på alla konstnärliga områden. Till arbetarförfattarna räknas Vilhelm Moberg (1898-1973), Eyvind Johnson (1900-1976), Ivar Lo-Johansson (1901-1990), Jan Fridegård (1897-1968) och Moa Martinsson (1890- 13 1964). Gemensamt för alla dessa är att de skildrade småfolket i samhället, antingen småfolket var statare, bönder eller arbetare. Hjalmar Gullberg (1898-1961) skrev lyrik. De centrala motiven i hans diktning är tro och tvivel, främlingsskap och sökande efter identitet. Artur Lundkvist (1906-1991) tillhör en av nydanarna i svensk poesi. Han är kanske mest berömd för att ha introducerat och översatt en mängd utländska diktare i Sverige. Gunnar Ekelöf (1907-1968) gav 1932 ut diktsamlingen Sent på jorden som brukar kallas för den första svenska surrealistiska lyriken. Ekelöf blev aldrig en folkkär poet, men med sitt
kehakeelt ei tohi väga kasutada, kui räägitakse akadeemilisemalt, ametlikumalt. Vestluse ajal jälgivad inimesed žeste kuigi miimikale keskendutakse rohkem. Kui on väga vaja midagi rõhutada, tõstetakse käed näo juurde. Inimene on võimeline lühikese aja jooksul sooritama suure hulga kehaliigutusi, mis loovad mitmesuguseid tähendusi. Kehaliigutused asendavad sõnu, kui sõnu on raske leida. Seda juhtub nii emakeeles kui ka võõrkeeles rääkides. (Gullberg, Stam) Žestide kasutamise rohkus ja mitmekesisus tuleneb pigem kultuurilisest kui geneetilisest päritolust. Mõni inimene žestikuleerib palju või vähe olenemata kultuurist. Eestis žestikuleeritakse rohkem võrreldes NL ajaga Harjutus 1. tal on kõrini, või ta ähvardab 2. ah, mis sa nüüd.. PRANTSLASTE- keegi on purjus 3. helista mulle PRANTSLASTE tüdimus 4. häbi sul olgu 5. vaata mulle silma, mitte mu muskleid PRANTSLASTE- ma ei usu sind 6. tutkit, ma ei anna sulle midagi
annaabi.ee 
