Tonande eller tonlös frikativa- tonande [ɻ] ([ʐ]) förekommer ofta ordinitialt som i rad och efter annan tonande konsonant som i vrida. Tonlösa frikativreliseringar tenderar att utlösas av tonlös kontext som i prata. Bakre r-varinater produceras med samma artikulationssätt som de främre. De kan vara tonlösa/tonande och är bakre velara/uvulara/faryngala. I final position realiseras de ofta som vokaler. Finns i sydsvenska dialekter [R]- bakre tremulantisk; [ʁ]- bakre approximantiskt/frikativt r-ljud Approximant Tremulant Främre ɹ r Bakre ʁ ʀ 35) Redogör för sje- och tjeljuden i svenskan. Fonetik light s. 53 f , 57 36) Vad menas med tjockt /l/? Fonetik light s. 63
där han bland annat kom att sammanställa sin tredje diktsamling Stänk och flikar som publicerades 1896.Fröding har kallats en "tillvarons utlänning". Hur det kan kännas att stå utanför, att vara en utomstående vid sidan av livet, kan man läsa i dikten En ghasel som han skrev under sin vistelse i Suttestad. I den skrev han bland annat: Många känner till att Fröding skrev en del dikter på en blandning av olika värmländska dialekter, men faktum är att denna poesi nästan bara finns i två tunna diktsamlingar, som författaren inte ens räknade med i sin utgivning. De dikter som är mest kända och lästa är alla skrivna på rikssvenska, om än med ett och annat värmländskt uttryck. Fröding beskriver ofta den vackra värmländska naturen i sina dikter, en miljö han kände väl från sin uppväxt. Ett genomgående drag i Frödings diktning är sympatin