Självbiografiskt material ingår även i de skönlitterära prosaböckerna Ur en befolkad ensamhet (1958) och Mörkskogen (1967). Artur Lundkvist var en ständigt genreöverskridande diktare där poesi, prosa och prosalyrik ständigt griper in i varandra. Som poet är Lundkvist ofta episk och lugnt berättande medan han prosa ofta är rastlöst episodisk där handlingen i hans få romaner ofta upplöser sig i fristående prosalyriska avsnitt. Den förtätade novellen passade Lundkvist bättre men också denna form visade sig var för snäv för att tillfredsställa hans uttrycksbehov. Han sökte efter en ny sorts prosaform som förenar poesi, reseskildring, novellistiskt berättande och essäistiska analyser. Detta prosaideal förverkligades första gången i Malinga (1952) och fortsatte i en lång rad prosalyriska böcker på 1960- och 1970-talen.
folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid. Gutasagan är den avslutande delen av huvudanskriften av Gutalagen, nedtecknad omkring 1350 och ingår i de svenska Landskapslagarna. Den handlar om Gotlands tillblivelse och forntida hävder och dess gutniska text innehåller folkliga överenskommelser med infogad episk diktning. Viktigaste delar handlar om öns rättsliga ställning i förhållande till Sverige, även om den innehåller flera sagolika avsnitt med episka inslag. Gutasagan kan alltså i första hand uppfattas som en slags självständighetsförklaring, än ett försök att skildra öns hävder. Gutasagan avslutas med en nedteckning av dessa överenskommelser med gutarnas, kungens och biskopens åtaganden gentemot varandra. Landskapslagarna är de lagar som gällde på medeltiden i de olika delarna av Norden innan de ersattes av riksomfattande lagar: i Sverige Magnus Erikssons landslag (skillnader mellan
annaabi.ee 
