förvandlats till djur etc.) "Herr Olof och älvorna" "Jungfrun i hindhamn" - legendvisor (kristet, katolskt innehåll, bygger på helgonlegender) "Staffan Stalledräng" - kämpavisor (västnordiska ballader med ”kämpar”, sagohjältar, mer burlesk stil- våld, folklig, direkt språk) "Holger Dansk och Burman" - skämtvisor (inga egentliga ballader; ställer ofta verkligheten, sådan som vi känner den, upp och ned, lustiga historier, ibland med erotisk tematik osv.) "Den bakvända visan" 1500-talet - Prägel på svensksråkig litteratur Peder Månsson (latin: Petrus Magni), ( 1460 – 1534) var en svensk katolsk präst, birgittinmunk, författare och biskop av Västerås. Han var senmedeltidens mest produktive svenske författare och översättare, och skrev främst om tekniska ämnen. Peder Månsson stannade i Rom som föreståndare för Birgittahuset, och det var där som han den 1 maj 1524 vigdes till biskop för Västerås stift.
avskaffades i kollektivavtal 1945. Serien av självbiografiska böcker som börjar med Analfabeten, 1951 - titeln syftar på hans far - och avslutas med Proletärförfattaren, 1960 hade alla omslag av Sven Erixson. Lo-Johansson har varit en viktig inspirationskälla för många senare författare och berättare från arbetarklassen - inte minst genom sitt suggestiva sätt att skildra kroppsarbete, ensamhet, längtan bort och erotisk lust - och han har kallats både monumental och skandalös. Ivar Lo-Johanssons första böcker var reseskildringar. Det stora genombrottet kom med Godnatt, jord, en skildring av statarmiljön och samtidigt en självbiografisk utvecklingsroman. Statarskildringarna fortsatte i novellsamlingarna Statarna (1936-1937) och Jordproletärerna (1940). Romanen Kungsgatan (1935) skildrar några ungdomar som lämnar landsbygdsmiljön för storstaden
annaabi.ee 
