Vajad kellegagi rääkida?
Küsi julgelt abi LasteAbi
Logi sisse

ROOTSI turism-rootsi keeles (0)

1 Hindamata
Punktid
DEN SVENSKA TURISMINDUSTRIN- SkiStar www.skistar.com
SkiStar äger och driver alpindestinationer i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge.
Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum . Verksamheten delas in i två affärsområden; Destinationerna bestående av skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning samt Fastighet som bl a har till uppgift attt skapa vinster och frigöra finansiella resurser genom försäljning av äldre boende och utnyttja frigjorda resurser till att utveckla och bygga nytt modernt boende på SkiStars destinationer.
SkiStar är det företag som till största del driver turistdestinationen Åre och dess utveckling i och med att de äger bolaget Åre Resort Enterprise AB. Deras verksamhet inkluderar
ett flertal olika områden. De fyra största områdena som de har hand om är
utförsåkning och liftverksamhet, logiförmedling, skiduthyrning och skidskola. Sedan
har de också några sportbutiker och fastighetsservice på deras olika destinationer. Deras största intäkter får de från deras försäljning av SkiPass, vilket är något man måste ha om man vill utnyttja SkiStars alpina anläggningar. I Åre äger SKISTAR hela liftsystemet och förvaltar och preparerar de skidbackar som finns . Destinationen Åre har 5 820 bäddar varav SKISTAR själva äger 900. Destinationen är indelad i tre resmål: Åre Björnen, Åre by och Duved/Tegefjäll. Åre Björnen, som ligger längst österut, har i huvudsak barnfamiljer som målgrupp. Inne i Åre by är utbudet av restauranger, aktiviteter och butiker större än i Åre Björnen och Duved/Tegefjäll. Duved/Tegefjäll, som ligger längst i väster på fjället, är det resmålet som längst har haft ett väl utvecklat liftsystem. Duved sitter inte , som Åre Björnen, ihop med Åre by i liftsystemet.
SKISTAR har något som de kallar ”snögaranti” för gäster som bokar resor på deras destinationer. Det går ut på att de lovar att en viss andel av deras liftar och pistade nerfarter är öppna. Är de inte de så får resenärer pengarna tillbaka.
Den övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december – april. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen. Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas till viss del av väderförhållanden och snöläge. Dock begränsas verksamhetsrisken genom att drygt 78% (78) av liftkapaciteten på SkiStars destinationer säkras med snö från snötillverkningssystem. SkiStars destinationer utvecklar i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen.
En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet.
Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år. SkiStars kunder har hög tillgänglighet till SkiStars produkt - och tjänsteutbud via onlinebaserade marknads- och försäljningssystem, vilka förenklar bokningsprocessen för kunden.
För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet för att optimera beläggningen genom att följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på boendet under alla delar av säsongen. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att
hålla uppe efterfrågan. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar och utveckling av olika boendealternativ.
Jag tycker att SKISTAR har bra anläggningar, men stor variation på boende. Sveriges skidmecka med nordens största utbud av liftar och nedfarter som passa både nybörjare och åkare av världsklass. Många olika evenemang under vintern som världscupen i alpin, Jon Olsson Super Sessions och Skutskjutet! Skidupplevelser utöver det vanliga utlovas för såväl gammal som ung.
Hemsidan får man jättebra information men det saknas personlighet, berättelser, stories: skälen till varför jag ska välja just den här skidorten och inte en annan. Ingenstans hittar jag en riktig kund som berättar om SKISTAR. Hemsida låter inte heller besökare lämna omdömen eller skriva recensioner av de olika stug- och lägenhetstyperna. Vilket ju vore synnerligen användbart, både för oss kunder, och för anläggningen som får direkta incitament att förbättra saker.
SkiStar har charterflyg som på en timme tar gästerna från Arlanda till Åre Östersund Airport och på 1,5 timme från Köpenhamn till Östersund. Där kan man hyra en bil eller ta bussen till Åre. Man kan också ta nattåget från Göteborg och sova på vägen upp. Från Stockholm går det bekväma bussar som ligger bra i pris . Man kan boka både flyg, tåg och buss via SkiStar Åres hemsida.
SKISTAR vänder sig olika målgrupper
  • Skidåkare
  • Barnfamiljer
  • Vinterturister
  • Utländska turister
  • Företag
  • Konferensgäster

ROOTSI turism-rootsi keeles #1 ROOTSI turism-rootsi keeles #2
Punktid 50 punkti Autor soovib selle materjali allalaadimise eest saada 50 punkti.
Leheküljed ~ 2 lehte Lehekülgede arv dokumendis
Aeg2009-06-15 Kuupäev, millal dokument üles laeti
Allalaadimisi 5 laadimist Kokku alla laetud
Kommentaarid 0 arvamust Teiste kasutajate poolt lisatud kommentaarid
Autor Heleliis Õppematerjali autor
Rootsi suusaturismi tutvustus mida turismi ja roosti keelt oppides vaja on.

