Nästan bara BERGMAN Hjalmar Bergman (1883-1931) tillhörde tiotalisterna och är typisk i sina borgerliga skildringar. Hans stora genombrott skedde 1919 när romanen Markurells i Wadköping kom ut. Bergman var dock ingen utpräglad realist. Hans värld var i grunden en ond värld där romanerna ofta slutar med nederlag för huvudpersonen. En annan roman av Bergman där handlingen, precis som i Markurells i Wadköping, utspelas under ett dygn är Farmor och vår Herre (1921). Även tematiskt skildrar dessa romaner samma sak; att tvingas inse att man levt på en livslögn, ett tema som till viss del går igen även i romanen Clownen Jac (1930). År 1908 gifte han sig med skådespelerskan Stina Lindberg (dotter till teatermannen August Lindberg) och två år senare fick han ett mindre genombrott med sin roman Hans nåds testamente (1910). I och med detta verk introducerades också vad som kallas hans
krögarmadam är som modergestalt. Fredmans Sånger är en sångsamling som publicerades 1791. Den innehåller 67 sånger numrerade från 1 till 65. Verket har till skillnad från Fredmans epistlar inget sammanhållande tema (mer heterogen) utan är en samling av Bellmans mest populära sånger, från hans tidiga liv till de sista åren. Fredman berörs bara i tre av sångerna, varför sångsamlingens titel är något missvisande. Sångerna är tematiskt grupperade. Sång nr 1-6 är parodiska ordensvisor, 18-21 har döden som tema, 5-43 är parodier på berättelser ur Bibeln (skämtsamt menade, om GT) och nr 47-54 är ett sångspel om vinguden Bacchus konkurs Fredmans Sånger "N:o 21: "Måltids sång" ("Så lunka vi så småningom")- döden tar alla jämnlikt, det spelar ingen roll om du är rik eller fattig. Alkohol gör det hemska mindre hemskt. "N:o 35: "Gubben Noak"-
annaabi.ee 
