När förekommer sk. bibetoning? I beskrivningen av svenska betoningar behöver vi urskilja tre grader: huvudbetonad, bibetonad och obetonad stavelse. I ord som har fler än en betoning är alltid den första huvudbetoning, medan de efterföljande är bi- betoningar. Vid uttal av en lång sammansättning (´stats, rådsbe,rednings,samman,träde) kommer vi att uppfatta den första betoningen som huvudbetonad och den sista betoningen som bibetonad, medan mellan- liggande betoningar kommer att uppfattas som obetonade. BARA i sammansättningar!! 25. Hur kan det komma sig att prosodin kan vara dels betydelsebärande, dels betydelseskiljande? Svenskan har en rörlig betoning till skillnad från många andra språk där betoningen är bunden. Eftersom betoningen är rörlig betyder det också att den kan vara betydelseskiljande ve:t och vet: Och svenskan är ett av många språk i världen, där rõstens tonhõjd används till at skilja mellan ords betydelser. Svenskan har två
Gutasagan är den avslutande delen av huvudanskriften av Gutalagen, nedtecknad omkring 1350 och ingår i de svenska Landskapslagarna. Den handlar om Gotlands tillblivelse och forntida hävder och dess gutniska text innehåller folkliga överenskommelser med infogad episk diktning. Viktigaste delar handlar om öns rättsliga ställning i förhållande till Sverige, även om den innehåller flera sagolika avsnitt med episka inslag. Gutasagan kan alltså i första hand uppfattas som en slags självständighetsförklaring, än ett försök att skildra öns hävder. Gutasagan avslutas med en nedteckning av dessa överenskommelser med gutarnas, kungens och biskopens åtaganden gentemot varandra. Landskapslagarna är de lagar som gällde på medeltiden i de olika delarna av Norden innan de ersattes av riksomfattande lagar: i Sverige Magnus Erikssons landslag (skillnader mellan samhällsklasser) Litteratur därför att: långa berättelser, berättarteknik!
namngivit sig själv och utvecklat estetiska ideologier (till exempel naturalism och symbolism blev allt vanligare). Ofta kunde författare göra tvära kast mellan olika skolbildningar. Exempel är Zolas, Ibsens och Strindbergs växling från naturalism till symbolism. Kring 1800-talets mitt hade realisterna identifierat sig med den liberala borgarklassen. Denna samhällsklass hade vid sekelskiftet fått igenom många av sina krav med samhällsförändringar och börjat uppfattas som alltmer samhällsbevarande. Många författare började därför solidarisera sig med arbetarklassen, som blev den grupp som ställde mest omfattande krav på samhällsförändringar. Kring sekelskiftet hårdnade även det ideologiska klimatet i Europa med fler extremistiska rörelser. I litteraturen skulle det yttra sig i att författarna tog alltmer extrema och vitt skilda ståndpunkter. Bohemeri, anarkism, antiintellektualism, och högerextremism blev allt vanligare bland författarna.