Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-
samhällsfilosofiskt genusperspektiv; något sådant existerade knappast vid den tiden, särskilt
inte frikopplat från kärnfamiljen. Både som poet och människa visade hon ofta ett lekfullt
förhållningssätt till människors sätt att vara.[3] Vid andra tidpunkter kunde hon visa
kompromisslöst allvar, eller maktlystnad.
Den starkt uppskruvade självkänslan,, tillsammans med influenser från Nietzsche, är mest
påtaglig i de mittersta diktsamlingarna Septemberlyran, Rosenaltaret och Framtidens skugga;
Södergrans poetiska jag är inte identiskt med privatpersonen Södergran; det handlar om en
roll som hon besöker och undersöker, ibland tar sin tillflykt till men som dock är klart skild
från henne själv. Däremot trodde Södergran utan tvivel på de kommande konvulsioner som
hon diktar om, och att en ny värld skulle träda fram ur samtidens kaos och krig, även om det
20
annaabi.ee 
