Rootsi keel: foneetika ja fonoloogia
Detta är
skälet till att dragen kallas just ’särdrag’ eller DISTINKTIVA DRAG. Om vi gör samma test med de olika
uttalen av /Ø/ märker vi att vi knappast får samma effekt. Uttalar vi r[ø:]se och r[œ:]se får vi ingen
uppfattning av att betydelsen ändras, eller att den skulle kunna ändras.4 Sådär kan vi nu forsätta med resten
av språkljuden.
19. Varför är [a] och [ɑ] inte två olika fonem i svenskan?
De räknas som allofoner. Ena är främre, den andra bakre. Ljudskillnaden är dialektalt, och är därför inte
förutsägbar. Minimalt par- vanligvis finns ingen skillnaden mellan far och far.
20. Vilka ljud aspireras i svenskan?
Klusiler k, p, t - de innehåller luftpuff. Bara i initialställning! (men lite också i mat)
21. Vad skiljer /ö/-ljuden åt i följande ord: snö och mör. Vad beror skillnaden på? Fonetik light s. 95.