1. En 2. Två 3. Tre 4. Fyra 5. Fem 6. Sex 7. Sju [shjü] 8. tta 9. Nio [nie] 10. Tio [tie] 11. Elva 12. Tolv 13. Tretton 14. Fjorton 15. Femton 16. Sexton 17. Sjutton 18. Arton 19. Nitton 20. Tjugo [shügu või shüge] 21. Tjugoen [shüguen või shüen] 30. Trettio [tretti] 40. Fyrtio [förti] 50. Femti [femti] 60. Sextio 70. Sjuttio 80. ttio 90. Nittio 100. Ett hundra 101. Hundraen 200. Tvåhundra 1000. Ett tusen [tüsen ]
1. Làngsamt son kvällskyn (Tavaststjerna) 2. Vattenplask (Rydberg) 3. När jad drömmer (Tavaststjerna) 4. Romeo (Tavaststjerna) 5. Romans (Tavaststjerna) 6. Dolce far niente (Tavaststjerna) 7. Fàfäng önskan (Runeberg) 8. Vàrtagen (Gripenberg) OP.72 Kuus laulu klaveri saatel 1. Vi ses igen (Rydberg), Kk., kadunud, 1914 2. Orions bälte (Topelius), Kk., kadunud , 1914 3. Kyssens (Rydberg), 1915 4. Kaja (Larin-Kyösti), 1915 5. Der Wanderer und der Bach (Greif), 1915 6. Hundra vägar (Runeberg), 1907 OP.86 Kuus laulu klaveri saatel, 1916 1. Vàrförnimmelser (Tavaststjerna) 2. Längtan heter min arvedel (Karfeldt) 3. Doldförening (Snoilsky) 44 4. Och finns det en danke (Tavaststjerna) 5. Sängarlön (Snoilsky) 6. I systrar , I bröder (Lybeck) OP. 88 Kuus laulu klaveri saatel, 1917 1. Blàsippan (Franzèn) 2. De bägge rosorna (Franzèn) 3. Vitsippan (Franzèn) 4. Sippan (Runeberg) 5. Törnet (Runeberg) 6
19 nitton 20 tjugo 21 tjugoen, tjugoett 22 tjugotvå 23 tjugotre 30 tretti(o) 40 fyrti(o) 50 femti(o) 60 sexti(o) 70 sjutti(o) 51 80 åtti(o) 90 nitti(o) 100 (ett)hundra 101 (ett)hundraen, (ett)hundraett 102 hundratvå 200 tvåhundra 300 trehundra 452 fyrahundrafemti(o)två 876 åttahundrasjutti(o)sex 1000 (ett)tusen 1001 (ett)tusenen, tusenett 2000 tvåtusen 1975 ettusenniohundrasjutti(o)fem 1993 nittonhundranitti(o)tre (aastaarvuna) 3456 tretusenfyrahundrafemti(o)sex
allmän och lika rösträtt. Erik Axel Karlfeldt född 20 juli 1864 i Karlbo i Kopparbergs län, död 8 april 1931 i Stockholm, var en svensk poet och författare. Han var ledamot av Svenska Akademien 1904–1931 och postum mottagare av Nobelpriset i litteratur 1931. Under sommaren 1895 färdigställde Karlfeldt sin debutbok, Vildmarks- och kärleksvisor. Försäljningsmässigt blev boken ett fiasko med endast ett par hundra sålda exemplar. I boken använder Karlfeldt inga komplicerade versmått men däremot ofta omvänd ordföljd för att få rimmen att stämma. Den omvända ordföljden skulle Karlfeldt senare undvika. Han använde genomgående folkvise- eller balladstrofer. Detta innebar att dikterna är indelade i strofer med samma antal rader och med samma meter. Däremot kan strofernas längd, rytmens karaktär och rimmens antal varieras.
annaabi.ee 
