"liggande" - 1 õppematerjal

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

En av de måste vara kort! 24. När förekommer sk. bibetoning? I beskrivningen av svenska betoningar behöver vi urskilja tre grader: huvudbetonad, bibetonad och obetonad stavelse. I ord som har fler än en betoning är alltid den första huvudbetoning, medan de efterföljande är bi- betoningar. Vid uttal av en lång sammansättning (´stats, rådsbe,rednings,samman,träde) kommer vi att uppfatta den första betoningen som huvudbetonad och den sista betoningen som bibetonad, medan mellan- liggande betoningar kommer att uppfattas som obetonade. BARA i sammansättningar!! 25. Hur kan det komma sig att prosodin kan vara dels betydelsebärande, dels betydelseskiljande? Svenskan har en rörlig betoning till skillnad från många andra språk där betoningen är bunden. Eftersom betoningen är rörlig betyder det också att den kan vara betydelseskiljande ve:t och vet: Och svenskan är ett av många språk i världen, där rõstens tonhõjd används till at skilja mellan ords betydelser