"vanligaste" - 1 õppematerjal

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

Främre vokaler bildas med tungryggens högsta punkt långt bort från svalget, alltså i munhålans främre del. Exempel på sådana vokaler är [e:] och [ɪ:] som i svenskans "se" [se:] respektive "bil" [bɪ:l]. Mellan tungans främre och bakre läge finns naturligtvis mellanlägen, så kallade centralvokaler[6], exempelvis [ɘ], som i ordet i svenska ordet "beslag" [bɘslɑ:ɡ]. 7. Identifierade understrukna konsonanterna och placera dem i schemat: 8. Vilka är (de sex vanligaste) artikulationsställena för konsonanter? Artikulationsställe- pltsen för förtränging, ställen, som inte är rörliga läpparna (labial) p, b, m tänderna och underläpp (labiodental) v, f tänder (dental) t, s, d, n, s tandvallen (alveolar) tandvallen och hårda gommen (palatal) j mjuka gommen (velar) k g palatoalveolar stämläpparna (laryngal) h 9. Vilket artikulationsställe har: /p/ (labial), /g/ (mjuka gommen), /h/ (laryngal), /b/ (labial), /q/, /n/