Kellgren, som var verksam in UD sa att Thomas har ingen smak, han följer inte skaldekonstens lagar. Thorild däremot tyckte att stor geni kan skapa egna lagar. "Harmen" var en brott mot sitt eget 15 åsikt. Thor betraktade männikornas och gudarnas värld, han ställer sig utanför och ser andras brist (Mina Löjen) Versen är fri, ingen regelbundenhet. "En critik öfver critiker” (1791) väckte ett betydligt uppseende, inte endast genom sitt lysande, fastän deklamatoriska skrivsätt, sin flödande känsla och sina stora vyer, vilket inte bara gör den till Thorilds yppersta arbete i stilistiskt avseende, utan även för den stora egenkärlek och den föraktfulla behandling av Kellgren. 1. Att veta vad man dömmer 2. Ta varje sak för vad det är 3. Glöm egna estetiska värderingar 4. Sök inte fel. Bengt Lidner var en svensk skald, hans minne lever kvar inte minst genom uttrycket
surrealistisk anda, vilket medförde att en debatt om litteraturens obegriplighet sköt fart. Stig Dagerman (1923-1954) tillhör fyrtiotalets ångestdiktare. Ångesten finns med redan i debutromanen Ormen (1945). Han var politiskt aktiv i den syndikalistiska rörelsen, vilket märks i hans dikter . Ångesten präglade inte bara Dagermans författarskap, utan antagligen också hans liv. Vid 31 års ålder begick han självmord, trots att han var förutspådd en lysande framtid som författare. Tage Aurell (1895-1976) debuterade visserligen på trettiotalet men slog igenom först under fyrtiotalet. Även om Aurell tematiskt kan hänföras till trettiotalet är det för sina formexperiment han upptäcktes och av den anledningen placerar jag honom under fyrtiotalet. Erik Lindegren (1910-1968) debuterade 1942 med diktsamlingen Mannen utan väg, ett klart surrealistisk verk som i hög utsträckning bidrog till debatten om lyrikens obegriplighet.
annaabi.ee 
