Sven Markelius. Kolgahuset, Malmö ritat av Carl-Axel Stoltz 1934. Funktionalistiskt flerbostadshus i Malmö, ritat 1938 av Tage Møller. Den røde telefonkiosken, «Riksen» ble tegnet i 1932 av bergensarkitekten Gerorg Fasting (født i Spydeberg 1903). Utkastet ble sendt inn i forbindelse med en konkurranse utlyst av Oslo telegrafanlegg. Gatuvy i Weißenhofsiedlung, med radhus av Mart Stam till vänster The tower of the Helsinki Olympic Stadium (Y. Lindegren & T. Jäntti, built in 1934-38) Louis Sullivan, Wainwright Building, 1890-91, St. Louis, Missouri, USA. Minoru Yamasaki, World Trade Center (Maailmankaupan keskus), 1966-1977, New York, USA. Alvar Aalto, Teknillisen korkeakoulun auditorio, 1965, Espoo, Suomi. Arne Jacobsen, Royal hotelli, 1960, Kööpenhamina, Tanska. Walter Gropius, Hansaviertel, 1952, Berliini. Arne Jacobsen, Bellavista, 1934, Kööpenhamina, Tanska.
Ångesten präglade inte bara Dagermans författarskap, utan antagligen också hans liv. Vid 31 års ålder begick han självmord, trots att han var förutspådd en lysande framtid som författare. Tage Aurell (1895-1976) debuterade visserligen på trettiotalet men slog igenom först under fyrtiotalet. Även om Aurell tematiskt kan hänföras till trettiotalet är det för sina formexperiment han upptäcktes och av den anledningen placerar jag honom under fyrtiotalet. Erik Lindegren (1910-1968) debuterade 1942 med diktsamlingen Mannen utan väg, ett klart surrealistisk verk som i hög utsträckning bidrog till debatten om lyrikens obegriplighet. Lars Ahlins (1915-1997) verk bygger alla på "nollpunktsfilosofin". Den innebär en frän kritik mot människors försök att i moralens, religionens eller ideologins namn göra sig bättre än andra. Litteraturen under femtiotalet De modernistiska experimenten från fyrtiotalet fortsatte, men nu som en estetisk lek. Många
Ühtlasi kirjutas ta kunsti-, muusika- ja 14 kirjanduskriitikat rootsi, prantsuse, saksa ja eesti keeles ning esines loengutega Rootsi raadios. Eesti keelde on Ilmar Laaban tõlkinud luulet prantsuse (Guillaume Apollinaire, Charles Baudelaire, René Char, Jean Cocteau, Paul Éluard, Pierre Emmanuel, Henri Michaux, Pierre Réverdy), rootsi (Gunnar Ekelöf, Elsa Grave, Erik Lindegren, Bertil Malmberg, Ragnar Thoursie), saksa (Hans Arp, Gottfried Benn, Paul Celan, Rainer Maria Rilke, Kurt Schwitters), inglise (William Blake, Lewis Carroll, Dylan Thomas) hispaania (Juan Ramón Jiménez, Federico García Lorca, Octavio Paz) itaalia (Giacomo Oreglia) ja vene (Mihhail Lermontov) keelest. Osa neist tõlgetest on avaldatud või taasavaldatud raamatutes "Oma luulet ja võõrast" (1990) ning "Magneetiline jõgi" (2001).
nuusutan neid 13 Aknast mu kukla taga hakkab nõrguma aoeelset ilma Ma karjatan 2.5. ,,Magneetiline jõgi" 2001. aastal ilmunud kogu sisaldab värsitõlkeid prantsuse ja rootsi luulest. Autoritest on esindatud Charles Baudelaire, Arthur Rimbaud, Paul Eluard, Jean Cocteau, Gunnar Ekelöf, Ragnar Thoursie, Karl Vennberg ja Erik Lindegren. (,,Ilmar...",18.01.09) 2.6. ,,Sõnade sülemid, sülemite süsteemid" 2004. aastal ilmunud koondkogu. Teos annab Laabanist terviklikuma pildi kui kunagi varem. Klassikalisele ,,Ankruketi" kogule eelneb seekord tsükkel algusaastate luulest ja ,,Rroosi Selaviste" mitte-terad, eesti luule ajalugu, anagramm-portreed ja, limerikud ja nastiksõnad on saanud tublisti täiendust. Ent põhimõtteliselt on kõik samaks jäänud.(Vaiksoo,2005)
annaabi.ee 
