suguluses ning on nii kõnes kui kirjas vastastikku mõistetav. Struktuur ja sõnavara ØRootsi keele grammatiline struktuur on norra ja rootsi keele omast veidi raskem. ØRootsi keel jagab 100% skandinaavia sõnavara koos taani ja norra keelega. ØRootsi keel sarnaneb 90% lõunagermaani keelte omaga. Struktuur ja sõnavara ØVõrreldes eesti keelega on rootsi keel palju lihtsam : ØNäiteks ühes verbis on kindlas ajavormis vaid üks vorm, mis kõikides pööretes on sama (nt arbeta (töötama) olevikus arbetar: jag arbetar, du arbetar, han arbetar, vi arbetar, ni arbetar, de arbetar, lihtminevikus arbetade: jag arbetade, du arbetade jne). Rootsi keele leviala ØRootsi keel on levinud peamiselt Rootsis, Lääne Soomes, Ahvenamaal ja mujal saartel. Rootsi keele murded Rootsis on 6 erinevat piirkonda ja igas piirkonnas on mitu erinevat murret. Kokku on murdeid 20. Rootsi keele ajalugu ØStandard rootsi keel on riigi keel mis on välja
luthersk präst och senare kaplan till Sveriges kung Hans mor Karin var sjuksyster Ingmar växte upp med sin bror och syster i ett mycket religiöst hem Ungdom 1937 trädde han Stockholms universitet för att studera konst och litteratur Han tillbringade större delen av sin tid involverad i studentteater och var intresserad av film 1940 blev han tillfällig regiassistent vid Operan 1940 började han arbeta som manus bearbetare och medförfattare i Svensk Filmindustri tillfällig- ajutine tillbringa- veetma manus- käsikiri bearbeta-läbi/ümber töötama medförfattare- kaasautor Filmarbete Bergmans första stora prestation var i 1944 när han skrev manuset till "Hets" Bergman blev känd utanför Sverige med film "Sommarnattens leende" i 1955 som nominerades till Guldpalmen i Cannes året efter Filmarbete
Ni talar är De [dom] talar är Tala- rääkima Prata (jag pratar) rääkima Bo (jag bor) elama Göra (jag gör) tegema [jöra] Läsa (jag läser) õppima, lugema Ha (jag har) omama Kan (jag kan) võima, saama, oskama Verbipöördkonnad Rühm I nt. tala, arbeta + r Tüvi lõppeb vokaaliga a. Verbil jääb a alles. Talar, arbetar. Rühm II + er 1) Tüvi lõppeb helilise kaashäälikuga,nt. ng, -g, -m, -n,-l,-v Ring/a. + er ringer (helistab) 2) Tüvi lõppeb helitu kaashäälikuga k, p, s,t või x Tyck/a (meeldima), köp/a (ostma), läs/a tycker, köper, läser 3) Tüve lõpus -r NB! Olevik lõputa! Kör/a (sõitma) kör Rühm III + r
IV pöördkond Siia kuuluvad ühesilbilised sõnad, millel puudub infinitiivi lõpp -a. Tüvi on seega võrdne infinitiiviga ja sellele lisatakse vastava ajavormi lõpp. 32 u Tegusõna pööramine w Olevik Olevikus on tegusõna lõpp alati r (v.a mõned ebareeglipärased tegusõnad). Pöördkondade lõpud on olevikus järgmised: Pöördkond Infinitiiv Olevik I arbeta jag arbetar mina töötan II bygga jag bygger mina ehitan III läsa jag läser mina loen IV tro jag tror mina usun I pöördkond jag mina töötan du sina töötad han tema (M) töötab
(Drõmmen om en ursamhälle där allt var harmonisk, en central roll i dikten spelar Barden eller Skalden; eviga våren, genitanke). Atterboms skönlitterära författarskap är synnerligen musikaliskt och känslosamt. Seriös poesi, satir, kritik mot gamla skolan. Diktsvit "Blommorna”. Mest känd är han för det poetiska eposet Lycksalighetens ö (sagospel, versdrama) och Fågel blå (versdrama, fragment) som han började arbeta på från 1811. Båda kallades sagospel av honom själv. Lycksalighetens ö (Astolf, drottningen Felicia, nattens gudinna Nyx och Tiden, ottaverime . Budskap: Astolf põgenes tegelikkuse ja oma kohustuste eest- allakäik nii temale kui ka ta rahvale) publicerades i två delar. Fågel blå publicerades från början 1814 som ett fragment i Poetisk kalender. Svenska siare och skalder, Sveriges första
annaabi.ee 
Sisene Facebook'ga
Sisene Google'ga
Sisene LinkedIn'ga
