Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia
tändrna. Vissa vokaler kan också förändras som följd av supradentalisering. Ö sänks (blir öppnare) före r och
supradentaler så att vi får uttal i mör (öppnare) annorlunda än i snö. Men skillnaden är dialektalt.
22. Hur kan det komma sig att ordet /verka/ uttalas [vœrka], men ordet /lera/ uttalas [le:ra].
Både finns före [r], men långa [e:] påverkas inte av .[r]. Kort e blir ä!!
23. Varför finns det inga långa vokaler i obetonade stavelser i svenskan?
Det är betoningen som gör en vokal lång!! Lång vokal och konsonant kan inte uppträda i samma stavelse.
En av de måste vara kort!
24. När förekommer sk. bibetoning?
I beskrivningen av svenska betoningar behöver vi urskilja tre grader: huvudbetonad, bibetonad och obetonad
stavelse. I ord som har fler än en betoning är alltid den första huvudbetoning, medan de efterföljande är bi-
betoningar
annaabi.ee 
