Norra keele numbrid (0)

Lõik failist

Sarnased õppematerjalid

2

docx

Siffror

Siffror - numbrid 1. En 2. Två 3. Tre 4. Fyra 5. Fem 6. Sex 7. Sju [shjü] 8. tta 9. Nio [nie] 10. Tio [tie] 11. Elva 12. Tolv 13. Tretton 14. Fjorton 15. Femton 16. Sexton 17. Sjutton 18. Arton 19. Nitton 20. Tjugo [shügu või shüge] 21. Tjugoen [shüguen või shüen] 30. Trettio [tretti] 40. Fyrtio [förti] 50. Femti [femti] 60. Sextio 70. Sjuttio 80. ttio 90. Nittio 100. Ett hundra 101. Hundraen 200. Tvåhundra 1000. Ett tusen [tüsen ] 

Rootsi keel

58

pdf

Rootsi keele konspekt algajatele

1 ROOTSI KEELE GRAMMATIKA SISUKORD Tähestik ja hääldus 3 NIMISÕNA & ARTIKKEL 6 Artikkel 7 Määramata artikkel 7 Nimisõna mitmus (määramata vorm) 8 Määratud (lõpp)artikkel 13

Rootsi keel

88

docx

Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-

1880-1890 Åttitalet – städer, realism, naturalism, samhällskritik, politiska teman- syftet var att sätta samhällsfrågor i debatt 1890-1900 Nittitalet- från landsbyggnad, romantik, sagor, fantasi 1900-1920 Fin de siecle/ Tiotalister- pessimism, realism 1920-1940 Modernism, proletärrealism, lyriken (för att chokera) 30-talet självbiografi 1940-1950 Fyrtiotalim- efter andra världskriget 1950- .... periodbegrepp saknas, nyrealism, politiserad lyrik Det moderna genombrottet är en epok som inleds med en strejk_ Sundvallssteijken 1879 (abetare hade ingen politissk inflytande) och slutar med 1909 års storstreijk. Termen myntades av den danske litteraturkritikern Georg Brandes i en essäsamling 1883. Den kodifierade de nya polemiska normer för literaturen ( en realistisk tendensdiktning, problemdebatt på sociala och moraliska områden, naturalistisk samhälls- och själanalys samt en impressionistisk framställningsmetod) Det som låg bakom det moderna genombrottet i litteratu

Rootsi keel

52

xlsx

Statistika ülesanded

9 11 12 15 k 17 t0,95(24) 27 X2+ 33 X2- 33 34 38 39 41 44 46 48 52 56 59 66 83 88 97 98 98 99  1 4 N 25 24 xx 49.72 1.710882 σ 868.7933 13.84843 s 29.4753 7 36.41503 M 44 Haare 90 8 2 Δμ 10.08575 Alumine piir 39.63425 9 Ülemine piir 59.80575 σ al piir 572.5944 σ ül piir 1505.661 3 10 t-statistik 0.047497 X -statistik 2 26.0638 N(μ,σ) X2-statistik U(0,100) X2-statistik DN-statistik 0.13 F-statistik 0.142 Seerijate ar

Statistika

29

xls

Kursuse töö "Diagrammid excel´is"

1 Juku Miku Järgnevate sammudega saad standarddiagrammist ülalnäidatud diagrammi! Tee nii, et Y telje esimene number oleks 1 ja viimane number 6, samm aga 0,5. Tee diagrammi nii palju kõrgemaks, et numbrid oleksid kenasti nähtaval. Tee kõik nimede tulbad eri värvi. Muuda teljejooned punasteks paksemateks kriipsjoonteks. Pane diagrammi pealkiri vasakusse nurka ja legend alla paremasse nurka. Lisa õdede/vendade arv tulpade peale ja kirjuta / asemel ja. Muuda diagrammiala taust helesiniseks. Tee nii, et nimed oleksid kirjutatud alt üles. Müük t. 2. Tee sektordiagramm Kaup Müük t

Teadustöö alused

10

docx

Rakendusstatistika arvutusgraafiline töö nr. 1

Rakendusstatistika arvutusgraafilise töö andmed ja lahenduse kontrollelemendid MHT/2010 3 9 7 4 7 7 Üliõpilane: Üliõpilaskood: Lahenduse esitamiskuupäev: 3.2.2011 Andmete kood: Andmed Andmed-A: valim A mahuga N=25 (arvkarakteristikud, jaotuse analüüs, dispersioonanalüüs) 91 96 79 95 10 39 69 38 40 5 0 96 24 22 75 79 82 86 91 74 75 25 12 71 85 Andmed-B: valimid B1 ja B2 (regressioonimudeli leidmine ja analüüs) xi 2,8 2,2 4,0 1,1 5,1 yi 6,9 6,1 9,8 7,2 15,3 Valim B1: Paarisvalim (xi, yi) regressioonimudeli leidmiseks (mahuga N=5) Valim B2: Korduskatsete sari väljundi dispersiooni leidmiseks (mahuga w=7) 1,3 0,2 0,7 4,2 3,6 2,6 1,9 Lahenduse kontrollelemendid Üles

Rakendusstatistika

2

doc

Kehaosad (kroppsdelar)

Kroppsdelar 1. Pea ­ ett huvud | huvudet | huvud | huvuden 2. Juuksed ­ ett hår | håret 3. Nägu ­ ett ansikte | ansiktet | ansikte | ansikten 4. Laup ­ en panna | pannan | pannor | pannorna 5. Kõrv ­ ett öra | örat | öron | öronen 6. Silm ­ ett öga | ögat | ögon | ögonen 7. Kulm ­ ett ögonbryn | ögonbrynet | ögonbryn | ögonbrynen 8. Ripsmed ­ ögonfrans | ögonfransar | ögonfransarna 9. Nina ­ en näsa | näsan | näsor | näsorna 10. Põsk ­ en kind | kinden | kinder | kinderna 11. Suu ­ en mun | munnen | munnar | munnarna 12. Huul ­ en läpp | läppen | läppar | läpparna 13. Lõug ­ en haka | hakan | hakor | hakorna 14. Kael ­ en hals | halsen | halsar | halsarna 15. Kukal ­ en nacke | nacken | nackar | nackarna 16. Õlg ­ en axel | axeln | axlar | axlarna 17. Käsivars ­ en arm | armen | armar | armarna 18. Küünarnukk ­ en armbåge | armbågen | armbågar | armbågarna 19. Ranne ­ en handled | hand

Rootsi keel

12

docx

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

Instuderingsfrågor inför tentamen i fonetik och fonologi: 1. Definiera skillnaden mellan vokaler och konsonanter med avseende på: a) produktion och b) funktion. Fonetik light . s. 43. Produktion- vokalerna har õppen ljudkanal längs en mittlinje genom svalg och mun. De är tonande, de har ingen spärr! Konsonanterna har avspärrad eller kraftig förträngd passage längs denna mittlinje.De har ngt hinder!! Vilken typ av hinder? Fullständigt stopp- p, Funktion- Vokalerna utgör stavelsekärnor, men sonora konsonanter som l, r, m, n har också stavelsebildande eller syllabisk funktion. En stavelse består av en vokal och en eller flera konsonanter. Ibland kan vokalerna sakna stavelsebildane funktion- då är de osyllabiska. Konsonater bara fyller stavelser. 2. Ge exempel på svenska enstaviga ord som innehåller följande ljud (stryk under ljudet, dvs. här = grafemet, i ordet, samt det fonetiska tecken): Vokaler : a) en rundad bakre halvöppen, månne, boss b) en rundad främre

Rootsi keel

Kommentaarid (0)