28. Varför uttalas /den boken/ som de[m] boken? Nasal imitation. Om du försöker uttala /n/ som [n] i alla kontexterna kommer det snart kännas tröttsamt. Vad vi istället gör med /n/ är att anpassa dess uttal till det ljud som kommer efter. Det kallas för ASSIMILATION. 29. Vad kallas det organ som skiljer nasala ljud från orala? Fonetik Light s. 35 Artikulatorisk ligger skillnaden i mjuka gommens position. När mjuka gommen är neddragen, är det öppet till näshålan som ger upphov till den karakteristiska klangen i nasala vokaler. 30. Vilken företeelse i uttalet av havsörn kan vara orsak till en felstavning som hafsörn? Därför att v och f har samma artikulationsställe, f och v är tonlösa 31. Varför uttalas namnet /Elis/som [ɛli:s] på svenska? Motivera svaret. 32. Vad innebär det att två ljud står i komplementär distribution? Fonetik light s. 15 och s. 17. Med detta tar man reda på i vilka positioner ljuden kan förekomma
Åboromantiken är den intellektuella finländska rörelsen som hade rötter i den europeiska romantiken, framför allt i Tyskland och Uppsala. I Åbo fick denna rörelse en del lokalt betonade tilläggsdrag. Den inspirerades delvis av Henrik Gabriel Porthans forskning och Frans Michael Franzéns intresse för Finlands natur och folk. Den direkta impulsen var behovet att efter 1809 finna en ny grund för nationens liv. I Sverige gav samma händelse, förlusten av Finland, upphov till Götiska förbundet osv. Inom akademiska kretsar i Åbo väckte tankar på att endast en finsk nationalkänsla och kultur skulle kunna integrera samhället. Det var en tidig form av fennomani, som hade två linjer: en politisk-teoretisk och en konstnärlig-litterär (intresse för det finska språket, folkdiktningen och – kulturen) ; Zachris Topelius, Andreas Johan Sjögren, Reinhold von Becker. Under dess blomstringperiod under 1820-talet dominerade de politiska aspekterna
idédikt. Litteraturen skulle spegla vardagens liv. Lyriken blev på samma gång jordnära och idylliserande som hos Anders Österling och Dan Andersson. Samtidigt var tiotalsströmningarna inte ensidigt inriktade mot realism. Hjalmar Bergman intog i sina romaner och dramer en självständig ställning till övriga författare. Pär Lagerkvists tiotalsdiktning visar större släktskap med en internationella modernistiska rörelsen än den svenska tiotalismen. Första världskriget kom att ge upphov till mörkare stråk i litteraturen, där den tidigare framtidsoptimismen flyktade. Vid slutet av 1910-talet drogs många av författarna mot idyll och inåtvända religiösa beskrivningar. Litteraturen under tiotalet Omkring 1910 debuterade några författare som brukar kallas för tiotalisterna, eller "de borgerliga". Inriktningen var klart realistisk och de har kallats för "de nya realisterna". Flera av tiotalisterna arbetade som tidningsmän och lärde sig att skriva rappt och medryckande