Vajad kellegagi rääkida?
Küsi julgelt abi LasteAbi
Logi sisse

Presentation om Estland (0)

1 Hindamata
Punktid

Lõik failist

Estland
En allmän bild av
Estland
Område: 45227km²
Omr de: 45227km²
Befolkning: ungefär 1,3miljoner
Huvudstad: Tallinn
Modersmål: estniska
Valutaenhet: Estnisk kron
Nationel blomma:
Nationel få
f gel: svala
Nationel flagg: blå-svart-vit
Den högstapunkten: Suur Munamägi(318m)
10 skäl att besöka
Estland
Mycket vackert Gamla Stad(Reval)
KUMU
Songfestival
Vackrastrander i Pärnu

Vasakule Paremale
Presentation om Estland #1 Presentation om Estland #2 Presentation om Estland #3 Presentation om Estland #4 Presentation om Estland #5 Presentation om Estland #6 Presentation om Estland #7 Presentation om Estland #8 Presentation om Estland #9 Presentation om Estland #10 Presentation om Estland #11 Presentation om Estland #12 Presentation om Estland #13 Presentation om Estland #14
Punktid 50 punkti Autor soovib selle materjali allalaadimise eest saada 50 punkti.
Leheküljed ~ 14 lehte Lehekülgede arv dokumendis
Aeg2010-12-15 Kuupäev, millal dokument üles laeti
Allalaadimisi 10 laadimist Kokku alla laetud
Kommentaarid 0 arvamust Teiste kasutajate poolt lisatud kommentaarid
Autor Siim92 Õppematerjali autor
Juttu tuleb 10-st asjast, miks külastada just Eestit.

Sarnased õppematerjalid

thumbnail
1
doc

Uppsats om mig

Berätta om dig själv, vad som är viktigt för dig, om dina intressen och framtidsplaner. Skriv också om varför du studerar svenska och varför du vill gå den sommarkurs du söker till. Nämn också vilka läromedel du haft och vilken litteratur du läst på svenska, och de svenska intresseområden du har. OBS! Du bör skriva en hel sida! Uppsats om mig Jag heter Regina och jag är 22 år gammal. Jag bor i Estland on studerar i universitetet i Tallinn. Jag är aktiv, rolig, och arbetsam. Jag talar estniska, engelska och lite svenska. På fritiden brukar jag: fotografera, läsa böcker, resa och gå ut med mina vänner. Jag bor i Tallinn men min hemstad är Vändra. Det är litet men gulligt för mig. Där bor min familj: mor, far och bror. Förra året bodde jag i Sverige, i Stockholm. Jag var personlig assistent och hjälpte en pojke. När jag bodde i Stockholm sen läste

Rootsi keel
thumbnail
2
doc

ROOTSI turism-rootsi keeles

DEN SVENSKA TURISMINDUSTRIN- SkiStar www.skistar.com SkiStar äger och driver alpindestinationer i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden; Destinationerna bestående av skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning samt Fastighet som bl a har till uppgift attt skapa vinster och frigöra finansiella resurser genom försäljning av äldre boende och utnyttja frigjorda resurser till att utveckla och bygga nytt modernt boende på SkiStars destinationer. SkiStar är det företag som till största del driver turistdestinationen Åre och dess utveckling i och med att de äger bolaget Åre Resort Enterprise AB. Deras verksamhet inkluderar ett flertal olika områden. De fyra största områdena som de har hand om är utförsåkning och liftverksamhet, logiförmedling, skiduthyrning och skidskola. Sedan har de

Turism
thumbnail
12
docx

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

Instuderingsfrågor inför tentamen i fonetik och fonologi: 1. Definiera skillnaden mellan vokaler och konsonanter med avseende på: a) produktion och b) funktion. Fonetik light . s. 43. Produktion- vokalerna har õppen ljudkanal längs en mittlinje genom svalg och mun. De är tonande, de har ingen spärr! Konsonanterna har avspärrad eller kraftig förträngd passage längs denna mittlinje.De har ngt hinder!! Vilken typ av hinder? Fullständigt stopp- p, Funktion- Vokalerna utgör stavelsekärnor, men sonora konsonanter som l, r, m, n har också stavelsebildande eller syllabisk funktion. En stavelse består av en vokal och en eller flera konsonanter. Ibland kan vokalerna sakna stavelsebildane funktion- då är de osyllabiska. Konsonater bara fyller stavelser. 2. Ge exempel på svenska enstaviga ord som innehåller följande ljud (stryk under ljudet, dvs. här = grafemet, i ordet, samt det fonetiska tecken): Vokaler : a) en rundad bakre halvöppen, månne, boss b) en rundad främre

