tegelastest kige lhedasem:Maailmal polnud mingit mtet,kik oli sisemiste hendusteta ja absurdne.Vis tunda ainult pikkamisi kasvavat tlgastust.See sissekanne pevikusse klmab nagu mne eksistentsaialistliku romaani sissejuhatus.Linnuste arvas,et eksistentsaialism,kspuha,kas Camus vi Starte i varjandis,mngib romaani Maja lumes poliitilise ja filosoofilise ideestiku mjurina kui ldse mrkimisvrset,siis kindlasti tagasihoidlikumat rolli kui Rootsi sndikalistide ajaleht Arbetaren,mille sndikalistlikust ja fderalistlikust mttemaailmast ning lehes kirjutavate ideoloogide,niteks Helmut Rdigeri ja Henri Brugmansi raamatutest Talve ideid ning teadmisi ammutas.Jutt kaldus Stockholmis tegutsenud radikalldemokraatidele ja fderalistidele,kelle seal meil oli hiseid tuttavaid ja spru.Mulle ji mulje,et Talve pdis end oma varasemast radikaaldemokraatide-fderalistide spruskonnast veidi distantseerida.Oli ta ju aastatega muutunud konservatiivemaks
talen. Hon är också den enda kvinnan bland dem. Hon var relativt bortglömd men blev 31 återupptäckt av kvinnorörelsen under 1970-talet. Ebba Witt-Brattström disputerade med avhandlingen Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet 1987. Moa Martinson hade börjat skriva redan i 12-årsåldern. Hon var också mycket politiskt intresserad och 1922 fick hon sin första insändare publicerad i tidningen Arbetaren under signaturen H.J. (Helga Johansson). Med hjälp av Elin Wägner kunde Martinson börja på en kurs i maskinskrivning och skrev sin första bok, Kvinnor och äppelträd. Hennes debut väckte stor uppmärksamhet med sitt realistiska språk och sin sexuella frispråkighet. Den handlar om Sallys och Ellens fattiga uppväxt i Norrköpings arbetarkvarter, berättat ur kvinnligt perspektiv. Uppföljaren Sallys söner handlar om statarnas historia.