"diftonger" - 1 õppematerjal

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

b) /d/ och /n/ klusil vs nasal c) /k/ och /g/ tonlös vs tonande d) /r/ och /R/ främre vs bakre e) /s/ och /f/ dental vs labiodental f) /t/ och /l/ Fonetik light s. 46 båda har samma artikulatsionsställning: apiko-dental. Men olika artikulatsionssätt g) /b/ och /d/ Fonetik light s. 46 samma artikulatsionssätt, men olika artikulationsställningar (bilabial och apiko-dental) 13. Vad menas med en diftong? Fonetik light s. 33 Diftongerna växlar mellan två olika vokalkvaliteter. I diftonger ändrar artikulatorerna läge så att ansatsrörets form förändras under loppet av vokalen. Diftong är definitionsmässigt en vokal. I svenskan finns det inga deiftonger (bara i Skåne och Gottland) 14. Vad kallas de ljud som uttalas med underläppen mot överkäkens framtänder? labiodentaler 15. Hur många fonem innehåller ordet betydelseskillnad? b, e, t, y, d, l, s, k, i, n, a 11 16. Vilken är relation mellan fonetik och fonologi? Fonetik light s. 18.