääne Eestis oli 2004. aastal 256 majutusettevõtet. Kogu Eestis 609. 2009. a oli peaaegu poole rohkem uusi ettevõtteid. Lääne Eestis 394 ja Eesti peale kokku 1091 Toad 2004.aastal oli Lääne Eestis 4700 tuba, ...
· Kui determinandis on kaks proportsionaalset rida, siis determinant 5. Determinandi definitsioon võrdub nulliga. Determinant on lineaaralgebras teatav funktsioon, mis seab igale ruutmaatriksile vastavusse skalaari. Maatriksi A determinanti tähistatakse tavaliselt det(A), det A või |A|. Näide: 7. Maatriksi arvuga korrutamise reegel · Teist järku ruutmaatriksi Maatriksi A = (aij) ja arvu (või korpuse elemendi) k korrutis kA on maatriks C = (cij), mis saadakse maatriksi A kõigi elementide korrutamisel k-ga, s.t. cij = kaij
- a12 a 21 a 33 - a11 a 23 a 32 - a13 a 22 a 31 = a 21 a 22 a 23 a 31 a 32 a 33 ehk Nüüd üldistame tulemused. Definitsioon. Maatriksi determinandiks (ehk n järku determinandiks) nimetatakse summat 6. Determinandi põhiomadused. Olgu antud n× n -maatriks A . Omadus 1. Maatriksi transponeerimisel determinant ei muutu, s.t. det AT = det A . See omadus võimaldab sõnastada ja tõestada järgmised omadused ainult ridade jaoks (veergude jaoks need teoreemid kehtivad samuti). Omadus 2. Determinandi mistahes rea (veeru) elementidest võib ühise teguri tuua tegurina determinandi märgi ette. Tõestus. Järeldus. Kui determinandi mingi reas (veerus) on ainult nullid, siis on determinant null. Tõestus: võtame omaduses 2 0. Omadus 3. Kui determinandis kaks rida (veergu) omavahel ümberpaigutada, siis
lõplik lahendus sünnib alati avaliku võimu ja avalikkuse koostöös Üleriigiline planeering esmane- üldine arengukava, olemuselt deklaratiivne 1) maakonna planeering'2) KOV üldplaneering- kus teed, kvartalid, rohealad 3) detailplaneering, mis määrab konkreetse kinnistu maakasutuse piirid ja otstarbe, viisi. Materiaalses mõttes õigusakt, määratleb haldusaktile omasel viisil asjaolusid, üldkorraldus. ERIplaneering- pm funktsionnalsees mõttes det planeering, mis määrab konkreetse ehitise rajamise aluseid ja asjaolusid, olenevalt objekti suurusest ja tähtsusest võidakse menetelda riigi poolt (nt täna RailBaltic, kuigi see on eelnevalt tehtud juba teiste planeeringute poolt) Üleriigiline planeering on suunis madalama taseme planeeringutele ja ei määra ära maakasutusplaani, mida teeb detailplaneering. Üleriigilist planeeringut koostab Rahandusministeerium, uuendattakse 10a tagant, huvid riiklikud ja abstraktsed
Eelnevalt on soovitatav tutvuda maatriksi m~oistega (II.1.1). Kooloniga v~ordus A := B t¨ahendab j¨argnevas, et A on defineeri- tud B kaudu. Seda v~ordust kasutame ka samav¨ a¨arsete t¨ ahistuste sissetoomiseks. 1.2 Esimest j¨ arku determinant Arvu a R determinandi |a| ehk esimest j¨ arku determinandi de- fineerime valemiga |a| := det a := a. 1.3 N¨ aide | - 5| = -5, || = jne. 1.4 Teist j¨ arku determinant Olgu a11 , a12 , a21 , a22 R. Teist j¨ arku determinandi defineerime arendusvalemiga a11 a12 a a := det 11 12 a21 a22 a21 a22 := a11 |a22 | - a12 |a21 | = a11 a22 - a12 a21 1 2 I
n e At = z i1e t i =1 5 -4 E - A == - 2 + 5 -2 -1 -1 +3 det E - A = ( + 3)( + 4)( + 1) 1 = -3 2 = -4 3 = -1 4 -5 4 1 -5 4 2 -1 2 2 - 4 2 ( A - 2 E )( A - 3 E ) 1 1 1 1 1 - 2 i = 1, z1i = = = (1 - 2 )(1 - 3 ) ( -3 + 4)(-3 + 1)
Övningar till adjektiver 1. Välj rätt adjektiv! (Vali õige om.s.) vackra dåligt stor ny goda kall smal varm trött lång gammal grön a) Thomas är 1.83 m ______ b) Hans mage är ganska ________ c) Det här är en ______bok. Den heter Bibel. d) Jag har en _____väska. e) ,,Impossible" är en ganska ____film. f) Vädret är_________ i dag! (Ilm....) g) Katarina jobbar jätte mycket. Hon är ofta ________ h) Rosor är_____blommor. i) Pepperkakor är__________ j) Carmen Kass är_______ k) Vinter är en________tid. (aeg) l) Daniel har en ___tröja. 2. Skriv rätt synonym! (Kirjuta sobiv sünonüüm e. sama tähendusega sõna!) Bra= Stor=
