Tomas Tranströmer Verksam 1954– född 1931 är en svensk poet, översättare och psykolog, bosatt i Stockholm. Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur 2011 efter att i många år ha varit ett återkommande namn i förhandsdiskussionerna till priset. Tranströmer kom redan vid sin debut med 17 dikter 1954 att hyllas som ett ungt geni, och trots visst mothugg har han byggt upp ett anseende som en av Sveriges mest respekterade och översatta moderna poeter, med ett djupt egenartat bildspråk. Tomas Tranströmer räknas till de så kallade femtiotalspoeterna, med Lars Forssell och Östen Sjöstrand. Under 1950-talet blev lyriken åter på modet, och årtiondet räknas som ingången till senmodernismen. I sin debutsamling 17 dikter, som var 1950-talets mest omtalade författardebut, återinförde Tranströmer den bundna versen. Tranströmers poetiska stil beskrivs ofta som vardaglig, men med det mystiska ständigt
Då hon är prästinna kan hon omöjligen hänge sig åt kärlek. Sedan kommer Astrild till henne och låter ett regn av gnistor falla över henne. Andra sången Atis är en ung jägare som har skjutit ett lejon och kommer till Dianas tempel för att offra sitt byte. När de möts förälskar sig Atis och Camilla i varandra. Atis, som aldrig har älskat, förstår först inte känslan och tror att det är gudinnan Diana han har framför sig. Camilla känner en "eld" men samtidigt ett djupt "sår" i hjärtat. Diana visar först sitt missnöje med Atis och avvisar hans offer, men blir mildare då Atis förklarar att han är oskyldig.Atis börjar komma underfund med sina känslor, men han upprepar för sig själv att Camilla tillhör Diana och ingen annan. Camilla förundras och är skrämd över att hon kan känna kärlek, när hennes plikt är att tjäna en gudinna. Tredje sången Camilla ser hur jägare jagar en hind som sedan dör vid hennes fötter. Camilla lägger