"belysande" - 1 õppematerjal

Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-

representanter för strömningen var bland andra Werner Aspenström, som även var redaktör för tidskriften 40-tal, och Stig Dagerman som ibland publicerade sig där. 28 Detta nya gällde dock snarast det idémässiga, som hade sin reella grund i världskrigets brutalitet: tidsångesten, vanmakten, desillusionismen men också en kritisk intellektualism. Ifråga om det formella utvecklade framför allt lyrikerna den redan existerande modernismen. Belysande för detta är den "obegriplighetsdebatt" som följde på Lindegrens mannen utan väg, och som knappast minskade när pseudonymen Jan Wictors diktsamling Camera obscura avslöjades som en drift med 40-talslyriken. Fyrtiotalismens litteratur innebar modernismens genombrott i svensk litteratur. Litteraturen var ofta experimentell och hade sin inriktning mot existentiella frågeställningar, mot det universella och allmängiltiga, och ett avståndstagande från det subjektiva och privata. Ett