Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia
De räknas som allofoner. Ena är främre, den andra bakre. Ljudskillnaden är dialektalt, och är därför inte
förutsägbar. Minimalt par- vanligvis finns ingen skillnaden mellan far och far.
20. Vilka ljud aspireras i svenskan?
Klusiler k, p, t - de innehåller luftpuff. Bara i initialställning! (men lite också i mat)
21. Vad skiljer /ö/-ljuden åt i följande ord: snö och mör. Vad beror skillnaden på? Fonetik light s. 95.
Supradentalisering- (assimilatinstyp) artikulationsstället byter från dental position till ett läge bakom
tändrna. Vissa vokaler kan också förändras som följd av supradentalisering. Ö sänks (blir öppnare) före r och
supradentaler så att vi får uttal i mör (öppnare) annorlunda än i snö. Men skillnaden är dialektalt.
22. Hur kan det komma sig att ordet /verka/ uttalas [vœrka], men ordet /lera/ uttalas [le:ra].
Både finns före [r], men långa [e:] påverkas inte av .[r]. Kort e blir ä!!
23