var statare, bönder eller arbetare. Hjalmar Gullberg (1898-1961) skrev lyrik. De centrala motiven i hans diktning är tro och tvivel, främlingsskap och sökande efter identitet. Artur Lundkvist (1906-1991) tillhör en av nydanarna i svensk poesi. Han är kanske mest berömd för att ha introducerat och översatt en mängd utländska diktare i Sverige. Gunnar Ekelöf (1907-1968) gav 1932 ut diktsamlingen Sent på jorden som brukar kallas för den första svenska surrealistiska lyriken. Ekelöf blev aldrig en folkkär poet, men med sitt ständiga experimenterande kom han att inspirera de flesta svenska lyriker som var verksamma efter kriget. Karin Boye (1900-1941) var akademiker. Hennes första diktsamlingar innehöll lyrik i traditionell form. Under trettiotalet kom hon i kontakt med psykoanalysen och intresserade sig för Freuds teorier. Hon fick också upp ögonen för modernistisk poesi och översatte T.S.
Skrev om subjektiv längtan efter döden som ses som friare. Under den tid i vår litteraturhistoria, som ligger mellan Stiernhielm och Dalin, har Frese ansetts vara en av de få, som förtjänar namnet skald i detta ords verkliga betydelse. Hans dikter är av såväl religiöst som världsligt innehåll. Genom hans sånger, som i allmänhet utmärker sig för naturlighet, täckhet och ett oskuldsfullt behag, går en grundton av mild klagan, from försakelse och längtan från jorden. Vad som i väsentlig grad höjer Frese över mängden av sina samtida är det vårdade språket, i vilket han, liksom i känslans innerlighet, kan anses som en förebådare för sina landsmän, Creutz och Franzén. Carl Johan Lohman- var en svensk skald, präst och riksdagsman. Skaldade gjorde Lohman främst till bröllop och begravningar och hans dikter samlades aldrig i bokform under hans livstid, men Tomas Tranströmer har gett ut ett urval av hans dikter.
Seda kasutadakse näiteks kõigil Rootsi politseivormidel. HÜMN. Du gamla, Du fria on Rootsi Kuningriigi hümn. Sõnad on kirjutanud Richard Dybeck 1844. aastal. Hümnina on kasutusel vaid kaks esimest salmi. Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord Du tysta, Du glädjerika sköna! Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord, /: Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.:/ Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat Ditt namn flög över jorden. Jag vet att Du är och Du blir vad du var. /: Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.:/ Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land, din trohet till döden vill jag svära. Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand, /:din fana, högt den bragderika bära.:/ Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd, för Sverige, den kära fosterjorden. Jag byter Dig ej, mot allt i en värld /: Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.:/
Ülakomaga toonitatakse võõrust (Kabala´sse). SOBITAMINE. Üldreegel: nimed muutmata kujul üle. Samas tuleb arvestada seaduspärasustega, kuidas nimed eesti keelde sobivad. Kääne. Üldiselt nimetavas käändes võetakse nimed üle. See ei ole lihtne reegel, sest nt Läti nimede üle vaieldakse siiani. Läti s poleks vajalik. Tänapäeval siiski s-id jäävad alles. Mõnes keeles määratud ja määramata vormid. Tavaline põhjamaade nimedele. Nt Jorden en kuulub ka nime sisse. Keeruline näide, et nominatiiv nimede esinduskääne, siis on keeli, kus nimed sageli lokatiivsel(????) kujul. Liigisõna tõlge. Liigisõna see, mis näitab koha liiki. Laht, saar jms. Võõrkeeles vastava liigisõnaga nime ülevõtmisel sage see, et tõlgime liigisõna ära. Poolenisti mugandamine, pooleldi tõlkimine, ei ole reeglipärane. Linnatänavate puhul tänava nimesid mitte tõlkida.
annaabi.ee 
