Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia
Det är betoningen som gör en vokal lång!! Lång vokal och konsonant kan inte uppträda i samma stavelse.
En av de måste vara kort!
24. När förekommer sk. bibetoning?
I beskrivningen av svenska betoningar behöver vi urskilja tre grader: huvudbetonad, bibetonad och obetonad
stavelse. I ord som har fler än en betoning är alltid den första huvudbetoning, medan de efterföljande är bi-
betoningar. Vid uttal av en lång sammansättning (´stats, rådsbe,rednings,samman,träde) kommer vi att
uppfatta den första betoningen som huvudbetonad och den sista betoningen som bibetonad, medan mellan-
liggande betoningar kommer att uppfattas som obetonade. BARA i sammansättningar!!
25. Hur kan det komma sig att prosodin kan vara dels betydelsebärande, dels betydelseskiljande?
Svenskan har en rörlig betoning till skillnad från många andra språk där betoningen är bunden. Eftersom