Min dag Jag skriver om en dag i mitt liv. På lördag har jag sovmorgon. Jag vaknar mellan klockan tio och tolv. Sedan klär jag på mig och bäddar sängen. Då går jag till köket och pratar med mamma och pappa: ,,God morgon! Idag är det fint väder, vill ni gå och promeneda eller cykla?" Ibland går vi till parken. På morgonen äter jag en smörgås eller två och dricker juice. Mitt rum är musik rum. Jag älskar lyssna på jazz. Jag gör min hemläxa efter frukost. Då ringer jag till en väninna eller en vän och vi går ut. Ibland går vi på bio. På kvällen gör min familj bastu. Vi bjuder vänner också. Jag gå och somnar mellan klockan elva och ett. Ibland pratar Jag och
L2 0,174 sept L3 0,295 okt L4 0,344 Üld N BHT7 nov fosfor 1,205 29,39 21,91 det okt nov det 9 8,2 6,6 % 10.nov 10.veebr üldfosfor 0,06 mg/l üldfosfor 0,1 sekundeid ööpäevas 86400 tabel 1 kuu ööp % kuu ööp
Kui |A| 0 , siis maatriks A: read on lineaarselt sõltumatud, A on mittesingulaarne, eksisteerib pöördmaatriks eksisteerib ühene lahend. 9. Pöörmaatriksi mõiste ja leidmine. Regulaarse maatriksi A pöördmaatriks A-1 nim maatriksid, mile korral A·A -1=A-1=E Tingimus A ruutmaatriks. Leidmine: a) kontrollida, et DA0 b) võtta A asemel AT c) asendada AT adjugeeritud ~ maatriksiga A = Ai j iga element on astmes i+j selle elemendi alam det. -1 1 ~ d) kirjuta välja pöördmaatriks A = ×A DA 10. Graameri reegel. Kui võrdse otsitavate ja võrrandite arvuga lineaarvõrrandite süsteemi maatriks A on regulaarne (DA0), siis on süsteemil üks lahend xj=Dj/DA (j=1,2,...,n) tingimus n=m Dj saadakse süsteemi determinandist D j-nda veeru asendamisel vabaliikmete veeruga. a11a12 . .d1. .a1n - Aj 1 a21a22 . .d 2
Atm-s on korr kiirus 0,13-0,013µm/a. Fe ja Cu sisald võimalikult väike. Galvaaniliselt kaetud tsingitud terasplekki võib kasut ainult siseruumides. Välisting tuleb kasut kuumtsingitud terasplekki. Zn- katte valmist 1)kuumtsinkimine - hapetega puhastatud teras tõstetakse või tõmmatakse läbi sula tsingi (Zn sulamistemp 419,6°C). Katte paksus 40 - 400µm. Selle meetodiga saadakse terasele kõige kvaliteetsem Zn-kiht; 2)kuumpihustus - puhast det pihust sula Zn. Kasut Zn-pulbrit või - traati, millised sulat gaasi- või kaarleegis. Kihi paksus 2-5 200-300 µm; 3) elektrokeemiline (galvaaniline) katmine det on katood, Zn on anood, elektrolüüdiks Zn-soola lahus. Zn-kate on suht õhuke; 4)difusioonimeetod - puhast det pannakse koos Zn-pulbriga trumlisse. Trummel pannakse pöörlema ja kuumut Zn sulamistemp lähedale. Moodustub õhuke Fe-Zn kiht; 5)tsinkpulbervärv - kasut väga peenikest Zn-pulbrit
Ingmar Bergman (1918-2007) Ingmar Bergman Var född 14. juli 1918 i Uppsala, död 30. juli 2007 Var en svensk film- och teaterregissör Han var en av Sveriges internationellt mest kända kulturpersonligheter och räknas allmänt som en av de främsta regissörerna i filmhistorien mest- kõige rohkem räknas- arvestama allmänt- üldiselt främsta- peamiselt Barndom Hans föräldrar var Erik och Karin Bergman Hans far Erik var en luthersk präst och senare kaplan till Sveriges kung Hans mor Karin var sjuksyster Ingmar växte upp med sin bror och syster i ett mycket religiöst hem Ungdom 1937 trädde han Stockholms universitet för att studera konst och litteratur Han tillbringade större delen av sin tid involverad i studentteater och var intresserad av film 1940 blev han tillfällig regiassiste...
