Vajad kellegagi rääkida?
Küsi julgelt abi LasteAbi
Logi sisse
Sulge

"anpassa" - 1 õppematerjal

Rootsi keel-foneetika ja fonoloogia
12
docx

Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia

b. Om vokalen är kort och koronalen är tonande (d, l, n) inträffar retroflekte-ring aldrig (kurd, spärr-linje) c. Om vokalen är kort och koronalen är tonlös (t, s) inträffar retroflektering om segmenten står i samma morfem (kurs, Kurt), men inte över morfem-gräns (bisarr-t, barr-s). 28. Varför uttalas /den boken/ som de[m] boken? Nasal imitation. Om du försöker uttala /n/ som [n] i alla kontexterna kommer det snart kännas tröttsamt. Vad vi istället gör med /n/ är att anpassa dess uttal till det ljud som kommer efter. Det kallas för ASSIMILATION. 29. Vad kallas det organ som skiljer nasala ljud från orala? Fonetik Light s. 35 Artikulatorisk ligger skillnaden i mjuka gommens position. När mjuka gommen är neddragen, är det öppet till näshålan som ger upphov till den karakteristiska klangen i nasala vokaler. 30. Vilken företeelse i uttalet av havsörn kan vara orsak till en felstavning som hafsörn?

Keeled → Rootsi keel
11 allalaadimist


Sellel veebilehel kasutatakse küpsiseid. Kasutamist jätkates nõustute küpsiste ja veebilehe üldtingimustega Nõustun