Han blandar hötidlig form (alexandrin) med delvis brulesk, karnevalisk innehåll. Rokoko – naturen är alltid befolkad, människor är viktiga, insalv av barock- intresset för döden och förgänglighet Gustavianism/nyklassicism – bra relation med kungen, Han levererade politisk propaganda till stöd för kungen och stod för poetisk och musikalisk underhållning vid hovet; hyllningsdikter till Gustav IIIje Svensk vistradition- enkla visor tas upp och omarbetas: melodierna i hans sånger lånade han liksom andra sångförfattare ofta från melodier som var populära i hans samtid. De kom från opera och operett, dansmusik, folkvisor med mera, och arbetade om dem så de passade hans syfte. 1790 kom äntligen Fredmans epistlar ut, med förord av den då omvände Kellgren, med en av visorna. Verket består av 82 visor, som skildrar livet i Stockholm på 1760- och 1770-talen.
skrev sin realistiska prosa om bönderna medan Jan Fridegård, Moa Martinson och Ivar Lo- Johansson skrev om statarna och deras hårda livsvillkor. Många av autodidakternas verk räknas som svenska klassiker. Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd, Mobergs utvandrarepos, Ivar Lo-Johanssons Godnatt, jord och Fridegårds böcker om Lars Hård är några av dem. Utöver dessa författare fanns diktare med arbetarbakgrund som Dan Andersson och Nils Ferlin. Deras dikter har levt kvar i svensk vistradition och är på så sätt fortfarande aktuella. Elmer Diktonius född 1896 i Helsingfors, Finland, död 23 september 1961 i Grankulla, Finland, var en finlandssvensk författare, översättare, litteratur- och musikkritiker samt tonsättare. Han var en av de ledande gestalterna inom den finlandssvenska litterära modernismen tillsammans med Edith Södergran, Hagar Olsson och Gunnar Björling. Elmer Diktonius var i unga år inställd på att bli kompositör, och tonsatte bland annat dikter av