6. Dolce far niente (Tavaststjerna) 7. Fàfäng önskan (Runeberg) 8. Vàrtagen (Gripenberg) OP.72 Kuus laulu klaveri saatel 1. Vi ses igen (Rydberg), Kk., kadunud, 1914 2. Orions bälte (Topelius), Kk., kadunud , 1914 3. Kyssens (Rydberg), 1915 4. Kaja (Larin-Kyösti), 1915 5. Der Wanderer und der Bach (Greif), 1915 6. Hundra vägar (Runeberg), 1907 OP.86 Kuus laulu klaveri saatel, 1916 1. Vàrförnimmelser (Tavaststjerna) 2. Längtan heter min arvedel (Karfeldt) 3. Doldförening (Snoilsky) 44 4. Och finns det en danke (Tavaststjerna) 5. Sängarlön (Snoilsky) 6. I systrar , I bröder (Lybeck) OP. 88 Kuus laulu klaveri saatel, 1917 1. Blàsippan (Franzèn) 2. De bägge rosorna (Franzèn) 3. Vitsippan (Franzèn) 4. Sippan (Runeberg) 5. Törnet (Runeberg) 6. Blommans öde (Runeberg) OP.90 Kuus laulu klaveri saatel (Runeberg), 1917 1. Norden 2. Hennes budskap 3. Morgonen 4. Fàgelfängaren 5. Sommarbatten 6
Akademisk miljö, mer fest än studierBland dem kan nämnas En kväll på kyrkogården Namnlösa sällskapet är ett kamratsällskap i Uppsala på 1860-talet för idkande av vittra "idrotter", huvudsakligen skaldekonst. Signaturlyriken- man skrev under signatur. Realism: skildra vardagen, det enkla livet, hemmet, landsbygden. Idealism: snannings- och skönhetsideal, fromhet. Förebilden: Runeberg. Medlemmar: Wirsén, Bäckström , Snoilsky Carl Snoilsky- konventionalist, både form och idémässigt. Sonetten förblev hans älsklingsform Sonetter 1865. Nya dikter försök till tendensdiktning. "Svenska bilder" diktsvit som ingår i Nya dikter- Sveriges hitoria, personporträtt. "Stenbocks kurir" "På Värnamo marknad" Carl August Hagberg- Under 1840-talet utförde Hagberg sitt livs storverk, nämligen översättningen av William Shakespeares samlade dramer. Hamlet är en viktig text i svenskspråkig 1800-talslitteratur
Malling och Victoria Benedictsson. Vissa av dem skrev dock under manliga pseudonymer. De var också den första generationen i Sverige där flera av nyckelpersonerna försökte överleva som yrkesförfattare under sina verkliga namn (eller namn som var avsedda att låta som verkliga borgerliga namn, som Benedictsson/Ahlgren Nationalromantism Det Götiska förbundets saga blev kort, men författare som C.V.A. Strandberg följde upp det nationalromantiska arvet. Författare som Carl Snoilsky, Verner von Heidenstam, K.G. Ossiannilsson och Oscar Levertin under slutet av 1800-talet brukar betraktas som den svenska nationalromantikens huvudperiod. De flesta av "Nittiotalisterna" skrev nationalromantisk litteratur. Tanken att Sverige borde ha en nationalförfattare- Heidenstam ville vara den. Nittiotalet även kallat nittitalet är en litteraturhistorisk term för det svenska 1890-talet. Perioden
annaabi.ee 
