Svenska. Första lektion: esimene tund 1) Hej! Tere God dag! [Gu da!] Tere päevast! Hur är det? [Hür ee det?] Kuidas läheb? Tack, bra! Tänan hästi! En gång till! [en gong till] Korda! Üks kord veel. Hejdå! =Vi ses! Nägemiseni! 2) Namn nimi Vad heter du? [Va heter dü] Vad är ditt namn? [Va e: ditt nam?] Vem är du? [Vem e: dü?] Jag heter....[Ja heter....] Mitt namn är.... Jag är... Hur stavar du ditt namn? [ Hür stavar dü ditt namn?] kuidas sa ütled täht haaval oma nime? M-A-R-I Vad betyder det? [Va betüder de?] Mida see tähendab? Det betyder.....[De betüder....] See tähendab..... 3) Nationalitet - rahvus Var är du ifrån? [Var e: dü ifron?] Varifrån kommer du? [Varifron kommer dü?] Kust sa pärit oled? Jag är från ...Jag kommer från... Från England, Tyskland, Frankrike, Polen, Stockholm. 4) Språk - keel
Mamma Hälsa Jonas så gott! Hej då och sköt om dig! Daniel __________ Telefonfraser -Eva Olsson. -Det är Inger. -Hej Eva, det är Sven. Har du Per hemma? - Hej, Inger. Det är Karin. - Nej, men hej Karin! Det var länge sedan. -12 13 14 - Ja hej, det är Elisabeth. Är Annika inne? -Ja, vänta så ska jag hämta henne....Annika, det är telefon till dig. -Hej. Mitt namn är Kurt Olsson. Jag skulle vilja tala med Axel. -Ett ögonblick......Axel, Kurt Olsson är i telefon. -Jönssons möbler, god middag. -Jag söker Jan Persson. -Han är tyvärr inte inne just nu. Försök igen efter klockan fyra. -Svensson. -Var kan man köpa telefonkort? -Kan jag få tala med Olle? -I pressbyrån. -Det finns ingen Olle här.
pudrusarnane toit. Kuigi tavaliselt ta sõi väga valikuliselt, ei suutnud ta ennast tagasi hoida ning ta hakkas sööma. Ta pandi tagasi toolile istuma, kate, mis ei lubanud tal näha, eemaldati. Kuid ta ei näinud ikkagi midagi, kuna seekord oli tema näo poole suunatud ere valgus. Ta kuulis, et teda kõnetati, see oli tume, madal aga samas rahulik hääl: ,,Vad heter du?" kõlas mehe suust. ,,Jag frågade, vad är ditt namn, nu möta!" ,,Ma ei saa aru, ma ei räägi seda keelt." vastas ta. ,,Han kanske inte förstår, vad vi gör?" teatas mees, ta ei saanud ikka aru, mehe hääletoonis oli kuulda segadust, ta rääkis valjemalt. ,,Ta Mati här!" kõlas toa kaugemast nurgast. Mees kes temaga kõneles, lahkus. Hetke pärast oli kuulda teise tegelase sisenemist, kuid seekord oli tegemist naisega. ,,Onko voit minusta ymmärtää
Lundegård var till olika grad knutna till honom. Ett nytt inslag i det svenska litterära livet var mängden betydande kvinnliga författare som Anne Charlotte Leffler, Alfhild Agrell, Mathilda Malling och Victoria Benedictsson. Vissa av dem skrev dock under manliga pseudonymer. De var också den första generationen i Sverige där flera av nyckelpersonerna försökte överleva som yrkesförfattare under sina verkliga namn (eller namn som var avsedda att låta som verkliga borgerliga namn, som Benedictsson/Ahlgren Nationalromantism Det Götiska förbundets saga blev kort, men författare som C.V.A. Strandberg följde upp det nationalromantiska arvet. Författare som Carl Snoilsky, Verner von Heidenstam, K.G. Ossiannilsson och Oscar Levertin under slutet av 1800-talet brukar betraktas som den svenska nationalromantikens huvudperiod. De flesta av "Nittiotalisterna" skrev nationalromantisk litteratur. Tanken att Sverige borde ha en nationalförfattare- Heidenstam ville vara den.
Livet är kort som en dag, kvällen 4 kommer mycket snart. Naturens gång. I dagh Vng, Skön, Karsk och Rijk,/ Morgon död och Kolnadt lijk. Georg Stiernhielm- (1598 – 1672) var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald. Han har kallats den svenska skaldekonstens fader. Stiernhielms mest berömda poetiska arbete är den första dikten i Musæ Suethizantes, det på hexameter diktade Hercules, med namn och fabel lånade från de gamla grekerna. År 1631 adlades Stiernhielm. Först skrev vers på latin, 1643 började skriva på svenska. Gambla Swea- och Götha- Måles fatebvr Ordbok (ofullbordad)- gamla dialektord Hercules- 1648/1658 hexameterdikt , första dikten i Musæ Suethizantes, med namn och fabel lånade från de gamla grekerna. Ljudsymbolik, alliteration, assonants, ideén att ljud är symboler M= döden. Levande, realistisk allegori (gestalter är tydliga egenskaper), Moralisk,
Seda kasutadakse näiteks kõigil Rootsi politseivormidel. HÜMN. Du gamla, Du fria on Rootsi Kuningriigi hümn. Sõnad on kirjutanud Richard Dybeck 1844. aastal. Hümnina on kasutusel vaid kaks esimest salmi. Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord Du tysta, Du glädjerika sköna! Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord, /: Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.:/ Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat Ditt namn flög över jorden. Jag vet att Du är och Du blir vad du var. /: Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.:/ Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land, din trohet till döden vill jag svära. Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand, /:din fana, högt den bragderika bära.:/ Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd, för Sverige, den kära fosterjorden. Jag byter Dig ej, mot allt i en värld /: Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.:/
annaabi.ee 
