Kellgren, som var verksam in UD sa att Thomas har ingen smak, han följer inte skaldekonstens lagar. Thorild däremot tyckte att stor geni kan skapa egna lagar. "Harmen" var en brott mot sitt eget 15 åsikt. Thor betraktade männikornas och gudarnas värld, han ställer sig utanför och ser andras brist (Mina Löjen) Versen är fri, ingen regelbundenhet. "En critik öfver critiker” (1791) väckte ett betydligt uppseende, inte endast genom sitt lysande, fastän deklamatoriska skrivsätt, sin flödande känsla och sina stora vyer, vilket inte bara gör den till Thorilds yppersta arbete i stilistiskt avseende, utan även för den stora egenkärlek och den föraktfulla behandling av Kellgren. 1. Att veta vad man dömmer 2. Ta varje sak för vad det är 3. Glöm egna estetiska värderingar 4. Sök inte fel. Bengt Lidner var en svensk skald, hans minne lever kvar inte minst genom uttrycket
Källorna och Elden på altaret samt versdramerna Imperia och Härskare, en av Oscar Levertin påverkad, blossande frasrik och obehärskat sensuell alstring. Han övergick därefter till prosan och skrev romaner, burna av moraliskt och patriotiskt patos som Stensborg (1910) om ädlingen Johan Silfverstååhls omvändelse från romantisk individualism och sensualism till pliktbetonad åskådning, Thure Gabriel Sifverstååhl (1910) som väckte uppseende genom sina tendentiösa skildringar från unionsupplösningens år, Köpmän och krigare (1911) där ätten Silfverstååhl lieras med judisk stockholmsfinans, Carl Sifverstååhls upplefvelser (1912) en officershistoria med tydliga erotiska motiv samt Tvedräktens barn (1913), en historisk roman, vars hjälte deltar i Gustav IV Adolfs fälttåg mot Napoleon, den sista romanen i Silfverstååhlcykeln Under första världskriget blev Lidman tillsammans med bland andra uppsalavännen Yngve