Jaapan Bunrakuza nukuteater (1685) Leedu Leedu Ooperi- ja Balletiteater (1920) Läti Ooperi- ja Balletiteater (1919); nüüd Läti Rahvusooper Norra Nationaltheatret (Rahvusteater 1899) Poola Teatr narodowy (Rahvusteater 1765) Prantsusmaa Grand Opèra (1671) Rootsi Kuninglik ooperiteater (1773) Saksamaa Staatsoper (Berliini riigiooper, 1742) Soome Soome Rahvusteater (1872) Suurbritannia Covent Garden (1732) Sveits Züricher Opernhaus (1891) Taani Det Kongelige Teater (Kuninglik teater, 1748) Venemaa Suur teater (1776) Antiikteater Teatri algmed ulatuvad juba kaugesse minevikku, varajaste ühiskondade religioosseisse rituaalidesse. Kõikide rahvaste ajaloos leidub jälgi jumala sündi, surma ja ülestõusmist kujutavatest lauludest ning tantsudest, mida esitasid preestrid ja teised kultuseteenrid. Teatri põhilisteks osadeks olid orkestra, pealtvaatajate kohad ja skeene.
**Järeldus 3: Lineaarse homogeense diferentsiaalvõrrandi (1 h) lahendite y1, y2, ..., yn korral on kas W(x) = 0 x (a, b) korral või W(x) 0 kõigi x (a, b). Wronski determinant:Olgu suurused y1(x);y2(x)..yn(x) (1h) lahendid ,st nad on n korda diferentseeruvad vahemikus (a,b). Sel juhul võimalik moodust determnt: W(x) =|y1(x) y2(x) ... yn(x) |y'1(x) y'2(x) ... y' n(x) |... |y1(n-1)(x) y2(n-1) (x) ... yn(n-1)(x)** Nii defineerides saab W det. **Nt. Vaat fne y1=1, y2=sin2x, y3=cos 2x. Moodust W det** W(x) =1 sin2x cos 2x | 0 sin2x -sin2x = -2sin2xcos2x+2sin2xcos2x=0 | 0 2cos2x -2cos2x| =1*sinx(-2*cos2x)+sin2x*2cosx*(-sinx)*0+cos2x*0*2cos2x- 0*2sinxcosx*cos 2x-2cos2x*2cosx*(-sinx)*1-(-2)*cos2x*0sin2x=0 **** I Tõest kui funktsioonid on lin sõltuvad (wronskiga)),ss kehtib seos (*) y1,y2,..yn on lin. Sõltuvad, st @1y1+..
Sertifitseerimisorganisatsioonid Kohalikud sertifitseerimisorganisatsioonid. Nende puuduseks on see, et nende poolt väljastatavad sertifikaadid ei ole akrediteeritud Rahvusvahelised sertifitseerimisorganisatsioonid. Kõige enam tuntud ja pikaajalisemate traditsioonidega on Rahvusvahelisse Sõltumatute Sertifitseerimisorganite Liitu (IIOC, Independent International Organisation for Certification) kuuluvad organisatsioonid, nagu: Bureau Veritas Quality International (BVQI), Det Norske Veritas, jt. Nende eeliseks on tuntus ja väljastatavate sertifikaatide tunnustatus kogu maailmas. Kvaliteedijuhtimissüsteemi sertifitseerimine Kvaliteedisertifikaat on erapooletu hindaja tõendus selle kohta, et ettevõtte juhtimissüsteem on viidud vastavusse kvaliteedijuhtimissüsteemi standardi ISO 9001 nõuetega. Sertifitseerimise aluseks on rahvusvaheline standard ISO 9001:2008 "Quality management systems - requrements". Eesti on rahvusvahelise
SPIKU Gustav Ernesaks (12. det 1908 Perila Raasiku vald 24. jan1993 Tallinn) oli eesti helilooja ja koorijuht. Lõpetas Tallinna Konservatooriumi 1931.muusikapedagoogika ja 1934 kompositsiooni erialal.Töötas muusikaõpetajana Tallinna koolides. Asutas 1944. Eesti NSV Riikliku Filharmoonia meeskoori, mille kunstiline juht oli elu lõpuni. Oli üldlaulupidude liikumise üks peamisi eestvedajaid, teda on nimetatud "vaikivate aegade" rahvajuhiks ning üheks 20. saj Eestimaa juhtfiguuriks. Looming on väga ulatuslik. Põhiosa sellest moodustavad koorilaulud, neist "Mu isamaa on minu arm" Lydia Koidula tekstile on saanud omaette rahvusliku säilivuse sümboliks.Loomingusse kuuluvad ka 5 ooperit, neist "Tormide randa" on ka korduvalt lavastatud.Tuntumaid koorilaule on "Hakkame, mehed, minema".Kogumik,,Nii ajaratas ringi käib``Tema idée oli rajada Tallinna laululava Heino Eller (7. mär 1887 Tartu 16. jun 1970 Tallinn) oli eesti helilooja ja pedagoo...
annaabi.ee 
Sisene Facebook'ga
Sisene Google'ga
Sisene LinkedIn'ga
