1812 tog Tegnér inträde i Götiska förbundet och i dess tidskrift, Iduna, offentliggjorde han under årets lopp flera dikter från denna tid "Skidbladner" (Motsatsen mellan Norden och Södern spelar en viktig roll för dikten men den viktigaste är faktiskt konsten- Selle asemel, et 20 unistada soojast lõunast, saab kõrgustesse tõusta ka kunsti abil siinsamas põhjas. Skalden styr skeppet, en central figur), "Flyttfåglarna" (på jorden finns oron, bekymmer och döden, i himmelen är de fria. ) "Det eviga" våldet vs. sanningen, mot Napoleons krig. Sanningen, rätt och skönhet är eviga. Våldet kan segra men det är alltid tillfälligt. Man kan skapa ngt evigt som aldrig dör. Blanding av metonymer, metaforer. Retoriska medel. "Svea"- ”den sista stora alexandrindikten i svensk litteratur” , byte av versmått; två varianter. 1811- en jätte hotar, mer
tillsammans med Torgny Greitz under pseudonymen Jan Wictor. Boken bemöttes först som ett seriöst menat verk av många kritiker men när det avslöjades att den var ihopskriven på några timmar av två medicinarstudenter som en parodi på fyrtiotalismens lyrik utbröt en kort men häftig debatt om substansen i 1940-talets modernistiska lyrik. Den första boken i eget namn var Moderna myter (1949) som följdes av Det blå skeppet (1950) och Barnabok (1952). 36 Gyllensten ägnade hela sitt författarskap åt att behandla grundläggande livsfrågor. Han kallade själv sitt författarskap för "existentiell grundforskning" och hade Søren Kierkegaard som sin främsta och viktigaste förebild. Om honom skriver han bland annat i essäsamlingen Nihilistiskt credo (1964). Gyllensten utforskade de mänskliga livsvillkoren i rad filosofiska och experimentella böcker
annaabi.ee 
