Vajad kellegagi rääkida?
Küsi julgelt abi LasteAbi
Logi sisse
Sulge

"stagnelius" - 2 õppematerjali

Rootsi kirjanduse ajalugu I osa
56
docx

Rootsi kirjanduse ajalugu I osa

många intriger, försoningstanke "Mjeltsjukan" pessimism, depression, melankoli, svartsyn, personligt dikt. Betraktas ibland som en självbiografisk, naken, psykologisk dikt, ibland som ett retoriskt paradnummer "Sång den 5 April 1836" tillfällesdikt, reflextionspoesi, gustaviansimen (SENT) skildrar Gustav III:s tid, Viimane salm - konstateerib, et kõik kaunis kunst on tegelikult tulnud kuskilt mujalt, Rootsi on laenanud ja ok siis lõpuks on midagi ilusat tulnud. Erik Johan Stagnelius (1793 -1823) var en betydande svensk poet och författare under romantiken. Han skrev i alla genrer: lyrik, epik, dramatik. Motiv: förändring, förvandling, förrutnelse, förnedring,. Natten = spännande, Stagnelius tidigaste diktning anslöt sig till vår gustavianska diktning (Oxenstierna, Lidner med flera) och antikens latinska skalder. Han besjöng liksom dessa "dygden" och den klippfaste stoikern och samtidigt även nöjet,

Kirjandus → Kirjandus
10 allalaadimist
Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-
88
docx

Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-

Ekelund debuterade i den lundensiska studentkalendern I skilda färger år 1900. Ett par månader senare samma år utkom han med sin egna första diktsamling, Vårbris. De följande åren fram till 1909 utkom han med flera diktsamlingar innan han lämnade poesin för gott och med essäsamlingen Antikt ideal positionerade sig som en betydande essä- och aforismförfattare. Ekelund var poetiskt inspirerad av Ola Hansson som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. Ekelund tillhörde, precis som Ola Hansson, en symbolistisk riktning inom lyriken. I Swedenborgs anda lät han själstillstånd och attityder speglas av växter. Detta gällde främst hans hemtrakter i Skåne, Ringsjöbygden, ur vilken han hämtade mycket inspiration. I städerna fängslades Ekelund däremot av det ideellt mänskliga som han där uppfattade i kontrast till socialt elände. Upplevelsen av stadsliv förde Ekelund i riktning mot det personligt tragiska och målet i hans

Keeled → Rootsi keel
12 allalaadimist


Sellel veebilehel kasutatakse küpsiseid. Kasutamist jätkates nõustute küpsiste ja veebilehe üldtingimustega Nõustun