August Strindbergs lyrik Strindberg utgav under sin livstid tre diktsamlingar: Dikter på vers och prosa (1883), Sömngångarnätter på vakna dagar (1884) och Ordalek och småkonst (1905). August Strindberg porträtterad som naturalist, darwinist och symbolist. Karikatyr av OA (cirka 1900) som visar några av Strindbergs positioner i dåtidens samhällsdebatt. Med sitt genombrott Röda rummet kritiserade och förlöjligade han samhällets etablerade institutioner, med Utopier i verkligheten förespråkade han en anarkism som varken tilltalade socialister eller konservativa och 1910 utlöste han med en debattartikel den så kallade Strindbergsfejden - en hetsig kulturdebatt som varade i ett par år i skuggan av unionsupplösningen, storstrejken och den framväxande socialdemokratin. Hans främsta mål var nittiotalisterna, då främst Verner von Heidenstam, Oscar Levertin och Ellen Key och
estetiker – han skrev flera essäer och kritiska artiklar i olika tidningar om andra författare. I politiskt hänseende var han för en medelväg mellan revolution och reaktionism, och talade för upplysningstidens liberalism. I en strid med Thomas Thorild (1792) om kritikens uppgift försvarade han de klassicistiska idealen. Han är också stavningsreformator: försvenskade franska ord. Carl Michael Bellman (1740 – 1795) var en svensk skald. Han etablerade sig som en författare under frihetstidens sista år. Hans mest kända verk är diktcyklerna Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder och har kallats "Nordens Anakreon". Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur. Bellmans produktion var synnerligen riklig och omväxlande; den omfattade bland annat dikter, visor, ordensparodier och psalmer. Bland figurerna i hans sånger märks
annaabi.ee 
