Vajad kellegagi rääkida?
Küsi julgelt abi LasteAbi
Logi sisse
Sulge

"bibetoning" - 1 õppematerjal

Rootsi keel-foneetika ja fonoloogia
12
docx

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

Men skillnaden är dialektalt. 22. Hur kan det komma sig att ordet /verka/ uttalas [vœrka], men ordet /lera/ uttalas [le:ra]. Både finns före [r], men långa [e:] påverkas inte av .[r]. Kort e blir ä!! 23. Varför finns det inga långa vokaler i obetonade stavelser i svenskan? Det är betoningen som gör en vokal lång!! Lång vokal och konsonant kan inte uppträda i samma stavelse. En av de måste vara kort! 24. När förekommer sk. bibetoning? I beskrivningen av svenska betoningar behöver vi urskilja tre grader: huvudbetonad, bibetonad och obetonad stavelse. I ord som har fler än en betoning är alltid den första huvudbetoning, medan de efterföljande är bi- betoningar. Vid uttal av en lång sammansättning (´stats, rådsbe,rednings,samman,träde) kommer vi att uppfatta den första betoningen som huvudbetonad och den sista betoningen som bibetonad, medan mellan- liggande betoningar kommer att uppfattas som obetonade

Keeled → Rootsi keel
11 allalaadimist


Sellel veebilehel kasutatakse küpsiseid. Kasutamist jätkates nõustute küpsiste ja veebilehe üldtingimustega Nõustun