1350 och ingår i de svenska Landskapslagarna. Den handlar om Gotlands tillblivelse och forntida hävder och dess gutniska text innehåller folkliga överenskommelser med infogad episk diktning. Viktigaste delar handlar om öns rättsliga ställning i förhållande till Sverige, även om den innehåller flera sagolika avsnitt med episka inslag. Gutasagan kan alltså i första hand uppfattas som en slags självständighetsförklaring, än ett försök att skildra öns hävder. Gutasagan avslutas med en nedteckning av dessa överenskommelser med gutarnas, kungens och biskopens åtaganden gentemot varandra. Landskapslagarna är de lagar som gällde på medeltiden i de olika delarna av Norden innan de ersattes av riksomfattande lagar: i Sverige Magnus Erikssons landslag (skillnader mellan samhällsklasser) Litteratur därför att: långa berättelser, berättarteknik! Äldre Västgötalagen Yngre Västgötalagen Östgötalagen
Under 1930- talet blev han en av de mest uppmärksammade och lästa proletärförfattarna och räknades till statarskolan. Lo-Johanssons arbete, både genom att belysa det litterärt i novellsviterna Statarna (1936-37) och Jordproletärerna (1941) och genom direkt agitation, bidrog till att det avskaffades i kollektivavtal 1945. Serien av självbiografiska böcker som börjar med Analfabeten, 1951 - titeln syftar på hans far - och avslutas med Proletärförfattaren, 1960 hade alla omslag av Sven Erixson. Lo-Johansson har varit en viktig inspirationskälla för många senare författare och berättare från arbetarklassen - inte minst genom sitt suggestiva sätt att skildra kroppsarbete, ensamhet, längtan bort och erotisk lust - och han har kallats både monumental och skandalös. Ivar Lo-Johanssons första böcker var reseskildringar. Det stora genombrottet kom med
annaabi.ee 
