Tiotalisternas största gärning var att de kartlade Sverige vid tiden för demokratins genomförande . Småstads skildringar i borgelig miljö. Nästan bara BERGMAN Hjalmar Bergman (1883-1931) tillhörde tiotalisterna och är typisk i sina borgerliga skildringar. Hans stora genombrott skedde 1919 när romanen Markurells i Wadköping kom ut. Bergman var dock ingen utpräglad realist. Hans värld var i grunden en ond värld där romanerna ofta slutar med nederlag för huvudpersonen. En annan roman av Bergman där handlingen, precis som i Markurells i Wadköping, utspelas under ett dygn är Farmor och vår Herre (1921). Även tematiskt skildrar dessa romaner samma sak; att tvingas inse att man levt på en livslögn, ett tema som till viss del går igen även i romanen Clownen Jac (1930). År 1908 gifte han sig med skådespelerskan Stina Lindberg (dotter till teatermannen August Lindberg) och två år senare fick han ett mindre genombrott med sin roman Hans nåds
introducerade hon den realistiska romanen i Sverige. Borgelig realism- miljöerna i romanen präglas av hennes egen uppväxt och upplevelser: instängdheten i den borgeliga miljön; drömmar om frigörelse; far - dotter relation i centrum; vardagslivet, fysiska handikapp- särskilt blindhet; naturligt språk; symbolism & psykologi. Redan under sin livstid var hon internationellt uppmärksammad och hennes böcker såldes över hela Europa. Hennes idéroman Hertha eller En själs historia (huvudpersonen, Hertha, för en kamp mot sin förmyndare och försöker slippa att bli bortgift) blev opinionsbildande vilket efter en livlig debatt medförde att riksdagen 1858 beslöt att ogifta kvinnor skulle få rätt att ansöka om att myndighetsförklaras (gifta kvinnor blev myndiga först genom 1921 års lag). Berättelser Teckningar utur hvardagslifvet . "Famillen H***” genombrottsroman. Bildungsroman- hur man utvecklar. Metaroman- kritik mot kärleksromaner. Min läsarinna
annaabi.ee 