Rootsi keel
thumbnail
56
docx

Rootsi kirjanduse ajalugu I osa

Kirjandusajaloo eksam. Del I Ni alla kommer att behöva ha särskilt god kännedom om utdraget ur "Frithiofs saga" av Tegnér som fanns med i kurslitteraturen. Skrivningen innehåller - 3 st. essäfrågor där längre svar förväntas, - ett antal frågor om begreppsdefinitioner, författarnamn och verktitlar (med olika många poäng beroende på hur mycket ni förväntas veta), - några utdrag ur texter som ni har läst och förväntas känna igen samt en lite svårare uppgift i anslutning till detta - ett antal uppgifter om tidigare okända texter. En sådan text förväntas ni kunna placera in i en litteraturhistorisk epok eller riktning, alternativt - kanske, i något fall - även knyta till en särskild författare. När det gäller de okända texterna är det god argumentation som ger poäng. Ett felaktigt svar med god, rimlig, textnära argumentation ger sålunda fler poäng än ett enstaka författarnamn utan argumentation Medeltiden Rundiktning, runstenar Stavrim, alliterati

Kirjandus
thumbnail
88
docx

Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-

1880-1890 Åttitalet – städer, realism, naturalism, samhällskritik, politiska teman- syftet var att sätta samhällsfrågor i debatt 1890-1900 Nittitalet- från landsbyggnad, romantik, sagor, fantasi 1900-1920 Fin de siecle/ Tiotalister- pessimism, realism 1920-1940 Modernism, proletärrealism, lyriken (för att chokera) 30-talet självbiografi 1940-1950 Fyrtiotalim- efter andra världskriget 1950- .... periodbegrepp saknas, nyrealism, politiserad lyrik Det moderna genombrottet är en epok som inleds med en strejk_ Sundvallssteijken 1879 (abetare hade ingen politissk inflytande) och slutar med 1909 års storstreijk. Termen myntades av den danske litteraturkritikern Georg Brandes i en essäsamling 1883. Den kodifierade de nya polemiska normer för literaturen ( en realistisk tendensdiktning, problemdebatt på sociala och moraliska områden, naturalistisk samhälls- och själanalys samt en impressionistisk framställningsmetod) Det som låg bakom det moderna genombrottet i litteratu

Rootsi keel
thumbnail
1
rtf

Var utan fördomar!

Var utan fördomar! I vårt samhälle det är vanligt att medmänniskors åsikter, som är ledare i gruppen, är accepterade och respekterade. Och därför det det finns så många fördomsfull människor, som låter någon annan kommer att påverka deras tankar. Exempelvis om ledaren i gruppen inte hade tyckt om en person, skulle de andra också bli intoleranta mot den personen. Den sortens beteende kan orsaka mycket misförstånd, det är också mycket hänsynslös och det är tyvärr mycket vanligt idag. Är det verkligen sant att tolerant attityd till andra människor är glömt? Om människor hade förstått tidigare att detta beteende är intoleranta, det inte skulle finnas sådan problem nu. Men tyvärr vi har det problemet ändå. Den enda ändringen att förbättra något just nu är att förlora fördomar. När fördomar tappas, det är redan bättre. Nästa steg är att du måste inte lyssna någon andras åsikt - du måste vara visa hänsyn mot andra människor och du mås

Rootsi keel
thumbnail
2
docx

Slutuppgift

Marlen Vaidla Ek17b Slutuppgift Hej! Jag har ansökt som en redigerare vikariat hos er och vill framförallt tacka för detta möjligheten ni har gett mig. Här kommer några förslag på hur ni borde ändra texten och meningar. Mening " Romanen slutar lyckligt. När Candide tillslut hittade sin kärlek." 1. Man borde inte bryta meningen med punkt mellan lyckligt och när på grund av att det är konjunktions fel. Istället kan man ersätta punkten mot, för att därefter kunna ha när som fortsättning. Samtidigt ser vi att vid utbyte mot, uppstår ett till fel. När man lägger en . Mellan kommer bisats stå själv och detta är ett nytt fel. Samtidigt uppstår felet konjunkturen där närliggande ord står i olika form- ändra hittade till hittar! Gör meningen om till Romanen slutar lyckligt när Candide tillslut hittar sin kärlek. Mening" Candide på franska betyder typ trosskyldig och oskyldig. " 2. Första felet som up

Rootsi keel
thumbnail
58
pdf

Rootsi keele konspekt algajatele

1 ROOTSI KEELE GRAMMATIKA SISUKORD Tähestik ja hääldus 3 NIMISÕNA & ARTIKKEL 6 Artikkel 7 Määramata artikkel 7 Nimisõna mitmus (määramata vorm) 8 Määratud (lõpp)artikkel 13 Määratud vaba artikkel 15 Käänded 16 ASESÕNA 18 Isikulised asesõnad 18 Enesekohased asesõnad 19 Näitavad asesõnad 19 Küsivad asesõnad

Rootsi keel




Meedia

Kommentaarid (0)

Kommentaarid sellele materjalile puuduvad. Ole esimene ja kommenteeri



Sellel veebilehel kasutatakse küpsiseid. Kasutamist jätkates nõustute küpsiste ja veebilehe üldtingimustega Nõustun