Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-
från. I Stockholm kom han i kontakt med fyrtiotalisterna och blev redaktionsmedlem för
tidskriften 40-tal. Med diktsamlingen Skriket och tystnaden (1946) blev Aspenström ansedd
som den främste fyrtiotalisten jämte Erik Lindegren, Karl Vennberg och Stig Dagerman. I
boken framstod Aspenström på samma gång som en typisk fyrtiotalist och en avvikare från
det tidstypiska. Samlingen innehåller vid sidan av den för fyrtiotalismen karaktäristiska,
ångestladdade insikten om värdenas upplösning som krigsåren medförde även flera dikter
som pekar fram mot den naturlyrik och vardagsnära iakttagelser som senare skulle
karaktärisera Aspenströms lyrik.
Med Snölegend (1949) fick Aspenström sitt stora genombrott. Han hade fjärmat sig från
fyrtiotalismen till en större enkelhet och ett mer konkret bildspråk. Med de följande
diktsamlingarna Litania (1952) och Hundarna (1954), vilka tillsammans med Snölegend