Det betyder.....[De betüder....] See tähendab..... 3) Nationalitet - rahvus Var är du ifrån? [Var e: dü ifron?] Varifrån kommer du? [Varifron kommer dü?] Kust sa pärit oled? Jag är från ...Jag kommer från... Från England, Tyskland, Frankrike, Polen, Stockholm. 4) Språk - keel Talar du svenska? Pratar du svenska? Kas räägid rootsi keelt? Vad talar du?Vad talar du för språk? Mis keelt sa räägid? Talar du estniska eller tyska? Räägid sa eesti või saksa keelt? Jag kommer från Tyskland, men jag kan estniska också. Ma olen Saksamaalt pärit, aga oskan ka eesti keelt. Jag talar engelska och [o:] rysska. Ma räägin inglise ja vene keelt. Engelska, rysska, tyska, franska, polska, svenska. 5) Var bor du? [Var bur dü] Kus sa elad? Jag bor i Estland, i Tallinn, på Karu gatan. Ma elan Eestis, Tallinnas, Karu tänaval. Jag bor i en lägenhet, ett hus, ett studenterum
svenska språket. Wenerid (1680) - 100 sonetter smabundna med yttre handling, förebild: Petrarcas hövisk kärlek men också tematik av fritidsvision, kärleken (friare syn) , längtan, förgängligheten, melankoli. Diktningen måste berika språket, 100 sonetter att bevisa svenskans rikedom Samuel Columbus – (1642 – 1679), var en svensk författare, språkteoretiker och språkforskare. Hade Stiernhielm som förebild, skrev på latin, svenska, franska, tyska. Odae Sveticae svenska sånger , 10 psalmer (1674) dödsmotivet, melodisk vers, föränderlighet, ren 5 smal men också inslag av barock. "Lustwin Danssar en Gavått mäd de 5. Sinnerne"- dramatisering av Hercules Barocken Urban Hiärne (1641 – 1724), var en svensk läkare, författare och naturforskare, känd för sina insatser för att stoppa häxprocesserna. Hjärne anses ha varit den som införde den
medeltida miljö och dubbelexponeras sedan med nutida brutalitet, innan bödeln själv tar till orda i ett tal som sätter människans eviga skoningslöshet, kyla, längtan och godhet i relation också till kristendomen. I den första delens primitiva medeltida krogmiljö är bödeln främst synonym med ondskan, i den moderna restaurangscenen vänder sig satiren tydligt mot nazismen men bödeln höjer sig till sist över detta förfall. Boken var också en av de skrifter som brändes av de tyska nazisterna 1933; i Der Stürmer kallades Lagerkvist en "judenknecht" (judedräng), något han enligt sonen Ulf tog som en hedersbetygelse. Den väckte starkt gensvar i Sverige. Dess reflektioner över våldet som en del av människans villkor och av religionen ansågs svårbegripliga, och är inte så klart formulerade i boken, men visar idag intressanta paralleller till René Girards teorier om våld, offer och den mänskliga kulturen i La Violence et le sacré (Våldet och det heliga, 1972).
annaabi.ee 
