ja rootsi keele omast veidi raskem. ØRootsi keel jagab 100% skandinaavia sõnavara koos taani ja norra keelega. ØRootsi keel sarnaneb 90% lõunagermaani keelte omaga. Struktuur ja sõnavara ØVõrreldes eesti keelega on rootsi keel palju lihtsam : ØNäiteks ühes verbis on kindlas ajavormis vaid üks vorm, mis kõikides pööretes on sama (nt arbeta (töötama) olevikus arbetar: jag arbetar, du arbetar, han arbetar, vi arbetar, ni arbetar, de arbetar, lihtminevikus arbetade: jag arbetade, du arbetade jne). Rootsi keele leviala ØRootsi keel on levinud peamiselt Rootsis, Lääne Soomes, Ahvenamaal ja mujal saartel. Rootsi keele murded Rootsis on 6 erinevat piirkonda ja igas piirkonnas on mitu erinevat murret. Kokku on murdeid 20. Rootsi keele ajalugu ØStandard rootsi keel on riigi keel mis on välja arenenud 19.sajandi murrete järgi. ØVana rootsi keel on termin mida kasutatakse keskaegse rootsi keele kohta alates 1225 a.
det see (ett-sõnadega) usub vi meie usume ni teie usute de nemad usuvad w Lihtminevik Lihtminevik moodustatakse vastavalt pöördkonnale lõppude -ade, -de, -te ja -dde abil: Pöördkond Infinitiiv Lihtminevik I arbeta jag arbetade mina töötasin II bygga jag byggde mina ehitasin III läsa jag läste mina lugesin IV tro jag trodde mina uskusin 34 I pöördkond jag mina töötasin du sina töötasid han tema (M) töötas hon tema (N) töötas
svenska tiotalismen. Första världskriget kom att ge upphov till mörkare stråk i litteraturen, där den tidigare framtidsoptimismen flyktade. Vid slutet av 1910-talet drogs många av författarna mot idyll och inåtvända religiösa beskrivningar. Litteraturen under tiotalet Omkring 1910 debuterade några författare som brukar kallas för tiotalisterna, eller "de borgerliga". Inriktningen var klart realistisk och de har kallats för "de nya realisterna". Flera av tiotalisterna arbetade som tidningsmän och lärde sig att skriva rappt och medryckande. Tiotalisternas största gärning var att de kartlade Sverige vid tiden för demokratins genomförande . Småstads skildringar i borgelig miljö. Nästan bara BERGMAN Hjalmar Bergman (1883-1931) tillhörde tiotalisterna och är typisk i sina borgerliga skildringar. Hans stora genombrott skedde 1919 när romanen Markurells i Wadköping kom ut. Bergman var dock ingen utpräglad realist. Hans värld var i grunden en ond värld där
Gustavianism/nyklassicism – bra relation med kungen, Han levererade politisk propaganda till stöd för kungen och stod för poetisk och musikalisk underhållning vid hovet; hyllningsdikter till Gustav IIIje Svensk vistradition- enkla visor tas upp och omarbetas: melodierna i hans sånger lånade han liksom andra sångförfattare ofta från melodier som var populära i hans samtid. De kom från opera och operett, dansmusik, folkvisor med mera, och arbetade om dem så de passade hans syfte. 1790 kom äntligen Fredmans epistlar ut, med förord av den då omvände Kellgren, med en av visorna. Verket består av 82 visor, som skildrar livet i Stockholm på 1760- och 1770-talen. Det är uppkallat efter Jean Fredman, en försupen urmakare, ”utan ur, verkstad och förlag”. Det andra ordet i titeln, epistel betyder brev och Bellmans tanke var, att Fredmans epistlar skulle bli en parodi på aposteln Paulus brev i Bibelns Nya Testamente
annaabi.ee 
