Redan som gymnasist i Göteborg utmärkte Thorild sig framför sina skolkamrater, han torde där ha fått impulser av Leibniz och Swedenborgs filosofi. Vill ha tryckfrihet men ingen demokrati, därför att folket vet inte vad är bra för dem. Hade stark självkänsla- kallar sig för Author, en präst i naturens heliga sanning. Lärodikten Passionerna, författad med anledning av ett 1780 av sällskapet Utile Dulci utsatt pris i en poesitävling, skulle i sig sammanfatta Thorilds spekulativa system och tillika framträda som ett skaldestycke i helt ny form och anda. Hade oregelbunden hexameter, oändlig naturen står i centrum, extatisk hymnliknande stil. Kellgren, som var verksam in UD sa att Thomas har ingen smak, han följer inte skaldekonstens lagar. Thorild däremot tyckte att stor geni kan skapa egna lagar. "Harmen" var en brott mot sitt eget 15 åsikt
I romanen Hans nådes tid (1960), som betraktas som en av höjdpunkterna i hans författarskap, går Johnson tillbaka till Karl den stores epok. Att spegla olika tider i varandra och laborera med olika tidsplan är en litterär metod som präglar romanerna Molnen över Metapontion (1957) och Livsdagen lång (1964). Ännu en roman som sammanflätar berättelser från det förflutna med samtiden är Några steg mot tystnaden (1973), vilken kom att bli Eyvind Johnsons sista. I försöken att sammanfatta det genomgående temat i Eyvind Johnsons författarskap har det vanligtvis pekats på författarens vilja att säga något allmängiltigt om människan, om det att vara människa och det mänskligt gemensamma i alla tider. Ofta har författarens berättartekniker och de metafiktiva dragen ägnats stort intresse av forskare. Eyvind Johnson har ibland uppfattats som en utpräglad idédiktare. I en del romaner, som Lägg undan solen