Kasutatud allikad

Sarnased õppematerjalid

Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-
88
docx

Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-

1880-1890 Åttitalet – städer, realism, naturalism, samhällskritik, politiska teman- syftet var att sätta samhällsfrågor i debatt 1890-1900 Nittitalet- från landsbyggnad, romantik, sagor, fantasi 1900-1920 Fin de siecle/ Tiotalister- pessimism, realism 1920-1940 Modernism, proletärrealism, lyriken (för att chokera) 30-talet självbiografi 1940-1950 Fyrtiotalim- efter andra världskriget 1950- .... periodbegrepp saknas, nyrealism, politiserad lyrik Det moderna genombrottet är en epok som inleds med en strejk_ Sundvallssteijken 1879 (abetare hade ingen politissk inflytande) och slutar med 1909 års storstreijk. Termen myntades av den danske litteraturkritikern Georg Brandes i en essäsamling 1883. Den kodifierade de nya polemiska normer för literaturen ( en realistisk tendensdiktning, problemdebatt på sociala och moraliska områden, naturalistisk samhälls- och själanalys samt en impressionistisk framställningsmetod) Det som låg bakom det moderna genombrottet i litteratu

Rootsi keel
Rootsi kirjanduse ajalugu I osa
56
docx

Rootsi kirjanduse ajalugu I osa

Kirjandusajaloo eksam. Del I Ni alla kommer att behöva ha särskilt god kännedom om utdraget ur "Frithiofs saga" av Tegnér som fanns med i kurslitteraturen. Skrivningen innehåller - 3 st. essäfrågor där längre svar förväntas, - ett antal frågor om begreppsdefinitioner, författarnamn och verktitlar (med olika många poäng beroende på hur mycket ni förväntas veta), - några utdrag ur texter som ni har läst och förväntas känna igen samt en lite svårare uppgift i anslutning till detta - ett antal uppgifter om tidigare okända texter. En sådan text förväntas ni kunna placera in i en litteraturhistorisk epok eller riktning, alternativt - kanske, i något fall - även knyta till en särskild författare. När det gäller de okända texterna är det god argumentation som ger poäng. Ett felaktigt svar med god, rimlig, textnära argumentation ger sålunda fler poäng än ett enstaka författarnamn utan argumentation Medeltiden Rundiktning, runstenar Stavrim, alliterati

Kirjandus
Rootsi keel-foneetika ja fonoloogia
12
docx

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

Instuderingsfrågor inför tentamen i fonetik och fonologi: 1. Definiera skillnaden mellan vokaler och konsonanter med avseende på: a) produktion och b) funktion. Fonetik light . s. 43. Produktion- vokalerna har õppen ljudkanal längs en mittlinje genom svalg och mun. De är tonande, de har ingen spärr! Konsonanterna har avspärrad eller kraftig förträngd passage längs denna mittlinje.De har ngt hinder!! Vilken typ av hinder? Fullständigt stopp- p, Funktion- Vokalerna utgör stavelsekärnor, men sonora konsonanter som l, r, m, n har också stavelsebildande eller syllabisk funktion. En stavelse består av en vokal och en eller flera konsonanter. Ibland kan vokalerna sakna stavelsebildane funktion- då är de osyllabiska. Konsonater bara fyller stavelser. 2. Ge exempel på svenska enstaviga ord som innehåller följande ljud (stryk under ljudet, dvs. här = grafemet, i ordet, samt det fonetiska tecken): Vokaler : a) en rundad bakre halvöppen, månne, boss b) en rundad främre

Rootsi keel
Selma Lagerlöf-En herrgårdssägen
1
docx

Selma Lagerlöf "En herrgårdssägen?

Selma Lagerlöf ,,En herrgårdssägen" (1899). Boken är en historia om den unge studenten Gunnar Hede. Hans passion i livet är att spela fiol. Han drömmer om att bli en känd musiker, men det blir han inte. Det finns en ekonomisk verklighet i familjegården(Munkhyttan). Han bestämmer att han ska göra allt som möjligt at rädda hemgården. Han går ut vandrar och handlar för att få pengar, men efter svåra händelser gör det honom sinnessjuk. Visserligen fortsätter han sin verksamhet och får snart in så mycket pengar att Munkhyttan kan räddas, men även efter det driver han runt i byarna med sin kappsäck och fiol. Ingrid är en föräldralös flicka som bor i en kärlekslös fosterfamilj som har tagit hand om henne sedan hon var 13 år och hennes morfar dött. Hon blir svårt sjuk och är döendes. Hon blir begravd skendöd. När Gunnar går förbi den nya graven får han höra ljud från graven. Han sätter sig och spelar fiol vid graven och det hörs mera ljud från gra

Rootsi keel
Slutuppgift
2
docx

Slutuppgift

Marlen Vaidla Ek17b Slutuppgift Hej! Jag har ansökt som en redigerare vikariat hos er och vill framförallt tacka för detta möjligheten ni har gett mig. Här kommer några förslag på hur ni borde ändra texten och meningar. Mening " Romanen slutar lyckligt. När Candide tillslut hittade sin kärlek." 1. Man borde inte bryta meningen med punkt mellan lyckligt och när på grund av att det är konjunktions fel. Istället kan man ersätta punkten mot, för att därefter kunna ha när som fortsättning. Samtidigt ser vi att vid utbyte mot, uppstår ett till fel. När man lägger en . Mellan kommer bisats stå själv och detta är ett nytt fel. Samtidigt uppstår felet konjunkturen där närliggande ord står i olika form- ändra hittade till hittar! Gör meningen om till Romanen slutar lyckligt när Candide tillslut hittar sin kärlek. Mening" Candide på franska betyder typ trosskyldig och oskyldig. " 2. Första felet som up

Rootsi keel
Rootsi keele konspekt algajatele
58
pdf

Rootsi keele konspekt algajatele

1 ROOTSI KEELE GRAMMATIKA SISUKORD Tähestik ja hääldus 3 NIMISÕNA & ARTIKKEL 6 Artikkel 7 Määramata artikkel 7 Nimisõna mitmus (määramata vorm) 8 Määratud (lõpp)artikkel 13

Rootsi keel



Kommentaarid (0)

Kommentaarid sellele materjalile puuduvad. Ole esimene ja kommenteeri



Sellel veebilehel kasutatakse küpsiseid. Kasutamist jätkates nõustute küpsiste ja veebilehe üldtingimustega Nõustun