Den danske kritikern och essäisten Georg Brandes idéer, som han utvecklat under en resa ner i Europa, och Ibsens samhällskritiska dramer var viktiga för åttiotalet liksom de franska naturalisterna. Litteraturen skulle under åttiotalet bli mycket debattintiktad och det blev vanligt att författare skrev svar och fortsättningar på varandras verk. Åttiotalet var ett litterärt spretigt decennium. Första hälften präglas främst av kritiska realistiska dramer av kvinnliga dramatiker. Dessa diskuterade könsroller och äktenskapsfrågor ur ett kvinnoperspektiv. Mot slutet av decenniets går litteraturen mer över till undersökande naturalism med mindre uttalade ideologiska ambitioner. Åttiotalet inleddes 1879 med Strindbergs Röda Rummet. Strindberg skulle prägla årtiondet, men förhållandet mellan honom och de övriga var ibland spänt. Han var den mest uppmärksammade, den som sålde mest och hade de mest ohejdade idéerna, han var dessutom
Den handlar om Gotlands tillblivelse och forntida hävder och dess gutniska text innehåller folkliga överenskommelser med infogad episk diktning. Viktigaste delar handlar om öns rättsliga ställning i förhållande till Sverige, även om den innehåller flera sagolika avsnitt med episka inslag. Gutasagan kan alltså i första hand uppfattas som en slags självständighetsförklaring, än ett försök att skildra öns hävder. Gutasagan avslutas med en nedteckning av dessa överenskommelser med gutarnas, kungens och biskopens åtaganden gentemot varandra. Landskapslagarna är de lagar som gällde på medeltiden i de olika delarna av Norden innan de ersattes av riksomfattande lagar: i Sverige Magnus Erikssons landslag (skillnader mellan samhällsklasser) Litteratur därför att: långa berättelser, berättarteknik! Äldre Västgötalagen Yngre Västgötalagen Östgötalagen
vi oss meie peseme ni er teie pesete de sig nemad pesevad u Näitavad asesõnad En-sõnad Ett-sõnad Mitmus Tõlge den det de see/need den här det här de här see/need siin den där det där de där see/need seal denna detta dessa see/need sådan sådant sådana selline/sellised 20 Kui nimisõna ees kasutatakse denna, detta või dessa, siis nimisõna lõppu ei tule määratud lõppartiklit. Kui nimisõna ees kasutatakse määratud vaba artiklit den, det või de, siis nimisõna lõppu tuleb määratud lõppartikkel. Tõlkimisel vahet ei ole. Võrdle: den fabriken see vabrik denna fabrik det huset