Rootsi kirjanduse ajalugu 1880-
karaktärisera Aspenströms lyrik.
Med Snölegend (1949) fick Aspenström sitt stora genombrott. Han hade fjärmat sig från
fyrtiotalismen till en större enkelhet och ett mer konkret bildspråk. Med de följande
diktsamlingarna Litania (1952) och Hundarna (1954), vilka tillsammans med Snölegend
bildar en trilogi, lämnade Aspenström definitivt den tidsbundna aggressiviteten för de stora
tidlösa frågorna. I diktsviten Bergslag i Hundarna skildrade Aspenström för första gången
barndomen i Torrbo. Naturen fick också en allt mer framträdande plats i hans diktning, inte
minst i Dikter under träden (1956).
I diktsamlingarna Inre (1969) och Under tiden (1972) förekommer en del tidstypiska politiska
betraktelser, men i de senare diktsamlingarna dominerar lågmäldheten och den konkreta
verklighetsförankringen, men också inslag av mystik. Aspenström skildrar närheten till
varelserna i världen, drömlivet som en magisk väg till insikt, betraktelser över livets och
annaabi.ee 
